Man började experimentera med litium under tidigt 1900-tal. Men det var först på 1970-talet som de blev tillgängliga på marknaden, men var då inte laddbara. Under 1980-talet blev laddbara litiumbatterier tillgängliga, men fick då även problem. Det var svårt att skapa stabila litium anoder. Under cykler när man laddade och urladdade batterierna skapades kristaller på anoden vilka kunde växa utåt och komma i kontakt med katodplattan. Detta orsakade spektakulära oljud och flammor. Litium är en mycket aktiv metall. På högskolan lekte kemister med att placera en bit sodium i vatten, vilket resulterade i att en brinnande massa rusade runt ovanpå vattnet till det exploderade. När de testade med litium så exploderade det omedelbart vid kontakt med vattnet.

Med dessa egenskaper kan man ju undra om man skall bry sig om att jobba med litium över huvud taget. Orsaken till att man fortsatte var att litiumanoden har den största potentialen för att producera mer energi jämfört med andra metaller. Det gick att uppnå ände upp till 3,6 volt per cell. En fördel stark nog att satsa på utveckling av litium-jon batteriet, vilken har en något lägre energipotential än rent litium, men där säkrare åtgärder kunde vidtas. Experiment har visat att man med andra kombinationer till och med skulle kunna öka utspänningen ytterligare.

Litium-jon batteriet innehåller oönskade lösa metallpartiklar. Om de kommer i kontakt med fel delar kommer kortslutning att uppstå. Problemet förstoras av att tillverkarna gör avståndet mellan anod och katod mycket litet. Det finns därför en ”separator” mellan dem som tillåter elektronerna att passera, men hindrar anod och katod att beröra varandra.

I försök att hålla små metallpartiklar borta från batteriet har tillverkarna valt att tillverka batterierna i extremt rena rum. Detta till trots finns det av och till partiklar i cellerna. Forskningen idag är därför koncentrerad på ”separatorn”.

En lösning är att använda en separator som smälter samman när batteriet börja bli överhettat. Vid smältningen stänger separatorns porer igen sig och elektronerna kan inte passera, batteriet stänger av sig. Därmed förhindras troligen att batteriet brinner upp. Små batterier i tex mobiltelefoner, har endast ett separatorlager, medans större batterier kan ha upp till tre separerande lager för att tillgodose olika funktioner vid ett överhettat batteri.

Andra problem som kan orsaka problem med ett litiumbatteri är kraftiga vibrationer, lagring för varmt, eller laddning av batteriet under fryspunkten. Även för snabb laddning av batteriet kan skapa stora problem. Tillverkarna experimenterar med ett antal olika aktiva material. Litium kobolt oxid är populärt för mobiltelefoner, kameror och laptops. De använder då en kobolt oxid anod och en kol anod.

En väldigt lyckad kombination är litium järnfosfat. Det ger en lång livscykel och tål mycket tuffare misshandel än övriga typer. Det finns inte i lägre spänning än 3,2 volt, men den uppoffringen jämfört med andra kombinationer tar man för att får ett säkrare batteri.

Litium-Jon är inte bara ett batteri, utan ett helt system. Det är inte bara är att ersätta sitt gamla blybatteri.

Litium-jon batterier använder ett batterikontrollsystem vilket är tämligen avancerat. Det måste bevaka batteriets enskilda celler. Det bevakar cellavstängning, cellspänning, spänningsbalansen mellan varje cell, bevakar temperaturen och har en intern klocka som hjälp i sin bevakning. Systemet har en ”batterinivåmätare” som bevakar ström in och ut ur cellerna. Allt detta tar energi, kanske 60 watt. En hög siffra, men systemet laddar sig självt så man behöver inte oroa sig.

I det fall Du har fler moduler rekommenderar man att Du bara använder en i taget. Bevakningssystemet kommer, när det når sin definierade lägsta laddningsnivå (nära tomt), att slå av batteriet. Batteriet kommer sedan laddas, men ger inte ifrån sig någon energi innan det först är fullt uppladdat.

Eftersom husbilen normalt inte har kapacitet att ladda batteriet måste laddsystemet modifieras.

Lithium-Jon batterrier har med halva vikten dubbla kapaciteten jämfört med vanliga batterier. Mycket gynnsamt för husbilens lastvikt.

Den största fördelen är dock att det kan laddas mycket fort. Man kan ladda batteriet med lika många amper (A) som batteriet har i kapacitet (Ah).

Det betyder att ett 100 Ah batteri kan fulladdas med 100 A på en timme!

Detta beror på att ett litium-Jon batteri inte gör mer och mer motstånd ju mer laddat det är, som är fallet med ett blybatteri, när det laddas.

Med rätt laddsystem kan batteriet även fulladdas på mindre än en timmes körning. Detta ställer då helt nya krav på bilens möjlighet att ladda batteriet. Bilen måste förses med ett nytt laddsystem samt med mycket kraftigare kablar för att klara de höga strömmar det kan bli fråga om.

En mer avancerad lösning är att sätta in en separat generator för laddsystemet till bodelen och behålla det vanliga oförändrat för bildelen.

För den som bara står still två eller tre dagar räcker systemet till. Om man står still en vecka/tio dagar  bör man trots allt komplettera med en solcell eller vintertid med en bränslecell. Det beslutet kan man dock avvakta med tills man ser hur det fungerar under de egna resorna. Börja om de behövs med en solcell av den typ som man limmar direkt på taket. Välj största möjliga solcell. Solcellen kommer ladda med sin fulla kapacitet hela tiden om solen lyser. Det beror igen på att batteritypen tar emot allt som den får tillgång till.

Roadtrek, en Kanadensisk husbilstillverkare, installerar sitt EcoTrek Litium-jon-system i några av sina plåtisar. Varför gör dom det?  Det är försök att få mer energi ut ur mindre batterier. Ett litium-jon batteri kan klara upp till 3000 laddcykler jämfört med ett bly-syra batteri som klarar ca 800 cykler. Vidare finns ingen syra och ingen gas som bildas vid laddningen. Ett AGM batteri tappar fort i spänning om belastningen ligger kvar, medans ett litium-jon lämnar konstant utspänning tills det tömts till 80% eller mer. Detta betyder att utrusting/tillbehör kommer köras på sin korrekta spänning under mycket längre tid med litium-jon än de skulle ha gjort med blybaserade batterier.

När batterierna är nere och urladdade så vill man snabbt kunna ladda upp dem igen. Blybatterier behöver åtskilliga timmar, om det skall göras ordentligt, att komplett laddas upp. Roadtrek erbjuder en extra generator som drivs av motorn och som kan ladda upp batteriet minst fyra gånger så snabbt. Den leverera 3000 watt vid normal marschfart. Men eftersom motorn är tystgående är den ett alternativ till en lös extra generator (terrormaskin).