Jag hänger ibland på verkstäder och följer reparationer av husbilar. Det är otroligt lärorikt. Även om jag besökt många fabriker och vet en hel del om hur husbilar byggs är det på verkstaden man ser hur bra eller dåliga olika konstruktioner är i händelse av att de behöver lagas.

Av Stefan Janeld

Husbilar är hantverksbyggda fordon. Att bygga hantverksmässigt är dyrt eftersom arbetstimmarna blir många. Fabrikanterna försöker hela tiden rationalisera produktionen för att hålla nere kostnaderna. Denna jakt medför att man ofta ändrar hur man bygger sina husbilar. Mest på detaljnivå.

I grunden är konstruktionen densamma. Chassiet förbereds, bodelsgolv/dubbelgolv sätts på plats, möbler monteras, sedan VVS system, elsystem, värmesystem och annat man enklast monterar innan väggarna sätts på plats.

Väggarna är sandwichpaneler som fogas samman till en låda. Stabilitet i bygget kommer sig av att möbler och väggar stöttar varandra.

Det var en mycket grov förenkling. Jag vet. Man kan skriva spaltmeter om husbilsbyggnationens olika moment och olika tekniker. Men det är inte vad denna artikel handlar om. Den handlar om saker som fördyrar reparationer av husbilar när olyckan är framme. Ofta kan mycket små skador bli väldigt dyra att laga.

Problemet jag vill adressera

De konstanta ändringarna på detaljnivå gör det svårt med reservdelar. Särskilt sådana som går åt lite mer än andra. Andra saker försvårar också reparationer och service, vi kan kalla dem produktionsvänliga rutiner.

Några exempel:

• – Kjolarna. För tillverkarna är det produktionstekniskt fördelaktigt med stora delar – få artikelnummer och snabbt att montera. Men så får de efter några år klagomål från handlarna om att det är dyrt att frakta så stora delar och att man måste riva onödigt mycket av husbilen för relativt små skador. Fabriken är lyhörd och ändrar till att kjolarna består av många mindre delar. Vilket kräver mer i form av lagerplatser. Det kräver också fler verktyg för att få fram delarna. Dessa kostnader landar på delarna. Nu är inte frakten så dyr och man slipper riva lika mycket för att byta ut delen. MEN! Den lilla plastbiten känns dyr. Och eftersom det är många delar blir det lätt fel när man beställer. Efter en tid klagar handlarna återigen och man går tillbaka till större delar. Så fortsätter det, fram och tillbaka.
•  

• – Dekaler. Varje år signalerar husbilstillverkarna det nya modellåret genom att byta dekor på bilarna. Ibland är det avancerad dekor. Den kan se ut som kolfiber, borstad aluminium, väldigt specifik design. Inget man kan få tag i med lätthet. Så tillverkaren sparar ett antal dekalsatser för framtida behov. När skadan är framme beställer verkstaden en dekalsats. Ofta till en kostnad som är svår att förstå, det är trots allt bara klistermärken. En dekalsats till en mellanklasshusbil kostar inte sällan 30 000 kronor eller mer. Vissa tillverkare väljer enklare dekor och sparar mönstret i en fil som de kan sända till ett lokalt företag som kan skära ut nya dekaler. Det är billigare och något man kunde tro att försäkringsbolagen skulle premiera. Men än så länge gör de inte det.
•  

• – Backspeglar. På plåtisar och halvintegrerade husbilar är backspeglarna standardspeglar från transportbilsfabrikanten. Dessa får man lätt tag i. Även till äldre husbilar. Men på helintegrerade husbilar är det lika många varianter på backspeglar som det finns tillverkare. Och genom åren har tillverkarna bytt spegelleverantör många gånger. Det finns relativt nya helintegrerade modeller som man inte kan få tag i backspeglar till.

Att som skadeverkstad hitta delar, rätt delar, till rimliga priser är ofta svårt. Särskilt som man sällan vänder sig till fabriken direkt. Man beställer via importör eller en större handlare. Att man beställer i flera led gör att det lätt blir fel. När fel del levereras leder det till förseningar och fler fraktkostnader. Någon måste ta denna kostnad. Det landar på försäkringsbolaget som för kostnaden vidare till premierna.

• – Dolda servicepunkter. Om bilen har ett vattenburet värmesystem finns det luftnipplar lite här och var i bilen. Högt placerade eftersom luften stiger. Dessa nipplar är fula så de placeras dolt. Ibland lite väl dolt – bakom lådor, innanför luckor i vitrinskåp. Inte sällan är de placerade så man får känna sig fram. I det vattenburna värmesystemet är det även slangklämmor. Dessa dras åt innan väggarna monteras. Montören står bredvid bilen och drar åt klammern. Med skruven pekandes utåt. När sedan väggen monteras är det omöjligt att lossa klammern om det skulle behövas. Om systemet behöver åtgärdas tar det onödigt lång tid att få loss dessa klammers. Tid som kostar pengar, onödiga pengar.

Okunniga försäkringsbolag

När det gäller personbilar finns det erfarenhet hos bolagen som gör att de kan avgöra om beräknad tidsåtgång för en viss skada är rimlig. Men deras kunskap om husbilar är bristfällig. De vet inte hur många timmar det tar att laga en glasfiberfront till en helintegrerad husbil. Eller att byta ett hagelskadat tak, laga ett fuktskadat dubbelgolv. De är helt i händerna på verkstadens tidsberäkningar.

Om de var kunnigare om husbilars konstruktion. Krävde smartare, mer reparationsvänliga konstruktioner. Då skulle kostnaderna för reparationer minska och premierna sluta höjas.

Certifiering vore bra

Rubriken till denna artikel är en fråga. Men jag har inget svar. Jag vet inte om reparationerna är för dyra. Kanske husbilarna skulle bli dyrare om de byggdes på ett sätt som minskar reparationskostnaderna? Kanske det är så pass få reparationer att den totala kostnaden för försäkringsbolagen inte är så hög trots allt?

Men om jag får spekulera fritt, vädra mina tankar, så är min känsla att branschen skulle må bra av mer standardisering av produktionstekniker och materialval.

Jag kan till och med gå så långt att husbilar som byggs på ett sätt som minskar reparationskostnaderna erbjuds lägre försäkringspremier från start. Det kan ske genom en certifiering framtagen av försäkringsbolagen. Fabrikat som är certifierade får lägre premier. Snacka om försäljningsargument!

Certifieringen kan innehålla saker som

• – Varje detalj på bilen ska ingå i produktionen åtminstone 5 år.
• – Dekaler ska vara i standardkulörer så de kan skäras ut lokalt.
• – Kjolar ska vara indelade i ett visst antal delar och benämnas enligt en standard.
• – VVS och elsystem ska installeras på ett service- och reparationsvänligt vis.

Certifieringen ska självklart vara internationell. Åtminstone Europeisk.

Ibland kan du påverka kostnaden

Det finns ofta mer än ett sätt att laga en skada. Det kan löna sig att tänka till och höra sig för innan man får skadan åtgärdad.

I många fall kräver en liten skada en ganska omfattande lackering. Det kostar en rejäl slant. Men kanske skadan är på en sådan plats att man kan använda dekorfolie och göra en dekor som döljer den lagade skadan? En dekorrand kan förhöja bilens utseende. Det är också en chans att göra husbilen mer personlig.

Ibland vill handlarna reflexmässigt byta ut skadade delar eftersom det är ett enklare jobb än att reparera. Särskilt handlare som inte har en större verkstad utan mer en verkstad för leveransservice och montering av tillbehör. Dessutom är det goda marginaler på reservdelar.

Men om du istället vänder dig till en skadeverkstad kan de kanske laga istället för att byta ut. Ibland blir det billigare så. Särskilt om det är dyra delar som är skadade.

Om du tar en dialog med ditt försäkringsbolag och kommer med förslag på hur skadan kan lagas billigare kanske det går att förhandla bort eller minska självrisken.