Efter att ha bytt in hundratals husbilar genom åren vet jag var jag ska titta för att hitta de dyra skadorna. Mitt enda verktyg är bilens startnyckel.

Av Tommy Ahlgren

Den första okulära besiktningen är viktig. Jag tar ett varv runt bilen och ser sprickor i kofångaren, torkat tätningsmedel och repiga rutor. Saker som man kan förvänta sig efter ett antal år utmed vägarna. De påverkar inte mitt inbytespris nämnvärt eftersom det är ”normalskick” och inte kräver åtgärd.

Ser jag däremot bulor i utvändiga aluminiumplåten blir jag misstänksam. Aluminium korroderar och blir smulig när den utsätts för vatten under lång tid. Det syns i början som ojämnheter i plåten. Fram med nyckeln. Ett lätt tryck med spetsen mot plåten. Om nyckeln går igenom vet jag att bilen har eller har haft fuktproblem.

Oftast uppstår problemet en bit ner på husbilens väggar, gärna i nivå med kjolarnas överkant. De är skruvade i den träregel som löper utmed väggens nedre kant. Med åren tränger vatten in. Även runt, eller i de flesta fall, under rutorna hittar jag skador.

Att åtgärda en korroderad plåt och byta ut fuktskadade reglar och isolermaterial är ett tidsödande arbete. Ibland kan man inte få tag på en originalplåt utan tvingas använda den befintliga. Ett hästjobb att spackla, slipa och måla så det blir snyggt. Det är just tiden som kostar vid fuktskador, materialen är förhållandevis billiga.

På bilderna kan ni följa inspektionen av en inbytesbil. Det slutade med att jag fick sänka värdet med 10 000 kronor på grund av en del befintliga fuktskador och att en tidigare fuktskada inte åtgärdats till hundra procent.