Har ni hittat vår Köp & Sälj? Massor av nya och begagnade husbilar till salu. Navigera till Köp & Sälj i menyn!

.

Så funkar kylskåpet

Kylskåpet är inte det första man letar efter när man synar en husbil. Vi tar för givet att det finns där. Men det kan vara klokt att sätta sig in i hur denna iskalla hjälpreda fungerar.

 

Text och foto Truls Farner

 

Principen för kylskåpet har varit densamma i årtionden. Men förbättrats hela tiden till de moderna skåp vi idag finner i våra husbilar. Vanligtvis används absorptionsskåp. De har ett kretslopp där det tillförs värme på en punkt. Värmen kommer antingen från en gaslåga eller värmeelement på antingen 230 eller 12 volt. Vid gasdrift är strömförbrukningen i princip noll.

Lite historik

På 60- och 70-talet utvecklades campingindustrin snabbt, det blev allt vanligare med små kylskåp. Ett 60 liters skåp från Electrolux dominerade. Det hade alla tre driftlägen, man skiftade mellan dessa manuellt. Man tände även gaslågan manuellt, med en piezoelektrisk tändning. I ett litet titthål kunde man kontrollera att lågan brann. För att komma åt titthålet var man tvungen att tömma nedersta hyllan i skåpet.

Senare kom elektrisk tändning som tickade och blinkade när gasen var slut och lågan slocknat.

Vi hoppar fram till 90-talet. Då lanserades AES – Automatic Energy Selection. Funktionen växlar automatiskt mellan gas, 230 volt och 12 volt. 230 volt är prioriterat. Startar motorn går skåpet över till 12 volt. Om ingen el är tillgänglig startas gasdriften.

När du startar bilen tar det 20 minuter innan gasdriften startar. En säkerhetsfunktion ifall du stängt av motorn för att tanka, på bensinstationer är det förbjudet med öppen låga.

Idag har de flesta kylskåp AES, i alla fall här i Norden.

Nämnas bör även Tec-Tower. En enhet med kylskåp, separat frys och en ugn. Denna tar ingen plats i kökskommoden, den är helt enkelt för hög och behöver stå separat. Ingen nackdel eftersom det ofta är trångt i kökskommoden.

I mindre husbilar placeras ibland kylskåpet i kökskommoden. Vanligen ett på ca 100 liter. En helt okej lösning men medför en lite obekväm ”lasthöjd” jämfört med ett högt placerat kylskåp.

Ett högt, fristående, skåp har som regel en volym på 140 liter brutto och 20 liter separat frys.

Fram till början av 2 000-talet hette kylskåpen Electrolux. Den inte helt okända Svenska koncernen skilde dock ut fritidssektionen och döpte den till Dometic. Ett företag som därefter involverat sig i det mesta i utrustningsväg till våra campingfordon.

Förutom kylskåp levererar de fönster, gasspisar, markiser, klimatanläggningar, toaletter, backkameror och allsköns elektronik som laddare och inverters. Ett mobilt fritidsliv inkluderar Dometic på ett eller annat vis.

Fram till millenieskiftet var Dometic ensam herre på kylskåptstäppan. Men så tog en känd producent av kassettoaletter, Thetford, sats och startade produktion av kylskåp. De har nu tagit en del av kylskåpsmarknaden. Dometic kontrade med att börja tillverka kassettoaletter.

En konkurrenssituation som gynnar oss konsumenter.

Teknik

Vi bör också nämna alternativet till absorptionsskåpet: Kompressorkylskåpet.

De första kylskåpen i våra hem var absorptionsskåp. De har inga rörliga delar och är helt ljudlösa.

Så kom det kompressorer som gick väldigt tyst och tog helt över marknaden.

Kompressorskåp har betydligt högre kyleffekt än andra tekniker och tacklar höga omgivande temperaturer utan problem. För flera decennier sedan kom Danfoss med en liten tystgående 12 volts kompressor. De har med åren vidareutvecklats och används idag av Dometic och många andra.

Men även om de är tystgående så hör man dem om natten om de är placerade i närheten av sängen. Och i en husbil är de alltid det.

En nackdel med kompressorteknologin är att den kräver en del ström. I snitt drar ett 90 liters kylskåp 1,5 ampère i timmen och ett 140 liters behöver ca 2 ampère.

Med en bra batteribank och ett par solpaneler på taket fungerar det.

Men det finns en poäng att i en husbil ha ett kylskåp som inte drar ström. Vid fricamping sommartid blir strömförbrukningen minimal.

Idag används kompressorskåp oftast i mindre husbilar som körs mycket och därmed får laddning till batterierna och till kylboxar där man vill få ner temperaturen under noll, alltså frysboxar.

Ljudlöst

Som sagt har absorptionsskåpet inga rörliga delar och är ljudlöst. Det gör också systemet väldigt slitstarkt. Kylkretsen kan fungera i 20-30 år utan problem. Också värmeelementen för ström håller många år så länge de inte utsätts för fel spänning.

Inte heller gasbrännaren borde ge några problem om den inte blir förorenad.

Gasen för med sig luft till brännaren i ett förutbestämt blandningsförhållande. Skräp kan göra att denna blandning blir fel. Då sotar brännaren. Det kan också trilla ner skräp eller rostflagor från värmeröret och göra att lågan inte brinner korrekt.

Flamman ska brinna med ett blått sken, du kan kontrollera detta.

En gul låga, likt den på ett stearinljus indikerar att brännaren behöver göras ren. Man blåser den ren med tryckluft.

Vi inspekterar brännaren

Du hittar brännaren genom att ta bort det nedre utvändiga luftgallret. Runt brännaren är det en metallåda som lossas med en skruv eller två. På nyare skåp lossas lådan med en spärr.

När du fått tillgång till brännaren tänder du den och inspekterar lågan.

Här bör de flesta ge sig. Men har du kompetensen kan du ta ett steg till. En skruv håller brännaren. Om du lossar den kan du vrida lite på brännaren och se ner i den. Den ska förstår vara släckt när du gör detta…

Lite tryckluft ner i brännaren och den bör vara okej igen.

NB! Detta är som sagt ett jobb som kräver fackkunskap. Har du inte det själv vänder du dig till en verkstad för att göra jobbet!

 

I bildgalleriet nedan kan du följa min inspektion av en brännare. Klicka på bilderna för större bild och beskrivande bildtexter.

Brännarens delar

1: Gasrör

2: Hål där luft sugs in

3: Elektrod för gnista

4: Brännare

5: Flamvakt (tändsäkring)

Temperaturen

Eftersom skåpet endast används i begränsade intervaller på 12 volt är det inget som reglerar driften (170W på 12 volt)

Däremot kan man i dagar köra skåpet på 230 volt och en termostat reglerar därför temperaturen.

Gasen kan stängas av och tändas igen för att reglera temperaturen.

Den maximala prestandan på absorptionsskåpet anges av Dometic på detta vis: Vid en maximal omgivande temperatur på 32 grader ska det garanterat vara under 7°C i kylen och under -12° i frysen.

När man varma dagar står med skåpet mot solsidan kan det fort bli varmare än 32°C och då behöver man ”trimma” skåpet.

För att få ut maximalt av skåpet behöver luften kunna cirkulera fritt bakom skåpet. Särskilt vid övre ventilen där varmluften ska kunna ta sig ut. Denna bör vara placerad högre än än den översta raden med kylflänsar bakom skåpet.

Det finns även större ventilationsgaller än de som är standard.

En termostatstyrd fläkt bakom skåpet har god effekt. Den riktas uppåt och kyler av de övre flänsarna. En liten termostat fästes på en av kylflänsarna.

Detta kan köpas som ett kit från bland annat Dometic. Vissa fabrikat har detta med i tillvalslistan till sina husbilar.

Det är även viktigt at kylskåpet står lodrätt. En lutning på maximalt 2-3 grader tillåts. Lutar det mer än så upphör cirkulationen i kylsystemet. Denna svaghet lider inte kompressorskåp av.

 

Vinterbruk

Som nämnts behöver värme tillföras kretsloppet. Vid låg yttertemperatur bör man minska ventilationen bakom skåpet. Det görs med täcklock till ventilgallren. De minskar ventilationen betydligt. Om temperaturen kryper under nollan är det dags att använda dem.

Ta av dem när temperaturen närmar sig tio plussgrader.

Brännaren kan även få problem på hög höjd. Vi är flera som upplevt att husbilens motor känns svagare på höga fjäll i Aperna. Tunnare luft ger sämre förbränning. Det gäller även kylskåpets gasbrännare.

Här hemma kommer vi sällan upp på mer än 1 000 meters höjd. Men i Alperna kan man komma dubbelt så högt. Men då är det oftast kallt och kylskåpet fungerar fint.

Så fungerar ett absorptionsskåp

Det är inte lätt att förstå ur kylskåpet fungerar. Systemet kallas alltså absorptionsskåp och fungerar som de första kylskåp vi hade i våra hem. Med tiden ersattes de av kompressorskåp. Men i våra campingfordon är det en fördel om skåpet inte kräver ström för att fungera, så här har tekniken levt vidare.

Absorptionsskåpet driv av en värmekälla som värmer upp ”pannan” i kretsloppet. I detta kretslopp cirkulerar ammoniak eller annat kylmedium.

Vid uppvärmning stiger ammoniaken och cirkulationen är igång.

På sin väg förångas den varpå den i nästa steg kondenseras i det horisontella röret överst, kondensatorn.

När den kondenserade ammoniaken nu rinner ner igen blandas den med vätgas. När den åter når fram till förångaren återgår den till gasform.

Processen kräver värme, något den tar från omgivningen. Förångaren blir då kall. Denna del av kretsloppet befinner sig inne i kylskåpet.

På nervägen kondenseras ammoniaken igen och vätgasen frigörs och stiger upp igen.

Ammoniaken samlas i behållaren längst ner och startar därifrån en ny runda genom kretsloppet.

Kretsloppet är slutet och om det skadas eller slutar fungera måste allt bytas.

Så fungerar ett kompressorkylskåp

Principen för ett kompressorkylskåp är densamma som ett absorptionsskåp. Men istället för en låga är det en kompressor som driver kretsloppet.

Dela denna artikel

Dela på facebook
Facebook
Dela på whatsapp
WhatsApp
Dela på email
Email