Många drömmer om att ha en husbil med åkkomfort som om bilen svävade på moln. Med luftfjädring ska drömmen besannas. Men är det så enkelt? Det är trots allt en hygglig investering så man vill ju inte bli besviken.
I denna artikel beskriver vi olika typer av luftfjädringar inklusive deras för- och nackdelar. Jodå, luftfjädring har vissa nackdelar.
Vi svänger oss med en del termer som kanske inte är bekanta för alla och envar i denna artikel. Ett tips är att läsa vår artikel om chassin innan ni läser denna artikel.
Av Stefan Janeld
Våra husbilar har oftast en bladfjädrad bakaxel. En sådan fjädring kan endast optimeras för en specifik last. Man väljer då maxlast. Allt mindre än maxlast gör att bilen går hårdare, stötigare.
I husbilar med ett AL-KO chassi är det torsionsfjädring. Den blir gradvis hårdare ju mer torsionsstavarna belastas. Det ger bättre komfort än bladfjädring. Men det finns utrymme för förbättring.
Båda dessa fjädringstypers tillkortakommanden kan kompenseras med luftfjädring. Luftfjädringen är mycket duktig på att filtrera bort vibrationer från underlaget så man kan räkna med en tystare och bekvämare färd än med originalfjädring. Oavsett vilken originalfjädring bilen har.
Principen för luftfjädring
En luftfylld gummibälg placeras så den blir en del av, eller helt ersätter, bilens fjädring. Den fylls med luft till ett tryck som gör att bilen står med optimal fjädringsväg och bästa komfort. Vid belastning komprimeras luften. Gummibälgen är flexibel och det är denna flexibilitet som gör att den fjädrar.
Eftersom bälgen expanderar i sidled vid belastning ska man vid montering säkerställa att det finns plats nog att expandera utan att den skaver mot något.
I system med egen kompressor används ofta en trycksatt lufttank. Dess uppgift är att snabbt leverera luft till bälgarna och avlasta kompressorn.
3 huvudsakliga varianter
Egentligen finns det bara två typer av luftfjädring. En som kompletterar den befintliga – komplementluftfjädring – och en som ersätter fjädringen – helluftfjädring.
Olika aktörer använder olika termer. Jag försöker nämna de flesta vanligaste men har säkert missat ett dussintal.
Komplementluftfjädring – även kallad hjälpluftfjädring, stödluftfjädring. Både originalchassin och AL-KO chassin kan föräras denna typ av fjädring.
Höjer komforten och beroende på hur mycket lufttryck man använder kan den även stabilisera. Men högt tryck kan också ta bort en del av komfortvinsten så man får hitta balansen.
Trycket i bälgarna justerar du antingen med en extern kompressor, exempelvis på macken, eller med inbyggd kompressor och manöverpanel med manometrar.
Helluftfjädring bakaxel – kallas ibland halvluftfjädring, men det är ett dåligt namn för att beskriva att man endast använder luftfjädring på bakaxeln, bilens bakre halva. Kallas även tvåkanals luftfjädring. Det är en helluftfjädring för bakaxeln eftersom luftfjädringen gör hela fjädringsjobbet. Originalfjädringen har tagits bort.
En för många välkommen finess är att man kan höja baken på husbilen rejält för att inte slå i bak när man åker upp för en brant färjeramp eller brant backe för den delen.
På AL-KO chassin byter man ut de tre torsionsstavarna mot två vekare stavar. Dessa stavar ska bara hålla pendelarmen.
På Fiatchassin tar man bort bladfjädrarna och monterar en arm att montera luftbälgen på. Se bild.
Helluftfjädring alla axlar – har luftbälgar på bilens båda, eller tre, axlar vars tryck regleras individuellt med hjälp av systemets kompressor. Kallas även fyrkanals luftfjädring.
Detta är det lyxigaste alternativet och prislappen passerar 100 000 kronor. Det man får för pengarna är förutom den förväntade höga komforten även möjlighet att nivellera bilen på ställplatsen. Den kommer stå i våg, men inte vara lika stabil som när man använder hydrauliska stödben.
Man kan även vinkla bilen för effektiv tömning av spillvattentanken, sänka instegssidan för att underlätta insteget om det behövs och höja bakänden på bilen för att inte slå i när man ska upp för brant backe eller färjeramp.
Smarta system
Helluftfjädringar är så kallade ECAS system – Electronically Controlled Air Suspension
Systemet är helautomatiskt. Vid installation ställer man in den önskade nivån och sedan ser automatiken till att hålla bilen i optimal körnivå – regeln är att man ska ha lika lång fjädringsväg åt båda håll.
Systemet ökar trycket när man lastar bilen, minskar när man lastar ur. På så vis har bilen alltid optimal fjädringskomfort och håller bilen på inställd körnivå.
Signaler från tändning, hastighet och broms hjälper systemet arbeta säkert så att ägaren inte kan begå misstag. Över 30 km/h vägrar systemet ta order från kontrollen.
Att man har en signal från bromssystemet är för att vid inbromsning ökar trycket i de främre bälgarna, vid en längre inbromsning kan systemet då luras att öka trycket i bälgarna. När man sedan släpper bromsen har man på tok för högt tryck. Bromssignalen ser till att systemets automatik tillfälligt stängs av.
För framaxeln
Idag är det vanligaste på våra husbilar att det är så kallade McPherson ben fram. En stötdämpare med en spiralfjäder utanpå. Till denna typ av framfjädring finns det flera leverantörer av luftfjädring. Basbilar med denna lösning är Fiat Ducato, Citroën Jumper, Peugeot Boxer, Renault Master och senaste versionen av Mercedes Sprinter.
På äldre Mercedes Sprinter var framfjädringen en tvärställd bladfjäder, till denna finns inga färdiga luftfjädringskit att köpa. Vill man ha en stabilare framvagn går det att montera styvare stötdämpare.
Iveco Daily har torsionsfjädring fram. Här finns två varianter av luftfjädringslösning. Vilken som är aktuell beror på om det är en husbil där man höjt golvet, som Concorde och Morelo gör, eller om det är en husbil med originalhytten kvar.
Om golvet är höjt finns det plats för helluftfjädring (VB Active Air, se längre fram i artikeln). Men med originalhytten fungerar endast komplementluftfjädring.
Nackdelar
Luftfjädring kostar en hel del. Särskilt system där en kompressor ingår. Om man inte kör mycket kan kostnaden vara svårmotiverad.
Vid snabba temperaturväxlingar kan systemet ha svårt att hålla jämna steg. Man kan behöva tömma eller fylla systemet. Enkelt när man har kompressor och manometrar eller om systemet är automatiskt och styrs av en nivåkontroll. Inte lika enkelt på system utan dessa finesser.
Man behöver serva luftfjädringen med jämna mellanrum. Olika beroende på vilket system man har. Det handlar mest om att få ut fukt ur systemet. Luft innehåller ju som bekant vatten. Detta kan ställa till det om det fryser eller skapar korrosion. Därför finns ett torkfilter för luften, det fungerar så att ett granulat absorberar fukt. Detta bör bytas minst vartannat år. Helst varje år.
Livslängden är inte lika lång som för stålfjädring. Gummi är en färskvara så man kan behöva byta bälgar. Vägsalt påskyndar. Likaså hög värme. Nötningsskador uppstår ibland (sällan). Grus och annat vasst kan skada gummibälgen. Häri ligger en stor del av kvalitetsskillnaden mellan billiga och dyra system – kvaliteten på gummit.
Vid testning av luftbälgar är det vanligt att man låter bälgen genomgå tre miljoner cykler. Det ska den klara utan skador i gummit.
Räkna med en livslängd på 10 år eller 10 000 mil. Minst. Ungefär samma som bilens stötdämpare förväntas klara. Men det finns gott om exempel på bilar som rullat det dubbla och som är över 15 år gamla som aldrig bytt en bälg.
Komfort eller stabilitet
En i mitt tycke större nackdel, eller i alla fall något som kan göra en förväntansfull ägare besviken, är att luftfjädring inte kan kompensera för snabba lastförskjutningar. Som i kurvor då tyngden snabbt förskjuts från mitten av bilen till utsidan.
Detta gör att helluftfjädrade husbilar kan upplevas som mjuka i kurvor och får föraren att instinktivt dra ner på farten. Ingen nackdel i sig. Men många tror att luftfjädringen ökar fordonets stabilitet. Det gör den inte.
Detta kan tyckas tala emot rekommendationen att montera luftfjädring för att just stabilisera bakhjulsdrivna husbilar som i original är för mjuka i fjädringen. Men när man monterar luftfjädring i mjuka bilar gör man det på bakaxeln och använder ett högre tryck än då man strävar efter högsta komfort.
Det finns system där man i styrenheten har ett inprogrammerat sportläge. I detta läge sänks bilen ca 30 mm men trycket i bälgarna hålls högt. Detta är möjligt genom att man använder en särskild inre pistong. Man förlorar komfort, men vinner stabilitet. Detta läge uppskattas särskilt av de som drar tunga släp. Karnag har ett system med denna funktion, de kallar det Sportläge.
För helintegrerade husbilar på Iveco Daily med höjt golv vid förarplatsen, som på flera modeller från Morelo och Concorde, har VB tagit fram ett system kallat Active Air. Det är ett system med luftbälgar på fram- och bakaxel som ger god komfort. I systemet är också särskilda aktiva dämpare som med automatik styvar till sig när det behövs och därmed blir bilen stabilare än med vanlig fjädring men får komforten hos luftfjädring.
Olika bälgar
Det finns en mängd olika bälgar från olika tillverkare. Smala, breda, timglasformade, koniska.
Grundregeln är att man behöver en viss luftvolym för att få önskad komfortvinst. Hur mycket bestäms av fordonets vikt.
Det gör att man i vissa fall, pga platsbrist, tvingas ha en smal och relativt hög bälg för att få rätt luftvolym. Med detta följer en risk att bälgen viker sig. Det blir också en hårdare fjädring än i de fall man kan få dit en bredare och lägre bälg.
Det vanligaste i husbilar är en rak och relativt bred bälg. Den ger god komfort och tål höga laster. Dess bredd gör att risken att den viker sig är i princip noll. Denna typ av bälg hittar vi även på tunga fordon som lastbilar och bussar.
Ibland är bälgen något konisk, men det har ingen större betydelse. Den får lite annan karaktär, men du kommer inte märka skillnaden.
Ovanstående bälgar är alla av typen rullbälg. Gummit rullar upp och ner på den invändiga cylindern. Denna rörelse ställer stora kvalitetskrav på gummibälgens kvalitet.
Bälgar med midja används ofta i personbilar och pickuper. Denna bälgtyp är inte en rullbälg, det är en så kallad konvolutbälg.
En fördel är att denna typ av bälg kan göras väldigt kort (låg) och får därför plats även när det är trångt på höjden, som på personbilar. De tål även hög belastning och kan ses på exempelvis tåg.
Konvolutbälgar behöver inte sitta helt linjärt, vilket är en fördel i vissa fall.
I husbilar används dessa bälgar vanligen som komplementluftfjädring.
Det finns även samma typ av bälg utan midja, med bara en låg och bred bälg. Även denna brukar användas som komplementluftfjädring.
Vilka är aktörerna?
Det finns massor av företag i Sverige och Europa som erbjuder luftfjädring. En del via postorder, för den som vill göra jobbet själv. Andra arbetar med auktoriserade verktäder för att säkerställa korrekt montering och även ge garantier. Det senaste är viktigt, särskilt då man eftermonterar luftfjädring på nyare husbilar där det fortfarande finns garantier från tillverkaren. Tillverkarens garantier upphävs vanligen om man utför modifieringar, vilket luftfjädring är. Då är det bra att ha garanti på monteringen och även att denna garanti täcker sådant som påverkas av installationen.
I Sverige finns tre stora leverantörer av luftfjädring till husbilar. AL-KO, Karnag (VB, Firestone) och Goldschmitt. Om du googlar kan du hitta ett tjugotal andra, en del med bas i Sverige andra i utlandet. Sällan är de anknutna till någon verkstad utan utgår från att man löser monteringen på egen hand. Vilket många klarar av, absolut. Men det är ju det där med garantier.
Om du vill läsa mer om luftfjädring är dessa monteringsartiklar att rekommendera, de öppnas i ny flik:
Eftermontering komplementluftfjädring Karnag
Eftermontering fyrkanals luftfjädring
Uppdatering istället för bilbyte, eftermontering komplementluftfjädring AL-KO
