.

Allt om batterier

Mest använt, minst omhuldat!

Håll spänningen uppe – texten är ingen lek med ord! För att få ut mest av sitt batteri och lång livslängd så skall man hålla spänningen uppe. Urladdade batterier gör ingen glad och livslängden blir snabbt lidande. Av alla elektriska ting vi har i våra husbilar är nog batteriet det viktigaste. Det är även det som oftast får minst uppmärksamhet. Det bara finns där. Vi skrev i förra numret om hur det fungerar när vi laddar batteriet. Nu berättar vi om batteriet i detalj och dess funktion.

 

Av Stig Forsberg och James Stoness

 

All teknik ombord kräver el för att fungera. Elen kommer från bodelsbatterierna. Vi förutsätter att de ska leverera när vi trycker på knappar eller vill starta bilen. Batteriet är tåligt, men det kräver omvårdnad för att leva länge. Det är inte något vi gör fysiskt eller i det dagliga utan något som bilens olika laddningssystem tar hand om åt oss. Alla typer av batterier mår bra av att snarast möjligt laddas efter användning.

Att starta motorer med blybatterier har vi gjort sedan mitten på 1800-talet. Blybatteriet har visat sig mycket pålitligt och ekonomiskt. Det finns många olika konstruktioner men för att göra det enkelt. En battericell byggs med en blykatod omgiven av elektrolyt säkert inneslutna i en behållare. Varje cell levererar 2,1 volt och sammankopplar man sex celler så får man 12,63 volt, dvs ett 12-volts batteri.

Under urladdning övergår blyanoden in i elektrolyten och joner vandrar till elektroden så att elektricitet skapas. Under laddning från generatorn vandrar blyjonerna i elektrolyten tillbaka till anoden och återgår till bly igen.

Blanda inte

Batteriets funktion är att lagra den energi som vi får från bilens generator, batteriladdare och eventuell solcell. En bränslecell är i detta sammanhang likvärdig med en batteriladdare. Enklast är att tänka sig batteriet som ett badkar där vi samlar upp vatten för senare behov. Allt efter behov tömmer vi sedan badkaret långsamt eller fort. Badkaret kan ha olika storlek och rymmer då olika mängd. Om badkaret läcker så försvinner vatten. Batterier läcker elektriskt dessvärre alltid och måste därför fyllas på, det vill säga underhållsladdas.

Även om blybatteriet har en gammal grundkonstruktion har det förbättrats avsevärt under åren. Dels används nya material och dels är konstruktionen av ett modernt batteri sådan att både livslängd och antal möjliga laddningscykler har förbättrats.

Batterier är av olika typ och de olika typerna skall aldrig blandas. De har olika inre motstånd och kräver olika laddspänning. Ett fulladdat batteri har en vilospänning på 12,7- 12,8 volt. För att kunna trycka i batteriet full energimängd så skall laddspänningen ökats till att vara 14,5 till 15 volt.

Det gäller dock inte GEL batterier som ska ha en något lägre laddspänning.

 

Spänningen i obelastat läge är den bästa indikatorn på hur välladdat ett batteri är.

 

Hur mycket man utnyttjar av batteriets kapacitet och antalet laddcykler bestämmer livslängden på batteriet, även hur snabbt man laddar upp det igen efter urladdning. Kraftiga urladdningar är i sig inte farlig, men batteriet bör snarast återladdas. När batteriet laddas ur övergår blyet och blyoxiden som tidigare fanns på blyplattorna till blysulfat. Blysulfatet bildar också vatten som späder ut svavelsyran. Att det bildas blysulfat är en helt naturlig del av processen i ett batteri.

Vid en uppladdning av batteriet återskapas nämligen blysulfatet till bly, blyoxid och svavelsyra. Se figur.

Ett batteri som står med mindre än 50% under mer än ett dygn mår inte bra eftersom det då börjar att sulfatera. Om batteriet får stå urladdat under för lång tid växer kristallerna av blysulfat så mycket att det kan inträffa en sulfatering.

Vid en sulfatering förstörs batteriet helt och hållet eftersom det inte går att återskapa så stora kristaller till bly, blyoxid och svavelsyra. En sulfatering kan jämföras med att batteriet ”rostar”. Se figur.

Ett batteri kan återladdas(cyklas) 150 – 1000 gånger beroende på hur man använder det, ju mer batteriet urladdas desto kortare livslängd blir det på batteriet och det beror även på vilken typ av batteri det är.

Husbilen drar ström hela tiden

Bilens förbrukare påverkar den kapacitet som batteriet har kvar att leverera när Du fricampar. Tänk på att Du har fasta förbrukare som inte kopplas bort, och inte heller skall göra det, när Du slår av Din styrpanel. Sådana kan vara gasollarm, bodelslarm och säkerhetsventilen som tömmer varmvattenberedaren när temperaturen närmar sig noll.

Du har även förbrukare som tar ström när Du inte använder dem. Det kan vara TV:n och boxen i standbyläge, TV-antennens förstärkare och 230 volts omvandlaren. Koppla ur dem när Du inte använder dem så spar Du mycket ström. Det blir snart 1-2 ampere, dvs 25-50 Ah per dygn vilket betyder att Du sänker ett 75Ah batteri helt på 1-2 dygn.

Dessvärre är de flesta antennförstärkare konstant inkopplade. Den drar inte mycket ström, men om den får stå på några dygn kan det var det som saknas på slutet. Se till att Du kopplar så att Du kan slå av den.

Så här ser det ut i ett blybatteri

Batterityper

Olika batterier är bra för olika ändamål. Startbatterier är skapade för att kunna ge mycket hög ström under kort tid när vi startar motorn. De är sådana vi har i bildelen – motorn. Vi kommer här att koncentrera oss mer på lämpliga bodelsbatterier. Det är batterier som tål djupurladdningar, många sådana, de kallas ofta fritidsbatterier. Startbatteriet och det traditionella fritids/marinbatteriet är ofta ett traditionellt blybatteri – ett batteri som är öppet med obunden syra.

Bodelsbatterierna är i moderna bilar oftast av typen AGM- eller Gelbatterier. Ett AGM-batteri är slutet med syran bunden i en glasfibermatta (AGM= Absorberande Glasfiber Matta). Gel-batteriet är helt slutet med syran bunden i gel. För AGM är laddspänningen och laddtiden lika som för ett öppet batteri. För Gel är laddspänningen lägre och laddtiden cirka 10% längre.

AGM & Gel är underhållsfria torra batterier som aldrig skall fyllas på med någon batterivätska. Dessvärre sker det ofta ändå när ”bättre vetande” ägare öppnar batterihattarna och ser att det är torrt. AGM-batterierna har tydliga skyltar att de inte skall öppnas och har dessutom en skruvhatt av ”envägstyp” för att visa att det inte skall öppnas  . . . men med våld går ju allt!

Gelbatterierna är dyrare, men levererar också mer amperetimmar för den som belastar det måttligt. Observera dock att Gelbatterier kräver en speciell laddare! Många moderna husbilar har laddare som är omkopplingsbara. Se till att laddaren kopplas om till laddläge ”Gel” om Du monterar sådana batterier.

Monteringen kan skilja då det vanliga blybatteriet måste hanteras stående. AGM- och Gel-batterier tål att vändas upp och ner. De två senare typerna har även bättre tålighet mot vibrationer och stötar. Förklaringen är att de är torra batterier och permanent förslutna så vätska kan inte läcka ut, vidare har de en mekaniskt stabilare konstruktion. Något som är till fördel i våra husbilar som av och till hoppar och skuttar på dåliga vägar. Om du köper ett traditionellt syrabatteri ska du absolut välja ett fritids/marinbatteri istället för ett startbatteri. Fritidsbatteriet har tjockare plattor som bättre tål att under lång tid avge låg ström och dessutom tål det fler djupurladdningar. Om ett startbatteri används på det viset blir det snabbt dålig.

Öppna inte och fyll på vatten i ett batteri med envägslock till cellerna
Spänningen på ett obelastat batteri avslöjar laddningsgraden
Ett batteri har pyspunka, dvs det självurladdas, mer för ett gammalt batteri

Viktigt med rätt laddare

Batteriladdaren är mycket viktig för batteriets funktion och livslängd. Använd bara moderna 5- eller 7-stegsladdare som laddar batteriet efter dess aktuella kondition. Det kan i vissa fall vara bättre att köpa en ny bättre laddare än att köpa till ett extra batteri. Detta innebär att de känner av laddningen i batteriet (= spänningen) och anpassar batteriets laddning efter den. De går slutligen över i underhållsladdning.

Det är viktigt att laddaren i slutfasen kan ge rätt laddspänning. Det är dessvärre inte alltid fallet, inte ens bland stora välkända fabrikat. Kontrollera att laddaren kan ge den spänning som just Ditt batteri kräver för att bli fulladdat.

Laddtiden är ofta mycket längre än man tror. Det beror på att batteriets kemisk process tar tid. Laddströmmen bör vara i ampere motsvarande cirka 10 % av batteriets kapacitet. Att ladda ett urladdat 100Ah-batteri kan ta upp till 50 timmar. Hur ofta kör Du så länge? Nästa problem är bilens generator. Den har troligen hög laddkapacitet, men när allt i bilen fått sitt är det kanske bara 10-15 A, i bästa fall 20 A, kvar till laddning.

Bilens laddsystem tittar på startbatteriet och när det är fulladdat drar det ner spänningen, därmed blir bodelsbatteriet inte fulladdat. Det betyder att en stark generator eller en stor laddare inte hjälper, det är batteriet självt som bestämmer takten.

En voltmätare är guld värd

Bilens laddpanel kan luras av hur Du ansluter förbrukare och hur Du använder dem. Idag är det dessvärre så att de flesta bilar har avancerade elektronikboxar som försöker beräkna kvarvarande kapacitet. Det är synd, för det enda som behövs är en vanlig voltmätare. Spänningen på batteriet avslöjar alltid batteriets kondition, men batteriet skall då vara minimalt belastat. Panelen kan lätt luras av att Du ansluter en solcell direkt till batteriet. En tämligen vanlig variant eftersom man vill slippa gå omvägar med effektförlust som följd. Även direkt anslutning av olika förbrukare till batteriet är vanligt. Om Du har en nyare elektronikbox som är anpassad med inbyggd regulator för direkt anslutning av solcellen är det bättre att ansluta via boxen. Den vet då hur mycket som batteriet får från solcellen.

Vidare, om Du belastar batteriet mycket hårt med en 230-volts omvandlare. På grund av det inre motståndet kommer då spänningen under belastningen att sjunka rejält, kanske under 11.5 volt. Panelen får då panik och varna för lågt batteri och kan i värst fall slå ifrån bilens strömförbrukare – allt slocknar. Så fort belastningen upphör så återhämtar sig batteriet till ett acceptabelt värde, men då har panelen redan slagit larm. Slå då från huvudströmmen under 3 sekunder och starta om så kommer panelen att visa rätt igen och allt blir normalt.

Höga strömstyrkor

Hur batteriet installeras är bland det viktigaste. Grova kablar behövs för att få in ström/ladda batteriet och för få ut den igen till förbrukarna.

Det vanligaste misstaget är att tro att bara för att det är 12 volt så kan man använda klena kablar.

Inget kan vara mer fel.

En förbrukare drar 20 gånger mer ström vid 12 volt jämfört med vad den drar vid 230 volt. Därför måste kabelarean vara 20 gånger så stor. Om man monterar två batterier i parallell så är det viktigt att man monterar exakt lika batterier och att dessa är lika nya. Jag skriver nya för gamla batterier skall aldrig kopplas in. Det gamla batteriet styr laddningen och därmed kommer ett nytt batteri aldrig bli fulladdat.

 

Om Du skall förstärka Din batteribank; byt alla batterier på en gång.

 

Mellan batterierna behövs mycket grova kablar, lika grova som de Du ser inkopplade till Ditt startbatteri. Koppla plus på ena sidan av batteribanken och minus på den andra. På så sätt tvingar Du batterierna att ta lika mycket laddning. Samma sak gäller för förbrukarna de tömmer då batterierna lika mycket. Se figur 7.

2 x 6 volt ger mer än 2 x 12 volt

Vanligast är att man lägger två 12 volts batterier i parallell när man vill utöka sin batteribank. Det är effektivare att koppla två 6 volts batterier i serie i stället. Det är lika mycket bly/syra inblandade i båda fallet, dock kan man bygga färre och kraftigare celler där syran verkar och på så sätt få ner det inre motståndet. Det betyder att man kan dra ur och ladda batteriet effektivare. Vidare sitter inte ett batteri skyddat i bakgrunden, båda batterierna tvingas delta lika mycket när de dras ur/laddas.

2 st 6 volts batterier seriekoplade så de bildar ett 12 volts batteri. En effektivare lösning än att ha 2 st 12 volts batterier i bilen.

Batterier trivs i kyla

Man ska ta in batteriet på vintern är ett vanligt påstående. Dessbättre är det fel! Ett fulladdat batteri fryser vid minus 57 grader så om det blir kallare än 50 minusgrader kan Du börja fundera på att ta in batteriet. Ett urladdat batteri fryser sönder vid minus 7 grader och då förstår man att batteriet alltid måste var fulladdat. Ladda gärna batteriet var 6-8:e vecka under några dagar. Under förutsättning att alla förbrukare är avslagna när bilen inte används!

Batteriet självurladdas mer ju varmare det är. Om Du på vintern tar in det i huset laddas det ur fortare än om det sitter i den kalla bilen.

 

Några tips

Om batteriet är kallt vill det inte gärna ge ström. Om bilen inte vill starta för att batteriet drar runt startmotorn för sakta, gör så här: Slå på halvljuset under 30-40 sekunder, vänta cirka 1 minut och gör om startförsöket. Nu är chansen hög att bilen starar.

Hur kan det komma sig? Du har ju förbrukat energi till halvljuset!

Batteriet har värmts upp av belastningen och elektronerna har börjat att vandra, därmed får batteriet mer kraft!

Om Din husbilskompis blir utan ström och Du har en 230-volts omvandlare ladda då kompisens bil via den normala 230-volts anslutningen till hans bil. Det ger en säker laddning och inte samma risker som när 12-voltsystem skall kopplas samman. 1 timme ger cirka 15Ah och det räcker en bit. Ditt batteri blir av med motsvarande energi naturligtvis.

Att koppla laddning och belastning i kors mår batteriet bra av

Är litium frälsaren?

Man började experimentera med litium under tidigt 1900-tal. Men det var först på 1970-talet som de blev tillgängliga på marknaden, men var då inte laddbara. Under 1980-talet blev laddbara litiumbatterier tillgängliga, men fick då även problem. Det var svårt att skapa stabila litium anoder. Under cykler när man laddade och urladdade batterierna skapades kristaller på anoden vilka kunde växa utåt och komma i kontakt med katodplattan. Detta orsakade spektakulära oljud och flammor. Litium är en mycket aktiv metall. På högskolan lekte kemister med att placera en bit sodium i vatten, vilket resulterade i att en brinnande massa rusade runt ovanpå vattnet till det exploderade. När de testade med litium så exploderade det omedelbart vid kontakt med vattnet.

Med dessa egenskaper kan man ju undra om man skall bry sig om att jobba med litium över huvud taget. Orsaken till att man fortsatte var att litiumanoden har den största potentialen för att producera mer energi jämfört med andra metaller. Det gick att uppnå ände upp till 3,6 volt per cell. En fördel stark nog att satsa på utveckling av litium-jon batteriet, vilken har en något lägre energipotential än rent litium, men där säkrare åtgärder kunde vidtas. Experiment har visat att man med andra kombinationer till och med skulle kunna öka utspänningen ytterligare.

Litium-jon batteriet innehåller oönskade lösa metallpartiklar. Om de kommer i kontakt med fel delar kommer kortslutning att uppstå. Problemet förstoras av att tillverkarna gör avståndet mellan anod och katod mycket litet. Det finns därför en ”separator” mellan dem som tillåter elektronerna att passera, men hindrar anod och katod att beröra varandra.

I försök att hålla små metallpartiklar borta från batteriet har tillverkarna valt att tillverka batterierna i extremt rena rum. Detta till trots finns det av och till partiklar i cellerna. Forskningen idag är därför koncentrerad på ”separatorn”.

En lösning är att använda en separator som smälter samman när batteriet börja bli överhettat. Vid smältningen stänger separatorns porer igen sig och elektronerna kan inte passera, batteriet stänger av sig. Därmed förhindras troligen att batteriet brinner upp. Små batterier i tex mobiltelefoner, har endast ett separatorlager, medans större batterier kan ha upp till tre separerande lager för att tillgodose olika funktioner vid ett överhettat batteri.

Andra problem som kan orsaka problem med ett litiumbatteri är kraftiga vibrationer, lagring för varmt, eller laddning av batteriet under fryspunkten. Även för snabb laddning av batteriet kan skapa stora problem. Tillverkarna experimenterar med ett antal olika aktiva material. Litium kobolt oxid är populärt för mobiltelefoner, kameror och laptops. De använder då en kobolt oxid anod och en kol anod.

En väldigt lyckad kombination är litium järnfosfat. Det ger en lång livscykel och tål mycket tuffare misshandel än övriga typer. Det finns inte i lägre spänning än 3,2 volt, men den uppoffringen jämfört med andra kombinationer tar man för att får ett säkrare batteri.

Litium-Jon är inte bara ett batteri, utan ett helt system. Det är inte bara är att ersätta sitt gamla blybatteri.

Litium-jon batterier använder ett batterikontrollsystem vilket är tämligen avancerat. Det måste bevaka batteriets enskilda celler. Det bevakar cellavstängning, cellspänning, spänningsbalansen mellan varje cell, bevakar temperaturen och har en intern klocka som hjälp i sin bevakning. Systemet har en ”batterinivåmätare” som bevakar ström in och ut ur cellerna. Allt detta tar energi, kanske 60 watt. En hög siffra, men systemet laddar sig självt så man behöver inte oroa sig.

I det fall Du har fler moduler rekommenderar man att Du bara använder en i taget. Bevakningssystemet kommer, när det når sin definierade lägsta laddningsnivå (nära tomt), att slå av batteriet. Batteriet kommer sedan laddas, men ger inte ifrån sig någon energi innan det först är fullt uppladdat.

Eftersom husbilen normalt inte har kapacitet att ladda batteriet måste laddsystemet modifieras.

Lithium-Jon batterrier har med halva vikten dubbla kapaciteten jämfört med vanliga batterier. Mycket gynnsamt för husbilens lastvikt.

Den största fördelen är dock att det kan laddas mycket fort. Man kan ladda batteriet med lika många amper (A) som batteriet har i kapacitet (Ah).

Det betyder att ett 100 Ah batteri kan fulladdas med 100 A på en timme!

Detta beror på att ett litium-Jon batteri inte gör mer och mer motstånd ju mer laddat det är, som är fallet med ett blybatteri, när det laddas.

Med rätt laddsystem kan batteriet även fulladdas på mindre än en timmes körning. Detta ställer då helt nya krav på bilens möjlighet att ladda batteriet. Bilen måste förses med ett nytt laddsystem samt med mycket kraftigare kablar för att klara de höga strömmar det kan bli fråga om.

En mer avancerad lösning är att sätta in en separat generator för laddsystemet till bodelen och behålla det vanliga oförändrat för bildelen.

För den som bara står still två eller tre dagar räcker systemet till. Om man står still en vecka/tio dagar  bör man trots allt komplettera med en solcell eller vintertid med en bränslecell. Det beslutet kan man dock avvakta med tills man ser hur det fungerar under de egna resorna. Börja om de behövs med en solcell av den typ som man limmar direkt på taket. Välj största möjliga solcell. Solcellen kommer ladda med sin fulla kapacitet hela tiden om solen lyser. Det beror igen på att batteritypen tar emot allt som den får tillgång till.

Roadtrek, en Kanadensisk husbilstillverkare, installerar sitt EcoTrek Litium-jon-system i några av sina plåtisar. Varför gör dom det?  Det är försök att få mer energi ut ur mindre batterier. Ett litium-jon batteri kan klara upp till 3000 laddcykler jämfört med ett bly-syra batteri som klarar ca 800 cykler. Vidare finns ingen syra och ingen gas som bildas vid laddningen. Ett AGM batteri tappar fort i spänning om belastningen ligger kvar, medans ett litium-jon lämnar konstant utspänning tills det tömts till 80% eller mer. Detta betyder att utrusting/tillbehör kommer köras på sin korrekta spänning under mycket längre tid med litium-jon än de skulle ha gjort med blybaserade batterier.

När batterierna är nere och urladdade så vill man snabbt kunna ladda upp dem igen. Blybatterier behöver åtskilliga timmar, om det skall göras ordentligt, att komplett laddas upp. Roadtrek erbjuder en extra generator som drivs av motorn och som kan ladda upp batteriet minst fyra gånger så snabbt. Den leverera 3000 watt vid normal marschfart. Men eftersom motorn är tystgående är den ett alternativ till en lös extra generator (terrormaskin).

Nackdelar med litium?

Vika är baksidorna med Litium-jon? De är dyra så du kan slita ut ett antal blybatterier för inköpssumman. De har en inbyggd egen värmekälla om Du vill använda dem i kallt väder. Om de blir helt urladdade under kalla förhållanden så måste de laddas fullt innan de kan ge energi igen. Det är en process som kan ta timmar. Du bör därför noga planera Dina utflykter så Du snabbt kan ge Dig iväg om Du är ute en kall helg.

I framtiden

Litium-Jon batterier har på senare tid kommit att få våra politiker i det närmaste religiösa i tron att de skall lösa alla våra problem med förbränningsmotorer.

Jag tror på idén, men det kommer ta mycket lång tid att förverkliga. Det verkligt stora genombrottet kommer när vi av den svenska skogen med nanoteknik kan göra batterier av cellulosaceller. För tillfället är dock utvecklingen av denna teknik på en sådan nivå att vi med fördel kan använda Litium-Jon i våra husbilars bodelar.

Vilket batteri till vilken appliktion

  1. Öppet bly/syra-batteri
  2. Den äldsta typen av batteri och kallas så eftersom de går att öppna påfyllningsproppar på det för påfyllning av destillerat vatten. När batteriet laddas bildas vätgas som om den blandas med syre kan bli explosivt. Därför måste batteriet alltid ha ventilation i sin batteribox eller via en slang som avleder ut i fria luften. Batteriet kräver omvårdnad genom påfyllning av vatten och uppladdning snarast efter djupa urladdningar.
  3.  
  4. Användning
  5. Tål höga belastningar – används till startbatteri och installationer med 230-volts omformare för mikro och kaffebryggare. Bör inte sänkas under 50% av sin märkkapacitet.
  6.  
  7. Slutet AGM-batteri
  8. Är ett underhållsfritt bly/syra batteri där syran är bunden i en glasfibermatta – Accumulated Glassfiber Matt/Ackumulerande Glasfiber Matta.
  9.  
  10. Användning
  11. Tål höga belastningar – används till startbatteri och installationer med 230-volts omformare för mikro och kaffebryggare. Bör inte sänkas under 50% av sin märkkapacitet.
  12.  
  13. Slutet GEL-Batteri
  14. Innehåller xxxgel och yyy. En batterityp som passar bra i fritidfordon där man förbrukar en mindre strömängd över lång tid.
  15.  
  16. Användning
  17. Tål inte höga belastningar – Lämpligt för den lite försiktige elförbrukaren, men levererar i stället hela 80% av sin kapacitet före uppladdning. Bör inte sänkas under 80% av sin märkkapacitet.
  18.  
  19. Slutet Litium-Jon
  20. Den senaste typen av batteri
  21.  
  22. Användning
  23. Tål mycket höga belastningar – används i installationer med 230-volts omformare för mikro och kaffebryggare. Kan laddas upp mycket snabbt om laddkapacitet finns. Behöver inte bevakas, det gör det inbyggda skyddssystemet.
  24.  
  25. Powerbank för extra laddning av mobil och dator
  26. En liten och smidig batteribank som laddas under färd för användning när man stannat. En priseffektiv komplettering om man inte satsar på extra laddningsystem.
  27.  
  28. Användning
  29. Används för att slippa dra ur bodelsbatterierna när man står still. Mindre modeller laddar mobiler, datorer och plattor. Finns i större versioner som fungerar som starthjälp för bilen.
  30.  

Mer om litium

Lätta med hög kapacitet. I stället för bly/syra så använder man litium/järnoxid Fe4. De kan laddas upp och ur mycket snabbt, det senare har vi stor nytta av i husbilen. De som kör mikro och kaffebryggare över en 230-volts omvandlare märker också att batteriet står pall mycket bättre och att batterispänningen inte sjunker under användningen.

Ett litium-Ion batteri får aldrig laddas ur helt då havererar det. Batteriet har därför ett inbyggt skyddssystem, en dator som bevakar batteriet och kopplar från det när spänningen blir för låg. Samma system som Du har i Din dator och mobiltelefon, de klipper tvärt av när det behövs. Den datorn reglerar även laddning och maximalt strömuttag. Batteriet är så villigt att släppa från sig ström att det skulle bli överhettat och kunna brinna upp. Det i sin tur beror på det mycket låga inre motstånd som batteriet har jämfört med de tröga batterierna vi har idag. Batterisystemet ersätter helt de tidigare förbrukningsbatterierna och kan laddas upp 7-10ggr snabbare jämfört med traditionella batterier. Installationen även utföras enkelt, med smärre förändringar av fordonets ordinarie elsystem, vilket medför att du enkelt kan flytta med dig investeringen vid byte av fordon.

Prisvärt trots hög initial kostnad

Ett normalt bly/syrabatteri kan laddas upp/ur dvs cyklas c:a 600 till 900 gånger beroende på hur det belastas Ett litium-Ion batteri tål tre gånger så många cykler. Det betyder att Du skall kalkylera med tre batteribyten när Du räknar på investeringen. Antag att Du har dubbla bodelsbatterier á 2.500:- kronor styck det ger 2 x 2.500:- x 3= 15.000:- kronor i batterikostnader för tre byten. Om Du byter bil så tar Du batteriet med Dig.

Dela denna artikel

Dela på facebook
Facebook
Dela på whatsapp
WhatsApp
Dela på email
Email