Som van husbilist slänger man sig ofta med termer man tar för givna. Men har man precis börjat intressera sig för husbilar är orden långt ifrån självklara. Här förklarar vi ett antal ord och termer i förhoppningen att du som nybörjare får ökad förståelse. Vi har även kastat in en del tips och råd.
Text och Foto Stefan Janeld, Stig Forsberg
Tandemaxel
Treaxlade husbilar kallas ofta för boggibilar. Men detta är fel. På lastbilar med boggi kan man lyfta det bakre hjulparet. Men det kan man inte på husbilar. Därför är det ingen boggi utan en tandemaxel.
Och det är absolut ingen boogie axel, det är möjligen något en dansare kan ha.
Sandwichpanel
En husbils väggar, tak och golv har ett yttre skal i antingen glasfiber eller aluminium. Insidan är klädd i antingen tunn plywood eller aluminium. Mellan de två lagren en kärna av skumplast. Ibland frigolit, men oftast markisolering. Skillnaden mellan frigolit och markisolering är främst att markisolering inte kan bära fukt.
I panelen finns reglar för stabilitet och för att kunna fästa möbler i. Dessa reglar kan vara i trä, plast eller aluminium. Ibland fästs möblerna i särskilda brickor i väggen, antingen i plast eller metall.
Länge var det vanligast med träreglar. De är lätta och starka. Men också känsliga för fukt. Om det kommer in fukt i väggen kommer träreglarna försvagas.
Plastreglar är idag det vanligaste. De är inte lika stabila som träreglar. Men i gengäld är de helt okänsliga för fukt.
Aluminiumreglar är idag väldigt ovanligt. De är både stabila och okänsliga för fukt. Men det finns risk för att man skapar köldbryggor. De flesta tillverkare har övergivit aluminium av kostnadsskäl.
Dubbelgolv
Många husbilar har en ”källare” i vilken man kan husera bilens tankar och teknik i ett frostskyddat utrymme. Man skapar detta utrymme genom att ha ett undre golv monterat på chassiet och på ett regelverk ett övre golv som också blir husbilens bodelsgolv.
Man delar vanligen in dubbelgolven i två versioner – dubbelgolv och tekniskt dubbelgolv.
I ett tekniskt dubbelgolv ryms endast tankar och viss teknik. Det ryms ingen, eller mycket lite, packning.
I de mer rymliga dubbelgolven ryms en hel del packning. Ofta åtkomligt via utvändiga lastluckor.
Garage
I husbilar kallar man det stora, utvändiga, stuvutrymmet längst bak för garage. Här ryms ofta massor av saker. Men det kan vara svårt att hålla ordning.
I vissa fall förvaras cyklar här inne. Eller en moped.
Normalt kan man komma åt sakerna från husbilens båda sidor. Men ibland finns bara en lucka – försvårande. I bästa fall finns en stor lucka på bakstammen. Men eftersom det genom åren varit en källa till fuktskador har de flesta tillverkare slutat med denna lucka. Men vissa litar tillräckligt på sin konstruktion och fortsätter med denna mycket praktiska lösning.
De flesta garage har skenor i golvet med öglor för att surra lasten. De bästa garagen har även mindre fack och skåp för småsaker som annars lätt försvinner.
Hur mycket tillverkaren anger som maxlast i garagen varierar kraftigt, från 150 kg ända upp till 450 kg. Men även om garaget är godkänt för 450 kg kanske man ska tänka på att en så hög vikt längst bak riskerar att försämra framhjulens vägkontakt. På framhjulsdrivna bilar påverkar det framkomligheten. På alla husbilar påverkar det styrförmågan.
Spillvattentank/gråvattentank
När man duschar, diskar, borstar tänderna eller tvättar händerna kan man inte låta det använda vattnet (spillvattnet) rinna rakt ut under bilen. Man samlar det därför i en tank.
Spillvatten kallas ibland även gråvatten. Toalettvatten benämns svartvatten.
Varför är då spillvattnet inte lämpligt att släppa ut i naturen?
Det innehåller matrester, fett och även kemikalier från schampoo, tvål och diskmedel. Det blir som gödningsmedel.
Om man inte har tillgång till en tömningsstation kan man under färd låta tanken tömmas under färd. Då sprids ämnena över en stor yta och det blir så små koncentrationer av ämnena att de inte är lika skadliga. Men töm aldrig hela tanken på ett och samma ställe i naturen!
Spillvattnet har en tendens att jäsa och lukta illa. Tanken innehåller mycket syre så bakterierna stortrivs. Var därför försiktig med vad du spolar ner med diskvattnet, torka gärna av feta och kladdiga föremål för diskningen. Det finns kemikalier som bryter ner fettet och förhindrar den dåliga lukten.
Färskvattentank
Här förvarar du ditt dricksvatten. Många dricker inte vattnet utan släpar på plastflaskor. Helt i onödan eftersom vattnet i bilen ofta är bättre än det du köper i plastflaskor fulla med mikroplaster. Förutsättningen är att du vårdar din vattentank. Det gör du genom att när du kommer hem fyller den full. Inte tappar ur den! Bakterier gillar stora ytor, syre och värme. Allt detta är uppfyllt i en tom tank. När du fyller den finns inga ytor att bo på, minimalt med syre och vattnet hinner inte bli ohälsosamt varmt en varm sommardag.
Vi har provat många olika kemiska preparat för att hålla vattnet frisk, alla fungerar som utlovat. En del är flytande och ska doseras vid varje påfyllning, andra är i form av stavar eller svampar som man släpper ner i tanken inför varje säsong, de doserar automatiskt och räcker för ett par tusen liter innan de behöver bytas.
Till sist: Tanka aldrig vatten ur privata okända brunnar, använd alltid kommunalt vatten. Det är lika rent och tjänligt i hela Europa. Använde din egen slang. Du vet att den inte legat på marken och samlat bakterier.
Tryckvattenpump
För att det ska komma vatten ur kranarna behövs en pump. I husbilar används två typer. Tryckvattenpump och dränkbar impellerpump.
Den dränkbara impellerpumpen ligger i vattentanken och aktiveras av en mikrobrytare i blandarens handtag. Den är en ganska svag pump som inte klarar flera tappställen samtidigt.
Tryckvattenpumpen är en rejälare historia placerad utanför tanken. Den har en kraftig motor som är närmast outslitlig och ett pumphus med membran som pumpar med nog kraft för att man ska kunna duscha och diska samtidigt. Pumpen startas av en tryckvakt som reagerar på det tryckfall som uppstår när man öppnar kranen. Därav namnet.
En del är rädda för att tryckvattenpumpen ska fylla husbilen med vatten i händelse av ett läckage i en slang eller koppling, tryckfallet startar ju pumpen. Men i alla husbilar finns en strömbrytare på bodelens manöverpanel som stänger av strömmen till pumpen.
Kassettoalett
Husbilstoaletten är i princip en Porta Potti men med snyggare installation. Toalettens tank är portabel och kallas för kassett.
Många oroar sig för att det ska stinka och vara äckligt att tömma kassetten. Men det varken luktar eller dräller. Via et tömningsrör häller man ut innehållet som med hjälp av kemikalier brutits ned och blivit en vätska som luktar kemikalier.
Töm aldrig tanken i naturen. Dels är det osantärt och dels för att många av oss äter mediciner, dessa är vattenlösliga och kommer leta sig ner till grundvattnet eller ut i vattendrag. Av denna anledning bör man heller inte pinka mot ett träd för att spara utrymme i tanken.
SOG Toalettventilering
Om man inte vill använda kemikalier i toaletten kan man montera ett ventilationssystem som ventilerar ut lukten och på så vis få en fräsch toalett.
En eldriven fläkt aktiveras när man öppnar toalettens tankventil och skapar ett undertryck i tanken som hindrar lukt att komma ut i bilen. Luften filtreras på sin väg ut så det luktar inte illa utanför bilen heller.
Även utan fläkten aktiverad ventileras tanken effektivt. Fläkten är mest för att det inte ska komma lukt när man använder toaletten.
Den ökade luftcirkulationen för ner mer syre och nedbrytningsprocessen blir effektiv utan att man behöver kemikalier. Förmultningen blir så effektiv att även vanligt toalettpapper bryts ner snabbt.
Långbäddar
Kallas även enkelbäddar och som namnet antyder är de placerade i bilens längdriktning. De kan vara höga eller låga. Helt separerade eller sammanbundna över en del av längden.
Om man tittar på en bil med höga långbäddar är det en god idé att sätta sig på sängkanten och säkerställa att sängarna inte är så höga att man slår huvudet i taket.
Se också till att sängarna har ett bäddmått som är bekvämt för dig. Vi godkänner sängar som är minst 70 x 195 cm. Det är vanligt att en säng är längre än den andra. Man utgår helt enkelt från att paret inte är lika långa.
Drottningssäng
En fristående dubbelsäng som även kallas queensbed. Inte att förväxla med ”queen size bed”. Namnet har inget med bäddmåttet att göra.
För att en drottningssäng ska vara bekväm för två personer ska den vara minst 140 cm bred. Idag finns det ända upp till 160 cm breda versioner.
Ibland är sängen skjutbar upp mot bakväggen. Detta för att ge mer golvyta i sovrummet. Bilar med denna sänglösning är notoriskt trånga i sovrummet.
En stor fördel med fristående säng är att man sover en bit från väggen, ur vägen för eventuellt kallras från fönster och det ofta oisolerade hörnet mellan sidoväggar och bakstam.
Fransk bädd
En sänglösning som var mycket populär för cirka 15 år sedan. Sängen placeras bak i bilen utmed ena sidan. Bredvid placeras vanligen badrummet.
Lösningen möjliggör en kort bil med öppen atmosfär.
Men det är svårbäddat och de flesta sängarna är smala och dessutom avsmalnande i fotändan.
Tvärbädd
Dubbelsäng placerad längst bak, tvärs i bilen. Ofta hög men ibland kan den sänkas för enklare access.
Fördelen med lösningen är att den är utrymmeseffektiv. Att den inte är särskilt populär är för att den som ligger innerst måste klättra över den som ligger ytterst.
Taksäng
I helintegrerade bilar har man haft en taksäng över förarplatsen i alla tider. Men för ca 10 år sedan började man montera dem även i halvintegrerade husbilar. Den benämndes då ”drop down bed”. Det blev stor succé.
Man ska vara uppmärksam på bäddmåtten, hur mycket vikt sängen tål, om den kommer ner tillräckligt långt för att vara bekväm att ta sig i och ur. Många taksängar blockerar bodelens dörr när de används. Det försvårar att ta sig i och ur bodelen.
Man ska även tänka på att när taksängen används blockerar den sittgruppen. Det är alltså så att om man tänker att barnbarnen ska sova där måste alla ombord lägga sig samtidigt.
Alkovsäng
Husbilar med sovalkov över förarhytten kallas alkovbilar. Vanligast är att man inreder alkovbilar för att husera en barnfamilj. Men det finns även alkovbilar för par som vill ha en kompakt husbil där alkovsängen är enda fasta sovplatsen.
Det är ofta en rejäl säng i alkoven, men takhöjden kan vara otillräcklig. Är det 70 cm eller mer ger vi godkänt.
Alkovbilar har ett oförtjänt dålig rykte. Man tror de drar mer diesel. Och en viss skillnad mot andra husbilar är det, ca 1 dl per mil. Knappast nog för att avstå. Fördelen med alkoven är att man trollar fram ca 3 kvadratmeter extra yta i bilen.
Dinette
Sittgruppen i bilen är den naturliga samlingsplatsen. I alla fall när det inte är väder att sitta under markisen. Det finns flera varianter på hur man utformar en dinette. För alla dessa gäller ett par givna komfortregler.
- 1: Sittdjupet ska vara nog för att ge gott lårstöd. Annars blir det en obekväm färd för de som åker i baksätet.
- 2: Svankstöd. I bäddbara dinetter prioriteras ibland liggkomfort. Då väljer tillverkaren helt raka ryggstöd för att när de används att bädda med ska sängen bli plan. Men det blir usel sittkomfort med raka ryggstöd.
- 3: Plats för benen. Kan låta som en självklarhet. Men ibland inkräktar bordsstativet på utrymmet. Provsitt därför alla platser.
- 4: Man ska sitta på rätt höjd i förhållande till bordet. I en del bilar skiljer det i sitthöjd beroende på om man sitter i soffan eller framstolarna. Detta för att man inte velat göra en nivåskillnad i golvet. Resultatet är att man sitter för högt i framstolarna och för lågt i soffan.
- 5: Utsikt. Att det finns fönster runt dinetten är tyvärr inte givet. Allt för ofta saknas det fönster i dörren och även bredvid dörren. Så höger sida saknar helt utsikt. Detta sänker trivseln ombord avsevärt.
Totalvikt
Den maximala vikt som fordonet får väga. Anges i registreringsbeviset. Överstigs denna vikt åker man med överlast och det är ett brott.
Värt att notera är att bilens axlar också har en maximal tillåten vikt. Man kan få böter för överlast även om man inte överstiger fordonets totalvikt men har överlastat en av hjulaxlarna.
Lastvikt
Som namnet antyder anger lastvikten hur mycket man får lasta i bilen. Det står i registreringsbeviset.
Man ska vara medveten om att siffran i registreringsbeviset inte gäller den specifika bilen. Det är en teoretisk siffra baserad på ett fordon med minimal utrustning. För varje pryl du monterar på bilen (cykelställ, solpanel, parabol, extraljus osv) krymper lastvikten. Men siffran i registreringsbeviset ändras inte. Det gäller alltså att vara vaksam på hur mycket man utrustar sin husbil.
Vi rekommenderar att man väger husbilen innan köp för att få veta korrekt lastvikt.
Har man mer än 50% mer last än tillåten lastvikt är det ett grovt brott och man hamnar inför rätta.
AL-KO chassi
Ett specialchassi som till skillnad från originalchassina på ransportbilar är förzinkat (rostar inte) och har individuell hjulupphängning. Tack vare torsionsfjädring kan chassiet göras lägre.
Torsionsfjädring innebär att man har fjäderstavar inne i hjulaxlen som via en pendelarm (hävstång) vrids när bilens hjul åker över ett gupp. Stavarna strävar alltid efter att räta ut sig och fjädrar därför tillbaka.
Ett AL-KO chassi anpassas till varje husbilsmodell, så inget AL-KO chassi är helt likt ett annat. Det gäller främst fästpunkter för bältesbock, tankar, trappa osv. Denna anpassning förenklar för tillverkarna.
Det finns en mängd tillbehör till chassiet. Exempelvis stödben, luftfjädring, dragkrok.
AL-KO är ingen konkurrent till biltillverkarna, de är en samarbetspartner som i små serier hjälper biltillverkarna att specialanpassa sina fordon.
Hjulbas
Avståndet mellan fram- och bakaxel. Ju längre hjulbas desto större svängradie. Men också stabilare färd. Bilar med kort hjulbas och långt överhäng blir sidvindskänsliga.
Överhäng
Den del av husbilen som sticker ut bakom bakaxeln. Ett långt överhäng tynger över bakaxeln och lyfter framhjulen. Särskilt om man lastar tungt i garaget bak.
På framhjulsdrivna bilar gör långa överhäng att greppet för drivhjulen minskar. Ju mer uppförslut desto sämre grepp.
På bakhjulsdrivna bilar ökar istället väggreppet och det är bra vintertid.
För både fram- och bakhjulsdrivna bilar innebär ett långt överhäng att styrförmågan påverkas negativt. En bil som är överlastad bak kan bli vinglig att köra.
Helintegrerad
Så kallar vi husbilar där man tar bort originalbilens hytt och låter bodelens väggar gå ända fram till fronten. Fronten kallas frontmask och är också husbilstillverkarens egen konstruktion.
Kan även kallas ”integrerad”.
Bilar där man behåller originalbilens förarhytt kallas halvintegrerad.
Plåtis
Så kallar vi kärleksfullt de inredda skåpbilarna.
Man skulle spontant vilja kalla biltypen för ”van”. Men i Tyskland kallar man de extra smala halvintegrerade husbilarna för van. Så det blir lite förvirrande.
Liner
Husbilar byggda på tunga lastbilschassin kallas för Liners.
Termen har dock missbrukats en hel del genom åren. Idag finns ordet Liner i många modellnamn för att markera att bilen är utrustad för långfärd – stora tankar, elsystem byggt för långvarig fricamping.
Stålventil
Däcken är din vägkontakt och är den viktigaste och även enklast säkerhetsdetaljen att hålla koll på för din husbil. Viktig är att alla däck har stålventil även om det finns gummiventiler som tål de höga tryck vi har i husbilen. Hur skall du kunna se vilken gummiventil som är monterad?
Allvädersdäck
Kör på sommardäck eller vinterdäck aldrig på allväders däck. Det förekommer att det rekommenderas, men det är ett dåligt sommardäck (för mjukt) och ett dåligt vinterdäck (för hårt). Dubb eller friktionsdäck för vinterdäcket beror på vart du kör mest. Norr om Dalälven kan dubb vara bra. Söder om kan friktionsdäck vara ett alternativ.
Väg din bil och lägg i ett lufttryck som motsvarar de axelvikter du har. Däckhandlaren har däcktryckstabellför just ditt aktuella däck.
Vinterhusbil
Alla bilar som säljs i Sverige ska vara anpassade till vårt klimat. Så säger konsumentverket. Och i princip klarar alla husbilar svensk vinter. Men inte på ett oproblematiskt sätt. Det blir kondens, kallras, vatten kan frysa osv.
I en vinterhusbil har man byggt möblerna för optimal luftcirkulation, påhejad av ett välplanerat värmesystem. Väggarna byggs så att det inte blir några köldbryggor.
Tankarna är placerade frostfritt och värms, antingen av bilens eget värmesystem eller via 230 volt. Om de värms av 230 volt är de inte tänkta för fricamping vintertid. Vill man kunna göra det ska man se till att välja en husbil där värmesystemet värmer tankarna. Det är särskilt spill/gråvattentanken som behöver tillförd värme. Vattentanken är som regel placerad inne i bodelen. På husbilar med dubbelgolv ligger båda tankarna varmt och skönt.
En sak är viktig att kolla upp: Tömningskranen till spillvattentanken ska också vara frostskyddad. Vi ser ofta välisolerade och uppvärmda spillvattentankar som har en utvändig tömningsventil. Då spelar det ingen roll att vattnet i tanken är varmt, den frusna ventilen hindrar tömning.
Ramfönster
Det finns två huvudsakliga typer av fönster till husbilens bodel. Med ram eller utan.
De utan ram har ett utanpåliggande fönser med en gummilist som tätar mot öppningen i sandwichlaminatet och även mot själva fönstret.
Denna gummilist utsätts för UV-ljus och med tiden kommer den krympa. Då ”genar” den i hörnen av fönstrets öppning och tillåter vatten att ta sig in i väggen.
Ett ramfönster har som namnet säger en ram i fönsteröppningen, bakom ramen tätningsmedel. Tätningsmedlet ligger skyddat och påverkas inte av solljus. Därför håller det tätt betydligt längre.
De utanpåliggande fönstren är billigare och återfinns på instegshusbilar. Men ibland tar tillverkarnas spariver över och de väljer denna typ av fönster även på exklusivare husbilar.
Absorptionskylskåp
Det används två typer av teknik i kylskåp för husbilar. Absorptionsskåp och kompressorskåp där det första är det vanligaste i husbilen och det andra är vanligast hemma i bostaden. Alla kylskåp skapar kyla, eller skall vi säga tar bort värme, genom att låta köldmedia expandera. Köldmedia som expanderar blir kallt när det övergår från vätska till gasform. Alla kylskåp behöver därför ett cirkulerande köldmedia och idag väljer man miljövänliga varianter.
När vätskan cirkulerar så stryper man dess cirkulation i ett munstycke/dysa vilket gör att det tvingas höja hastigheten och blir därmed kallt. Skapad kyla kyler kylskåpet och återgår sedan till vätskefas i en kondensor. Kondensorn i ett absorptionsskåp sitter på skåpets baksida och ser ut som ett värmeelement uppbyggt av en massa rör. Det blir varmt av den från kylskåpet bortförda värmen.
Cirkulationen i kylsystemet skapas på två olika sätt. I absorptionskylskåpet värmer man kylvätskan via en gasollåga eller ett värmeelement. I ett kylskåp för husbil finns två element, ett drivs med 12 volt från bilens elsystem och ett drivs med 230 volt när vi är uppkopplade på landström. Vid frikamping så går gasolen in och håller cirkulationen igång så att kylskåpet förblir kallt. Gasolen och landströmen har högsta effekt, 12 voltsdriften är något klenare. Det beror på att man inte väljer att belasta generator och batteri lika mycket. På 12 volt så är förbrukningen c:a 15 A, en förbrukning som är för hög att konstant belasta batteriet med hela dygnet.
Kylskåpet kan vara utrustat med en automatisk omkoppling mellan de olika värmekällorna. AES heter det automatiska systemet, Automatiskt Energi System, och det rekommenderar vi starkt. Det billigare manuella skåpet har man en tendens att glömma att slå till rätt läge före avfärd och när man stannar. Denna typ av kylskåp är lite griniga på att man står horisontellt för att cirkulationen skall komma igång. Om Du står snett och kylen inte startar, ställ bilen plant och vänta i några timmar. När Du sedan startar så brukar det funka. Kylskåpen har en säkerhetsfunktion när man stannar bilen för att tanka. Det startar inte på gasol innan det gått 15 minuter. Detta för att en öppen låga inte skall kunna tändas under tankningen.
I ett kompressorkylskåp skapas cirkulationen i stället av en kompressor som drivs med bilens 12 volt eller landström. Vissa kylskåp har ingen 230 volts matning utan man väljer att köra via batteriet och dess laddare. I kompressorkylskåp så kommer kylan snabbare eftersom cirkulationen kommer igång direkt. I absorptionskylskåpet måste cirkulationen först komma igång av värmekällan. Strömförbrukningen ligger när kompressorn går på ca 4 A, men beroende på utetemperatur så går inte kompressorn hela tiden. Räkna med 40 till 60% under ett dygn. Ett bra komplement är en solcell på 100 till 150 W. Ju större ju bättre för andra ting ombord behöver också ström. Kompressorkylskåpet behöver bara 30% av den kylning som ett gasoldrivet kylskåp behöver eftersom någon värmekälla från gasol eller el inte behöver kylas bort. Det betyder mindre kalluft bakom kylen vintertid. Vi väljer, om vi har möjlighet, kompressorskåpet framför det vanliga absorptionsskåpet.
