Meny

.

Affinity – inte en fabrik som andra

När stora koncerner startar ett husbilsfabrikat ligger torra ekonomiska kalkyler bakom. När Jacek Jaskot började inreda skåpbilar var det för att han älskade campinglivet och ville göra sin drömplåtis.

Följ med in i en husbilsfabrik där entusiasm och hantverk styr.

 

Av Stefan Janeld

 

Affinity är inte Jaceks första äventyr i husbilsbranschen. 2009 var han med och startade plåtisfabrikatet Globe Traveller. Men 2019 gick han sin egen väg tillsammans med kompanjonen Norbert Adamczewski. De kontaktade Kabe som de haft en del kontakter med tidigare och frågade om de ville vara med och starta ett nytt plåtisfabrikat.

Kabe tyckte om idén, att ha en fabrik i Polen har klara fördelar. Duktiga hantverkare och lägre kostnader än att producera i Sverige. Dessutom är det korta leveranser till Tyskland som är huvudmarknaden.

Kabe äger 80% av företaget och sköter det affärsmässiga. Jacek designar bilarna och Norbert ser till att produktionen fungerar.

Jacek till vänster, Norbert till höger. Jacek tror en nyckel till deras friktionsfria samarbete är att de inte trampar varandra på tårna. Deras ansvarsområden är helt åtskilda. Därmed inte sagt att de inte hjälper varandra om det behövs.

Glad att ha Kabe som ägare

Under vårt samtal öser Jacek beröm över Kabe som ägare. Och det känns som det kommer från hjärtat, inte för att jag är svensk journalist på besök.

”Att ha Kabe i ryggen har öppnat dörrar och säkrat bättre priser och stabilitet i leveranser från underleverantörer. En inte helt enkel sak för ett litet företag i Polen. Oron att företaget ska gå omkull finns alltid med nystartade företag, men särskilt så med nystartade polska företag. Men ingen tvivlar på Kabes livskraft.”

Han fortsätter med att ge ett exempel på hur de förstår processen med att tillverka husbilar och att det ibland blir fel.

”Jag har full frihet att designa och utveckla de modeller jag vill. Jag får vara kreativ. När det blir fel får jag inte skäll, jag får stöd. Som när vi på de första bilarna fick problem med de breddningar i plast som ger mer utrymme ombord. Jag var lovad av leverantören att det var en lätt och stark plast. Men det visade sig att den ändrade form i värme och det blev läckage. Vi tog in alla sålda bilar och ersatte med en lösning helt i glasfiberarmerad plast. Det var dyrt, men enda sättet. Och idag är vårt rykte troligen bättre eftersom vi tog hand om kunderna på ett bra sätt. Jag var såklart lite orolig för hur Kabe skulle reagera. Detta var i början av vårt samarbete. Men de sade i princip att enda sättet att inte göra misstag är att inte göra något alls.”

 

Viktigt att ha en egen nisch

Man kan inte prata Affinity utan att ta upp deras många gånger helt unika planlösningar och även detaljlösningar.

”Jag vill inte designa den femtioelfte plåtisen enligt mall 1A. Dels för att det är viktigt att vara unik, att ha en egen nisch, en identitet. Men också för att jag vill göra bilar med bästa möjliga funktion och komfort för den målgrupp jag designar modellen för. Jag är själv campare, det hela började med att jag inredde en skåpbil åt mig själv. Jag vet vad som fungerar i praktiken. Nu blir det inte lika mycket campande, tyvärr. Företaget tar min tid. Men då och då tar jag en bil ur produktionen och ger mig iväg några dagar. Då är personalen alltid förväntansfulla, kanske även lite nervösa, att höra hur det gått.”

Jag kan bara hålla med Jacek. På fyra år har Affinity etablerat sig på marknaden, gjort avtryck. Man är en etablerad aktör i premiumsegmentet.

Produktionen ligger idag på ca 400-450 bilar och växer stadigt. Något dagens lokaler inte är anpassade för. Därför letar man nya och det finns hopp om att man till hösten ska ha flyttat tillverkningen.

Och nya lokaler lär behövas, inte bara för att Affinity blir allt populärare. Nyligen visade man upp ett syskonfabrikat till Affinity – Freedom. En enklare produkt riktad mot en yngre publik som vill leva vanlife. Det var en av CMT mässans mest omskrivna plåtisar och intresset från kunderna stort. Ska man lyckas möta efterfrågan måste tillverkningskapaciteten ökas.

 

Varför Ozorków?

Fabriken ligger ute på landsbyggden i en ort som heter Ozorków. Ett jordbruksområde. Inte den typiska platsen för en husbilsfabrik.

”Med Globe Traveller som låg i Warzawa hade vi alltid svårt att hitta personal. Det var dyra lokaler och även lönerna är högre i storstadsregionerna. Här i Ozorków är människorna vana att gå upp tidigt och jobba hårt. De är dessutom vana att arbeta med händerna och lösa praktiska problem. Det passar oss.”

Personalomsättningen är låg, sjukfrånvaron likaså. Idag är man 90 personer på företaget. 80 av dem i produktionen. De flesta av de 20 som anställdes i början är kvar. Man roterar personalen för att få en bred kunskap. Rotationen sker inom respektive arbetsområde – snickeri, el, chassiförberedelse. Så en viss specialisering är det i produktionen. Logiskt eftersom det hos Affinity inte arbetar montörer, här är alla hantverkare.

Jaceks kontor har ett stort fönster ut mot fabriken. Om inte bilarna rör sig i den takt de ska märker han det direkt.

Perfektionist

Då fabriken huserar i flera olika hallar och det blir lite rörigt vill Jacek inte att jag tar någon översiktsbild. Han säger att han inte är stolt över hur det ser ut på fabriken. Jag förklarar att jag sett betydligt värre och att han inte har något att dölja. Han lyssnar, men översiktsbilden får jag ändå avstå.

Det är tydligt att Jacek är perfektionist. Han förklarar att hur bra en bil än blir, hur mycket beröm han än får. Är det enda som rör sig i hans huvud vad som kan förbättras.

I bildgalleriet nedan får ni en inblick i produktionen. Klicka för större bilder och informativa bildtexter.

Hantverket är det jag tar med mig

När jag svänger ut från fabriksområdet har jag fått en helt ny syn på, och uppskattning för, Affinity som fabrikat. Dels har Jaceks entusiasm och strävan efter det perfekta smittat av sig på mig. Men jag har även fått en ny känsla för produkten. På mässorna och i det test jag gjorde i somras är det den höga finishen och unika planlösningarna som jag uppmärksammat. Men nu är det hantverket som jag hela tiden ser för mitt inre öga. Hur man står och handsågar, slipar ner fransiga kanter och för hand limmar kantlister på luckorna. Jag ser inte ett enda möbelstift, men gott om skruvar, lim och tvingar.

Alla husbilfabriker har ett snickeri. Men få har snickerier där det arbetar snickare. Det är mer en fråga om maskinförare som programmerar CNC maskiner. Möblerna monteras sedan av montörer. Men här är det hantverkare även i monteringen. Faktiskt tillverkas en del snickeridetaljer på plats bredvid bilen. Helt enkelt för att det kan diffa ett par millimeter här och där. Då är det bättre att mäta in och tillverka detaljen på plats än att använda något som passar hyggligt.

Kanske en konstig liknelse. Men enklast att förklara känslan jag har är att de stora plåtistillverkarna är Pågens Gifflar, Affinity är farmors hembakade kanelbullar. Jag vet vilka jag föredrar.

Snabbfakta om Affinity

  • – Affinity startades 2019
  • – Först bilen visades 2020
  • – Ägs till 80% av Kabe
  • – Man tillverkar 30-40 bilar/månad
  • – 90 anställda, 80 i produktionen
  • – Varje bil passerar 10 stationer innan den är färdig
  • – Man tillverkar 5 modeller under Affinity namnet och två under nystartade Freedom.
  • – Affinity är premiumplåtisar som riktar sig till en äldre målgrupp.
  • – Freedom är lite enklare och mer riktade mot en yngre kundkrets som vill leva vanlife.

 

Mer om Affinity på Alltomhusbilen hittar du här

 

Entrén till fabriken

Dela denna artikel

Facebook
WhatsApp
Email
Utskrift