.

Allt om värmare och värmesystem

Genom åren har vi tillbringat åtskilliga timmar stirrandes på temperaturkurvor för att se om en husbils isolering och värmesystem håller måttet. För det finns ett standardiserat mått som anger huruvida en husbil är vinterduglig eller ej. Men detta mått säger långt ifrån allt. Så även en bil som anses uppfylla alla krav bör synas med kritiska ögon.

Här ger vi dig verktygen du behöver för att själv bedöma en husbils värmesystem och hur du får ut mesta möjliga av det.

 

Av Stefan Janeld

 

Alla husbilar har en värmare ombord. Oavsett vilken det är så har den nog med effekt för att hålla alla ombord varma. Men det betyder inte att den gör det. Ty installationen kan vara sådan att den ”äter upp” en stor del av värmarens effekt.

Därför är inte det viktigaste vilken värmare som sitter i bilen. Det viktiga är hur värmesystemet är byggt. För det är ett system vi pratar om.

Oftast är systemen bra nog för att man inte ska frysa ombord. Men det kan bildas kondens, kallras och i värsta fall is på en del platser. Det vanligaste bekymret är ojämn värme i bilen. Varma sovrum och svala sittgrupper är vanligt förekommande.

Två huvudsakliga värmesystem

För att få ut värmarens energi i våra bodelar används två olika system. Vattenburet eller luftburet. Båda har sina för- och nackdelar.

  1. – Det vattenburna systemet hyllas ofta för att det är tyst medan det luftburna surrar.
  2. – Det luftburna systemet är snabbt på att justera temperaturen medan det vattenburna är trögare.
  3. – Det vattenburna är tyngre än det luftburna. Det kostar lastvikt.
  4. – Trögheten i det vattenburna systemet gör att det, när det väl är varmt, inte drar lika mycket energi. Energisnålare!
  5. – Det är lättare att få en jämnt fördelad värme i bilen med ett vattenburet system.

 

Det absolut vanligaste vattenburna värmesystemet är Alde. Det drivs av gasol och har även en elpatron att stötta med. En varmvattenberedare är inbyggd i värmaren.

Det finns även dieseldrivna vattenburna system, men de är ovanliga och oftast specialbyggda. Bland andra har Westfalia ett system de använder i sina inredda skåpbilar.

I stora husbilar, över tio meter, är det vanligt med dieseldrivna system.

Det är endast Alde som integrerar en varmvattenberedare i sin värmare, i alla andra vattenburna system är beredaren en fristående enhet.

Av luftburna system är Truma Combi det i särklass vanligaste. Uppskattningsvis har 70% av alla husbilar denna värmekälla. Finns både i gasolversion och dieselversion, 4 eller 6kW, med eller utan elpatron. Vanligast i Sverige är 6kW gasol med elpatron.

Webasto och Eberspächer levererar också en del värmare till husbilar. Främst luftburna system till plåtisar men även en del vattenburna. Vanligast är att de vattenburna värmarna dedikeras till att värma motorn. Webasto och Eberspächer driver sina värmare på diesel.

Vinterduglighet inte beroende av värmekälla

Det sägs ofta att det krävs vattenburen värme för att en bil ska anses vara vinterbil. Det är inte ett korrekt påstående. Men det finns goda grunder för att denna myt uppstått.

I bilar med vattenburet värmesystem ställs stora krav på hur möbler är utformade och hur man placerar konvektorerna. Det kostar lite extra att bygga en husbil med vattenburet system. Därför sitter vattenburen värme ofta i exklusivare husbilar där man redan kostar på sig andra exklusiva saker som dubbelgolv och flådiga inredningar.

Men det finns gott om husbilar med luftburen värme som klarar en svensk vargavinter riktigt bra.

Faktiskt är kyla inte det svåraste en husbils värme- och ventilationssystem har att tampas med. Det värsta för en husbil är när temperaturen kretsar kring nollstrecket. Då är luften fuktig och det skapar kondensproblem. Riktigt kall luft är torr och därmed lättare att hantera.

En annan viktig faktor är vinden. Husbilar är mycket välventilerade. Även stängda takluckor ventilerar, de får inte vara helt lufttäta av säkerhetsskäl. Det ventileras även från bilens undersida. När det blåser kyls därför bilen av mycket snabbt. Att finna en plats i lä kan vara helt avgörande för hur värmesystemet fungerar. Och hur länge. Om det blåser rejält kan en P11 gasolflaska ta slut på knappa två dagar. Normalt räcker den i 3-4 dagar vintertid.

En känslig punkt vintertid är spillvattentanken. I bästa fall värms den av värmesystemet. Inklusive dess tömningsventil. Men ibland värms den med 230 volt. Då är det tji fricamping vintertid.

Nöj dig därför inte med att fråga om spillvattentanken är isolerad och uppvärmd. Fråga hur den värms och om även tömningsventilen hålls frostfri.

Bilar med rejäla dubbelgolv är oftast bättre rustade för vintercamping än de som har ett så kallat tekniskt dubbelgolv eller inget dubbelgolv alls. I dubbelgolvet ryms tankarna och dess kranar. Här hålls de frostfria eftersom ”källaren” är uppvärmd.

Svenska Kabe är ett undantag, de har på sina halvintegrerade modeller inte dubbelgolv men är ändå kompetenta vinterbostäder.

Så säger normen

EN 1646-2 är en europeisk norm som används för att tillverkare ska kunna beskriva sina fordons vinteregenskaper. Det finns tre nivåer i normen.

I Sverige är det nivå tre du ska ta sikte på för att vara någorlunda trygg med att du köpt en vinterduglig husbil.

Nivå ett: Inga krav på tillförd värme. Här pratar vi sommarbilar.

Nivå två: På två timmar ska temperaturen invändigt gå från 0 grader till 20 grader när det är 0 grader utanför. Efter ytterligare en timme ska vattensystem och tankar vara frostfria.

Nivå tre: Husbilen och omgivningen kyls ned till –15 grader. Sedan startar man värmesystemet och på max fyra timmar ska det vara 20°C i bilen. Efter ytterligare en timme ska vattensystem och tankar vara frostfria.

Maxtest säger mer

Vill man veta vilken kyla en husbil faktiskt klarar finns det ett bättre test än EN 1646-2. Det kallas Maxtest. Här tar man reda på vid vilken yttertemperatur temperaturen inne i bilen börjar sjunka.

Man ställer termostaten på 30 grader för att få värmaren att ge järnet. Invändig måltemperatur är 22 grader. Sedan sänks gradvis yttertemperaturen.

När värmaren inte längre förmås hålla 22 grader vet man vilken yttertemperatur som är max för bilen. Önskvärt är att det ska skilja 45 grader mellan ytter- och innertemperatur innan innetemperaturen börjar falla. Med andra ord att bilen ska klara -23 graders utomhustemperatur.

Testet görs i två omgångar. En på enbart gas – Gasmax och en på enbart el – Elmax.

Tyvärr gör inte alla tillverkare detta test på sina husbilar. De som gör testet redovisar sällan resultatet. Synd, för det är mycket bra konsumentinformation.

Regleringsprov

Detta test görs endast på vattenburna värmesystem. Det avslöjar balansen i värmesystemet. Finns det nog med konvektorer för att få ut värmen som värmaren alstrar?

I ett dåligt balanserat system med för få eller ineffektivt placerade konvektorer tycker pannans termostat att den ger nog med värme eftersom returvattnet är varmt och stänger av värmaren. Samtidigt som rumstermostaten noterar att önskad temperatur inte uppnåtts och vill ha mer värme.

I ett välbalanserat system får rumstermostaten styra eftersom pannans termostat registrerar en låg ingående vattentemperatur.

I köldkammare kan man mäta exakt var bilens värmesystem har sina svagheter. Ofta placeras många mätpunkter runt om i bilen.
Det är bara den centralt placerade som används när man bedömmer en husbil efter EN 1646-2

Vattenburen värme

Ett vattenburet system hemma i bostaden bygger på radiatorer som ska stråla ut värme i rummet. Därför är elementen – radiatorerna – inte dolda.

I en husbil bygger det vattenburna systemet på konvektion – skorstensverkan. Inga radiatorer här inte, istället konvektorer som ska sitta dolda bakom möblerna.

Det finns några viktiga kriterier för att uppnå god konvektoreffekt:

  1. – Det ska vara fritt luftflöde fram till konvektorn.
  2. – Konvektorn ska sitta trångt så ingen luft kan passera utan att värmas.
  3. – Den varma luften ska stiga genom en smal (helst avsmalnande) passage som får varmluften att accelerera och med fart sprida sig i husbilen.
  4.  

Om husbilen du tittar på har konvektorerna placerade bakom enkla galler på utsidan av möblerna uteblir konvektoreffekten. Samma sak om konvektorerna ligger under galler i golvet.

Nu har nästan alla bilar med vattenburen värme ett antal konvektorer placerade på detta vis. Av flera olika anledningar. Men det måste också finnas dolda konvektorer utmed väggarna som får fart på luftcirkulationen och jagar väck kondens och kallras.

Ett vattenburet värmesystem kan ses som ett kylsystem för att man enklare ska förstå funktionen.

Vattnet som lämnar värmaren ska på sin väg genom bodelen kylas av tillräckligt mycket för att värmaren ska behöva värma det när det kommer tillbaka. Helst ska det kylas av med 25-30 grader. Då har tillräckligt med värmeenergi nått bodelen.

Om vattnet inte kyls av tillräckligt kommer värmaren slå av och låta vattnet cirkulera till dess det är avkylt. Värmen når inte bodelen som tänkt.

Om värmaren slår till och från hela tiden är systemet ineffektivt och bör åtgärdas. Man kallar detta för att obalanserat värmesystem.

Det enklaste sättet att öka effektiviteten på ett obalanserat vattenburet värmesystem är att montera så kallade boosterpaket. Det är kompakta element försedda med fläkt som sprider värmen. Sitter vanligtvis under framstolarna. Men kan vid behov eftermonteras på annan, väl vald, plats i bodelen.

Det kan vara så att ett utrymme i bilen – garage, dubbelgolv eller kanske badrum – snabbt blir varmt och i detta utrymme sker då ingen som helst avkylning. Då kan det räcka med att ventilera detta utrymme in mot bodelen så att värmen sprids till övriga bilen.

Värmeväxlare

I ett vattenburet system är det vanligt att man monterar en värmeväxlare. Den gör att man kan hämta värme från motorns kylsystem under färd eller värma motorn innan avfärd med bodelens värmesystem.

Dock ska här sägas att dagens dieselmotorer avger mycket lite överskottsvärme. Att använda dem för att värma bodelen under färd kan medföra att de aldrig uppnår korrekt arbetstemperatur.

Värmegolv

I vattenburna system ordnas varmt bodelsgolv huvudsakligen på två vis. Det vanligaste är att bilen har ett uppvärmt dubbelgolv. Den stigande värmen ser till så bodelsgolvet inte blir kallt.

Man kan även lägga in vattenburna värmeslangar i husbilens golv. Det görs främst i bilar utan dubbelgolv. Ibland kombineras dubbelgolv med vattenburen golvvärme.

Det finns särskilda värmemattor till husbilars förarhytter. Dessa kopplas in på det vattenburna systemet och ser till så hyttgolvet är varmt och skönt.

I en del husbilar saknas dubbelgolv i en viss del av bilen. Då kan det finnas ett elektriskt värmegolv på just denna sektion av golvet. Det drivs vanligen av 230 volt och fungerar när man står vid elstolpe.

Alde värmesystem i siffror

Det finns matematiska sätt att avgöra om ett vattenburet system har optimala förutsättningar. Ska här försöka tydliggöra dem.

Med gas och el tillsammans kan en Alde värmepanna generera maximalt ca 9kW värmeeffekt.

För att denna energi ska komma bodelen tillgodo krävs att det finns konvektorer, rör, slang och boosterpaket nog för att förmedla 9kW.

  1. Slang avger ca 50W per meter
  2. Rör ca 100W per meter
  3. Konvektor ca 400W per meter
  4.  

Den totala mängden rör, slang och konvektorer ska summeras till 9 000 Watt i ett optimalt system. Förutsatt att konvektorerna är korrekt placerade för god konvektorverkan.

I bilar med otillräckligt antal, eller illa placerade, konvektorer gör boosterpaket nytta. Det är kompakta enheter med konvektorer plackade tätt ihop innanför ett metallskal. Fläktar blåser genom paketet och får ut värmen mycket effektivt.

I stora husbilar, nio meter eller längre, kan man hamna i läget att avkylningen av vattnet är mer än vad värmaren förmår värma upp kontinuerligt.

Alde 3020, den vanligaste vattenburna värmepannan i Europa.
En konvektor.
Värmebooster för vattenburet värmesystem.

Gasol eller diesel?

Hugget som stucket ur energisynpunkt. Men det finns ett antal saker att vara medveten om.

    1. En dieselvärmare behöver gå regelbundet. Annars vägrar den starta när den behövs som mest. En gasolvärmare klarar att vara overksam under långa tider utan att funktionen påverkas.
    2.  
    3. En dieselvärmare låter en hel del. Inte bara då den startar. Bränslepumpen tickar hela tiden.
    4.  
    5. Gasolen är mycket ren och skapar inte skitiga avgaser så som diesel gör.
    6.  
    7. Dieselvärmaren släpper ifrån sig diesellukt vid start och stopp.
    8.  
    9. En dieselvärmare drar mer el än vad en gasoldriven värmare gör. Oavsett vad som sägs i säljbroschyrerna. Normalt ca 1,7 – 2Ah i en uppvärmd husbil. Matarpumpen är främsta strömslukaren. En gasolvärmare drar ungefär hälften.
    10.  
    11. En luftburen dieselvärmare placeras ofta under husbilen vilket frigör invändigt stuvutrymme. Gäller ej värmare med inbyggd varmvattenberedare, som Truma Combi.
    12.  
    13. Gasol kan vara svårt att få fatt i under lågsäsong.
    14.  
    15. Priset på gasol varierar kraftigt beroende på var du köper den.
    16.  
    17. Om du reser mycket utomlands med husbilen är det en god idé att antingen välja dieselvärmare eller använda så kallade tankflaskor till gasolen, med dessa kan du tanka LPG på macken och slipper böket med att hitta depåer för att fylla de svenska flaskorna.
    18.  
    19. Med dieselvärmare kan du klara dig med en gasolflaska ombord, det spar vikt.
    20.  

Ser man till hur marknaden som helhet valt så är dieselvärmare vanligast i mindre husbilar, typ inredda skåpbilar. De åker mycket och har därför, som regel, gott om såväl el som diesel.

I panelbygda husbilar upp till åtta-nio meters längd är gasolvärme vanligast, med bred marginal.

Tips:

En av källorna till en dieselvärmares strömhunger är insugsfläkten. Den ska övervinna motståndet i insugsslangen. Ju kortare insugsslang desto strömsnålare är värmesystemet.

Så ta en titt på installationen, kanske finns här något att göra.

En dieselvärmare kan placeras under husbilen. Det betyder att man i ett tekniskt dubbelgolv kan dra luftslangarna rakaste vägen till utblåset. Utan att ta hänsyn till hur bilen är möblerad.

Luftburen värme

I en husbil med luftburen värme kommer värmen genom utblås placerade på strategiska platser i bilen. De flesta är synliga, men inte alla.

I ett bra luftburet värmesystem finns även dolda utblås i form av slitsar i skarvar eller hålstucken slang. Dessa dolda utblås finns där för att förhindra kondens och kallras bakom möblerna. För precis som i ett vattenburet värmesystem är det viktigt att varm luft kan cirkulera i bilen. Dock ställs inte lika höga krav på utformningen av dessa luftspalter.

Den vanligaste luftburna värmaren tillverkas av tyska Truma. Den kallas Combi då den även innehåller en varmvattenberedare och är på antingen 4 eller 6Kw. Kan fås med eller utan elpatron och drivs av antingen gasol eller diesel.

Övriga dieseldrivna alternativ saknar varmvattenberedare och löser detta med fristående enheter. Ofta gasoldrivna.

Fintrimma systemet

Det absolut viktigaste i ett luftburet system är var värmaren är placerad.

Om värmaren placeras långt bak i bilen har luften lång väg att färdas för att värma sittgruppen. Luften kommer fram ljummen och med låg fart. I sovrummet däremot blåses det ut varm luft i hög fart. Resultatet är en sval umgängesplats och varmt sovrum. Tvärtemot vad som är önskvärt.

Om värmaren istället placeras centralt i bilen sprids värmen jämnt.

Tyvärr väljer många tillverkare att placera värmaren under en säng bak i bilen. Det är nämligen produktionstekniskt fördelaktigt eftersom en installatör kan montera värmaren medan en annan monterar vattensystemet. Installatörerna är inte i vägen för varandra.

 

Det näst viktigaste i ett luftburet värmesystem är hur mycket luftslang det består av. Truma anger i sina instruktioner max 10 meter luftslang. Helst jämnt fördelat på de fyra utblås som sitter på själva värmaren. Det betyder att ingen slang bör vara över 2,5 meter. Vi har testat bilar där slangen till sittgruppen varit 6 meter lång. Lätt att förstå att det inte fungerar optimalt.

 

I våra vintertester ser vi ett klart samband mellan många utblås och jämn värmefördelning. Så att förgrena och fördela varmluften är viktigt. En husbil med endast fyra utblås ska man vara skeptisk mot.

Vid sittgruppen bör det finnas utblås riktade mot förarhytten. Den är en källa till kallras.

 

Om du har en bil med ojämn värme på grund av felaktigt placerad värmare är det dock inte helt kört. Det finns sätt att jämna ut skillnaderna. Man kan exempelvis montera en strypning på de utblås som är närmast värmaren, då blir det mer fart i den långa luftslangen.

Man kan även se över vilka förgreningar som används. En Y-koppling leder lika mycket luft till båda utblåsen. En T-koppling skickar mer värme rakt fram och mindre i den vinkelräta anslutningen.

Kanske även ett byte av utblås kan göra skillnad. Normalt sitter utblås med en liten regleringsflärp. Men det finns utblås med galler. Detta galler är vinklat och genom att snurra på utblåset kan man rikta det dit värmen behövs som bäst.

Det finns även olika slangdimensioner att experimentera med – 35, 65 och 72 mm.

Isolering att trä över långa slangar kan göra stor skillnad.

Man kan tycka att tillverkarna ska göra sånt här från start. Men tyvärr sker det sällan. Men nu när du känner till detta kan du själv fintrimma ditt värmesystem.

Truma Combi, den vanligaste husbilsvärmaren i Europa. Innehåller även en varmvattenbererade.
Hålstucken slang. Bra när man vill få varm luft att stiga längs en vägg.
Att byta utblås från ett standard till ett med riktat galler gör att du kan rikta varmluften dit du önskar.
En strypning kan vara lösningen om en plats i husbilen får onödigt mycket värme.
Märker du att det är ett kallras bakom en möbel, eller kanske kondens, kan en skarv med slits vara allt som krävs för att lösa problemet.
Standardutblås
Y- och T-kopplingar ger helt olika luftflöde i en förgrening. I vissa fall kan det räcka att byta förgrening för att få en jämnare fördelning av värmen.

Två saker du aldrig ska göra!

Vi har hört husbilsägare tipsa om att de monterat datafläktar i luftslangarna för att få med fart på luften.

En mycket dålig lösning då fläkten suger luft från andra delar av systemet, skapar baksug, och därmed gör mer skada än nytta. Dessutom kommer den högre lufthastigheten att kyla av luften ytterligare.

Andra säger att de fått ett bättre system genom att helt plugga ett utblås. Vanligen det på toaletten. Men även detta är en dålig idé. Luft kommer att stockas och i värsta fall blockera mer än bara det utblås som blockerats. Det är av goda skäl som man inte kan stänga utblåsen helt.

Värmegolv

Även i bilar med luftburet värmesystem kan man på olika vis få till ett varmt golv. På bilar med uppvärmda dubbelgolv stiger värmen och håller bodelsgolvet varmt. Detta är en bra lösning eftersom den fungerar utan att man står vid elstolpe.

Det har även funnits system med aluminiumprofiler under golvet där man blåser in varm luft vars värme sedan sprids över golvets yta. Fick dock inte marknadens gehör och är en ovanlig lösning.

Vanligare, särskilt i lägre prisklasser, är att man lägger in en elektrisk värmematta. Det är en tunn film som bygger på resistans. Oftast monterad från fabrik men kan även köpas på metervara hos husbilshandlaren.

Denna drivs av 230 volt via transformator, själva golvet arbetar ofta med 48 volt. Det går i teorin att koppla värmegolvet via en omvandlare och köra det på husbilens bodelsbatteri. Men få gör så. Kanske det blir vanligare varefter lithiumbatterierna hittar in i fler husbilar.

Ett elektriskt värmegolv känns inte omedelbart varmt. Men om man har foten ett tag på samma plats känner man hur värmen kommer. Med mattor ombord tvingar man golvvärmen att jobba över hela golvets yta.

Vintertips för alla husbilister

    1. 1: Ha vintertäcke även om det inte är jättekallt. Täcket flyttar nollpunkten till utsidan av rutan och du slipper kondens på insidan.
    2.  
    3. 2: Möblera inte bort ett väl fungerande värmesystem. En kudde eller filt som hindrar luftens cirkulation förstör funtkionen.
    4.  
    5. 3: Häng för filtar eller liknande innanför dörrarna i bilen. Det skapar en luftbarriär som hindrar kall luft att ta sig in i bilen. Behövs för att dörrarna är sämre isolerade än övriga bilen.
    6.  
    7. 4: Se till att du har koll på Alde pannans ”nödbygel”. I den händelse ett fel i pannan får den att gå in i nödläge kan du med sagda bygel koppla ur pannans elektronik och köra den manuellt.
    8.  
    9. 5: Tänk på att en taksäng som ligger dikt mot taket blir en del av isoleringen. Nollpunkten/daggpunkten hamnar i madrassen med fukt och mögel som resultat. Ha alltid en luftspalt mellan taksäng och tak.
    10.  
    11. 6: Öppna alla luckor och skåp när du lämnar bilen med underhållsvärme på. Då kan luften cirkulera ännu friare och du slipper kondens.
    12.  
    13. 7: Om du lämnar bilen utomhus med lite värme på under vintern kommer den snart vara en iskub. Snön smälter och bildar en isskorpa där den rinner av. Bästa sättet att undvika detta är att hålla bilen snöfri.
    14.  
    15. 8: För att få mer drag i värmesystemet kan man öppna takluckan i sovrummet lite grann. Låter kanske kontraproduktivt, Men den extra ventilationen gör att luften cirkulerar snabbare och värmen sprids jämnare i hela bilen.
    16.  
    17. 9: Om möjligt, stå i lä. Vinden kyler av husbilen mer än något annat.
    18.  
    19. 10: Tänk på att snö väger. Många husbilar har klena lastvikter. Vi jagar enstaka kilon när vi packar. Att då åka med 100 kilo snö på taket… Eller med ett underrede fullt av is.
    20.  
    21. 11: Har din husbil en utanpåliggande tömningsventil till spillvattentanken? Då är det en god idé att hålla den öppen och ställa en balja under tömningsröret. En frusen tömningsventil tar tid att tina upp och det kan bli ett rejält bekymmer vid längre vintercamping.
    22.  
Utvändiga isolertäcken flyttar ut nollan och du slipper kondens i bilen. Det är en fördel om täcket täcker hela bilens front.
Invändiga isolertäcken gör det motsatta och ska helst undvikas. Tyvärr är de ofta medskickade som standard till många husbilar.
Invändiga ”draperier” i form av filtar skapar isolerande luftspalter vid bilens dörrar.