Meny

.

Husbilskultur – Europa vs USA

Husbilar har utvecklats vÀldigt olika i Nordamerika och Europa. Det Àr nÀstan otroligt hur stor skillnad det kan vara pÄ tvÄ marknader som i övrigt Àr kulturellt ganska lika. Det som Àr en nödvÀndighet för att sÀlja en husbil i USA gör den i princip osÀljbar i Europa. HÀr tar vi en titt pÄ skillnaderna och spekulerar lite om framtiden.

 

Av Stefan Janeld

 

Det börjar med namnet

”What’s in a name?” En berömd fras frĂ„n Romeo och Julia av Shakespeare. Julia förklarar i princip att ett namn saknar betydelse. Det Ă€r innehĂ„llet som Ă€r det viktiga. Att Romeo heter Montague har för henne ingen betydelse eftersom hon Ă€lskar mannen bakom namnet.

Ett vÀldigt europeiskt synsÀtt som har gett oss sexiga modellnamn som A832, B-Klass, Mc4-75, i7850-2, för att nÀmna nÄgra.

I USA tÀnker man annorlunda. DÀr Àr tanken att namnet ska förmedla en kÀnsla, en identitet.

DÄ fÄr vi namn som dessa:

  • Mountain Aire – Visst kĂ€nner man den friska luften
    Crescendo – SlutklĂ€mmen, man har nĂ„tt mĂ„let nĂ€r man köper denna bil
    Endeavour – StrĂ€van. Nu har man fĂ„tt lön för all möda
    Georgie Boy – LĂ„ter lite busigt, rebelliskt. Passar sĂ€kert Ă€ventyraren.
    Sunseeker – LĂ„t husbilen ta dig till solen. Samma namn och logga anvĂ€nds av bĂ„tfabrikanten Sea Ray.
    Admiral – Ska man nu ha en landsvĂ€gskryssare sĂ„ Ă€r det bra att vara högst i rang. KĂ€nns pĂ„litligt, eller hur?
    Sea View – Ny sjötomt varje kvĂ€ll. Klart man ska ha det!
    Presidio – Rakt översatt: garnison, fĂ€stning. Mitt mobila hem Ă€r min borg, hĂ€r Ă€r jag trygg.
    Independence – Oberoende. Det Ă€r sann frihet, precis vad husbilsköparen söker.
    Silver Bullet – Snabb och trygg, med silverkulor dödar man varulvar
    Adrenalin Surge – Adrenalinkick. Varför vĂ€lja en annan modell om man Ă€r extremsportare eller skulle vilja vara det?
    Inferno, Monster Edition – HĂ€r gĂ„r det vilt till. Man Ă€r tveklöst hĂ€ftigast pĂ„ stĂ€llplatsen.
    Tsunami – Ok, hĂ€r hade man nog marknadsansvarig ingen vidare dag pĂ„ jobbet


 

Det sker dock en förskjutning i Europa mot mer kÀnsloförmedlande namn. SÀrskilt i övre premiumklassen.

HÀr nÄgra av de, enligt undertecknad, mer lyckade. Men de nÄr inte riktigt upp till coolfaktorn hos de bÀsta namnen frÄn andra sidan Atlanten.

  • Flair – Ska man betala nĂ„gra miljoner för en husbil vill man ha flĂ€rd, eller hur?
  • Centurion – Stor, stark, trygg. Vem kan motstĂ„?
  • Perfect – JodĂ„, det finns en tillverkare som vĂ„gar kalla sin toppmodell detta.
  • Grizzly – Tillverkas inte lĂ€ngre, men det Ă€r inte namnets fel.
  • Charisma – Till och med rockbandet Kiss förstod betydelsen av karisma och skrev en lĂ„t om det.
  • Globetrotter – Kanske det bĂ€sta namnet en husbil kan ha?
  • Travelmaster – Ett namn som förmedlar helt rĂ€tt kĂ€nsla.
  • Roadcruiser – Summerar husbilslivet i ett ord.
  • Welcome – Ett namn som levde i över trettio Ă„r men nu pensionerats.
  •  

Olika syn pÄ chassi

I Europa anvÀnds uteslutande chassin frÄn transport- och lastbilar för att bygga husbilar. Det gör man till stor del Àven i USA. Men de mer exklusiva husbilarna har specialbyggda chassin. Tillverkade av husbilsfabrikanten. PÄ sÄ vis kan de fÄ ett chassi som Àr skrÀddarsytt till husbilen. SjÀlva ramen gör de sjÀlva. Sedan köper de bromsar, hjullager, stötdÀmpare, fjÀdrar, stag och annat frÄn underleverantörer. Ibland blir det riktigt bra. Ibland blir det ett mischmasch som ingen vill ta ansvar för. Husbilsfabrikanten skyller pÄ underleverantören, som i sin tur hÀvdar att husbilstillverkaren gjort fel. Trixigt för kunden.

Jag kÀnner att det europeiska systemet har sina fördelar. Kanske blir en eller tvÄ kompromisser mer. Men det Àr lÀtt att fÄ hjÀlp nÀr man behöver.

En annan skillnad i synen pÄ chassi blev jag varse nÀr AL-KO för första gÄngen visade sitt lÄgbyggda chassi pÄ branschmÀssan i Louisville.

Jag hade i flera Är undrat varför man inte gjort det tidigare.

Bredvid AL-KO:s monter stod detta Är kanadensiska tillverkaren Pleasure-Way. De byggde pÄ den tiden husbilar som sÄg vÀldigt europeiska ut. Halvintegrerade omkring 7,5 meters lÀngd. Jag frÄgade om de var glada över att nu kunna bygga husbilar med bÀttre vÀghÄllning och högre komfort. Svaret var en smÀrre chock:

”Vem behöver vĂ€ghĂ„llning i en husbil? Vi snackar inte sportbilar direkt. Det vi behöver Ă€r markfrigĂ„ng sĂ„ man kan komma in pĂ„ en skogscamping. Vi höjer hellre vĂ„ra bilar Ă€n sĂ€nker dem.”

Året dĂ€rpĂ„ stĂ€llde AL-KO ut en designstudie pĂ„ en halvintegrerad husbil med deras chassi. Intresset var lĂ„gt Ă€ven denna gĂ„ng och nĂ„gra nya försök att lansera de lĂ„gbyggda chassierna har inte gjorts.

2011 visade Fleetwood stolt upp ett nytt chassi. Byggt för att vara styvt, rymma mycket last och stÄ emot tidens tand.
En prototyp av ett lågbyggt Chevrolet chassi visades 2011. Det blev aldrig serieproduktion eftersom husbilsfabrikanterna inte nappade.
2015 visade AL-KO sitt lÄgbyggda chassi för den amerikanska husbilsbranschen. Utan framgÄng.

Slideout eller inte

Alla husbilister drömmer om en liten smidig husbil pĂ„ vĂ€gen och en stor pĂ„ stĂ€llplatsen. Ett önskemĂ„l som Ă€r enkelt att tillmötesgĂ„. Man monterar helt enkelt ett eller flera utskjut pĂ„ husbilen – slideouts.

I Nordamerika har man gjort sĂ„ i alla tider. Den första slideouten i USA lanserades 1916. I Nordamerika Ă€r slideout sĂ„ populĂ€rt att man har ett ordsprĂ„k i branschen – ”No slideout, no business.”

I Europa Àt tongÄngarna de motsatta. De försök som gjorts med slideouts i vanliga husbilar har floppat. Kunderna litar helt enkelt inte pÄ lösningen. Man Àr rÀdd att slideouten ska lÀcka, frysa fast, fastna i beknip. Och det finns fog för denna oro. LÀser man pÄ amerikanska husbilsforum Àr det mÄnga som klagar pÄ sina slideouts. Men de Àr inte missnöjda nog för att avstÄ slideout nÀr de byter husbil. Man ser bara till att vÀlja en av bÀttre kvalitet.

Lippert tog fram en slideout speciellt för europeiska marknaden. Med betydligt snĂ€vare toleranser Ă€n de amerikanska. Adria var den största tillverkaren att ta fram en modell med denna ”euroslide”. Den levde nĂ„gra Ă„r men Ă€r numera en del av husbilshistorien.

Men kanske de europeiska kunderna blir tvungna att acceptera slideouts. Ty nÀr Euro7 utslÀppsnorm lanseras kommer den fokusera mycket pÄ aerodynamik. Alkovbilar blir troligen omöjliga att fÄ godkÀnda, likasÄ breda husbilar. Ett sÀtt att komma runt detta och ÀndÄ erbjuda rymliga bodelar Àr med popup-tak och slideouts.

En eller tvÄ mindre slideouts Àr den vanligaste lösningen. Det stÀller mindre krav pÄ ramen runt slideouten och minskar risken för problem.
Med en stor slideout utmed hela bilens lÀngd blir det maximal rymd inne i bilen. Men det stÀller stora krav pÄ en stabil konstruktion.

SlÀpvagn eller slÀpa bil

I Nordamerika Àr det vanligt att bakom husbilen dra en personbil. De har sÀrskilda kopplingsanordningar som fÀsts fram pÄ personbilen och bak pÄ husbilen. Bilen rullar pÄ sina egna hjul och dess bromssystem aktiveras nÀr man bromsar husbilen.

Man föredrar denna lösning framför att ha bilen pÄ slÀp. Motiveringen Àr att det Àr sÀkrare. LÀgre tyngdpunkt, fler hjul som bromsar.

I Sverige Àr denna lösning inte tillÄten. Man anser den vara mindre sÀker Àn att anvÀnda slÀp.

Försök har gjorts att fÄ lösningen godkÀnd. Ibland ser vi dessa system pÄ mÀssor i Europa. SÀrskilt i Tyskland. Men nÄgon kommersiell framgÄng har det inte blivit.

Nej, det Àr inte en personbil som kör farligt nÀra husbilen. Det Àr en personbil pÄ slÀp efter husbilen.

Fransk sÀng pÄ Europavis omöjligt i USA

I Nordamerika dominerar det vi kallar drottningssĂ€ng/queensbed. AlltsĂ„ fristĂ„ende dubbelsĂ€ng. I Europa Ă€r queensbed ett beskrivande namn som anger typ av sĂ€ng. I Nordamerika Ă€r det en storleksangivelse – ”Queensize bed” (ca 150×180 cm). Den minsta storleken man accepterar. Man föredrar Kingsize (ca 190×20 cm).

Det förekommer lĂ„ngbĂ€ddar och vĂ„ningssĂ€ngar ocksĂ„. Även en del hörnsĂ€ngar, det vi kallar ”fransk sĂ€ng”. Men aldrig att man lĂ„ter sĂ€ngen smalna av i fotĂ€nden. Jag visade en gĂ„ng en grupp sĂ€ljare frĂ„n Fleetwood hur vi inreder vĂ„ra husbilar. De var mycket intresserade och samtalet var givande. Tills jag visade en fransk sĂ€ng. DĂ„ började de rynka pannorna och frĂ„gade med allvarlig stĂ€mma:

”Accepterar kunderna verkligen en sĂ„dan sĂ€ng?”

De kunde för sitt liv inte förstÄ hur man kunde tillverka en sÀng som smalnade av pÄ detta vis. Deras kunder krÀver hemmastandard pÄ sÀngen. Allt annat Àr oacceptabelt. Jag försökte inte ens argumentera emot dem.

HÀr ligger nog en av förklaringarna till varför husbilar ser sÄ olika ut i Europa och Nordamerika. DÀröver har kunden alltid rÀtt och man bygger bilar med kunden i fokus. I Europa vill man sÄklart ocksÄ att kunden ska gilla det man bygger. Men kÀnslan Àr att produktionsvÀnligheten Àr minst lika viktig, kanske viktigare i vissa fall.

HörnsÀng pÄ amerikanskt vis. Lika bred över hela lÀngden.
Fransk bÀdd efter europeiskt recept. Smalnar av för att ge bredare passage till badrummet.

Lack vs klistermÀrken

I Europa har alla husbilar utvÀndig dekor i form av klistermÀrken. Till och med bilar för flera miljoner anvÀnder klisterdekaler. Av tillverkare som serietillverkar Àr det bara Kabe som trycker sin dekor direkt pÄ plÄten.

I Nordamerika Àr det en annan femma. DÀr anser man att en husbil ska vara lackerad. Husbilar med klisterdekaler ser man ner pÄ. Kunder betalar utan vidare motsvarande 50-100 000 kronor för att slippa klistermÀrken som ser solkiga ut efter nÄgra Är i solen.

PÄ exklusiva husbilar kan man lÀgga en vecka eller mer pÄ att fÄ till en avancerad grafik med perfekt finish.

Jag har flera gÄnger pÄpekat för europeiska premiumtillverkare att en lackerad husbil Àr ett sÀljargument. Men de viftar bort mig och förklarar att de anvÀnder de bÀsta dekaler som gÄr att köpa. Och det Àr sÀkert sant. Men de bÀsta dekaler kan aldrig mÀta sig med en omsorgsfullt lackad yta vad gÀller finish, livslÀngd och motstÄndskraft nÀr man tvÀttar och polerar.

En minst sagt effektfullt lackerad Winnebago Tour
SÄ hÀr skulle man aldrig lackera en Europeisk husbil.
En tredimensionell lack pÄ en Dynamax D3.
NÀrbild pÄ Dynamax DX3:ans lackering.

En titt i kristallkulan

NÀr man lÀser ovanstÄende text kan man fÄ uppfattningen att europeiska tillverkare kommer bli allt mer lika de amerikanska. Att amerikanska husbilar ligger före Europeiska. Men trenden Àr faktiskt den motsatta. I USA gÄr marknaden allt mer mot kompaktare husbilar. Hymer Gruppen har visat sina Exsis och B-Klass modeller pÄ mÀssor i USA och intresset har varit skyhögt.

PlÄtistrenden i USA Àr minst lika het som i Europa. Kanske till och med hetare. SÀrskilt yngre personer lever vanlife. NÀr Winnabago hade sin första plÄtistrÀff var de förvÄnade över hur mÄnga som levde heltid i sin plÄtis. Unga mÀnniskor valde att köpa en plÄtis och bo i pÄ heltid istÀllet för att bo i lÀgenhet eller hus. Som bonus fick de en mycket aktiv livsstil och mÄnga hade till och med fÄtt en karriÀr pÄ köpet. NÄgra genom att blogga om sitt liv och sina upplevelser. Andra genom att vara ambulerande konsult eller tekniker inom ett specialistomrÄde.

Min gissning Àr att inom nÄgra Är Àr det mer och mer husbilar av europeiskt snitt i Nordamerika och att det i Europa blir vanligare med husbilar med flexibel boyta. Kanske inte slideouts, men olika typer av popup-tak.

Jag hoppas att de tvÄ marknaderna kan ta det bÀsta frÄn varandra och ge oss lackerade husbilar i kompakt format med bekvÀma bodelar som expanderar pÄ bÄde höjd och bredd. GÀrna med ett coolt namn som Àr svÄrt att sÀga utan att le.

Dela denna artikel

Facebook
WhatsApp
Email
Utskrift