Prylredaktör Stig har monterat två nya solpaneler på sin husbil. Med olika teknik. Ty alla solceller, som är den komponent en panel är uppbyggd av, är inte likadana. I vår/sommar, när solen skiner med full styrka, kommer han presentera mätdata för de två panelerna. Som referens är även en äldre panel med i testet, för att se hur tekniken utvecklats. Redan vid monteringen märktes de tekniska framstegen.

I denna artikel redogör han för steg 1, montering och panelernas tekniska skillnader.

Av Stig Forsberg

Typiskt! Monterade nya solpaneler och solen försvann. Inte så konstigt i sig för jag monterade dem i slutet av augusti. Solen börjar då stå lågt och därför kan jag nu inte presentera några spännande resultat. Allt fungerar i och för sig, men några toppmätvärden som i juni månad kan jag inte nå. Jag kommer utvärdera nyttan i vinter och återkomma till sommaren med uppgifter kring solcellernas maximala prestanda.

Nytt batteri startade tankeprocessen

Grunden till behovet av fler solpaneler var mitt byte till ett större litiumbatteri. Med ett större batteri följer behovet av bättre laddning för att kunna utnyttja batteriets ökade kapacitet. Vi fricampar mycket och vill kunna stå flera dagar utan att behöva laddstolpe eller ladda batteriet med motorn.

En grundregel är att batteriet och dess laddsystem skall vara anpassade till varandra. Under inga omständigheter får laddningen vara för klen så att batteriet sällan eller aldrig når fulladdat tillstånd.

Modern teknik vs äldre

Solpaneler är ett stort samtalsämne bland husbilister. Vilken storlek? Hur montera? Vilken teknik?

Jag har redan en 14 år gammal solpanel på min bil, med en teknik skapad kanske kring 2005. Det skulle vara intressant att testa hur solpaneler utvecklats genom åren.

Jag beställde hem två olika paneltyper: En traditionell i glas som monteras på aluminiumprofiler och en flexibel som man limmar direkt på taket.

Det var intressant att se skillnaderna och framför allt jämföra med min gamla panel i glas. Den första direkta skillnaden är att alla tre solpanelerna är ungefär lika stora till ytan. Då levererar den gamla 100 watt, de nya moderna solpanelerna levererar på i stort sett samma yta 165 respektive 170 watt. En effektökning redan där med ca 70%.

Olika teknik i de nya panelernas solceller

Solpaneler är standardiserade, men utvecklas idag snabbt. Utvecklingen går mot större utnyttjad effekt på mindre och mindre yta. En ökning på ca 30% kommer från övergången till monokristalint kisel från teknik med polykristalin.

Jag har, som jag redan berättat, skaffat en panel klädd i glas som monteras med fästen på taket och en tunn som limmas.

Den i glas har traditionell teknik där de olika cellerna är seriekopplade, vilket betyder att solcellen om den skuggas på något vis kommer att leverera en ström som begränsas av den skuggade ytan. Det betyder att en liten skugga påverkar laddningen mycket eftersom alla celler i serien kommer ge noll. Tänk julgransbelysning, när en lampa slocknar, slocknar alla.

Den som är limmad på taket har en teknik som gör den mindre känslig för partiell skugga.

Det finns glaspaneler och tunna ”limpaneler” med båda tekniker. Så det är inte glaspanel eller limmad panel som är valet. Kommande tester kommer inkludera övertäckning av olika delar av solpanelerna för att se hur de levererar även delvis skymda.

Ett generellt påstående är att de som limmas direkt på taket inte har kylning nog utan blir för varma och då levererar sämre. Detta har dock inte per idag visat sig, snarare tvärtom, men kom då ihåg att jag ännu inte upplevt kraftig midsommarsol. Solpanelen har därför ännu inte blivit riktigt varm.

Den typ av solpanel som jag har limmas bara punktvis och har ”räfflor” under sig som tillåter att luft passerar under och kyler panelens celler. Det finns även solpaneler som ligger på ett ”kanaltak” och har ordentliga kylkanaler under. De blir då ca 15 mm höga i stället för 4 mm.

Mina nya solpaneler har var sin identisk regulator så att jag kan följa skillnaderna i laddning mellan de två teknikerna i realtid.

Den äldre solpanelen läser jag av via EBL-blockets panel. Jag har på så sätt full koll på vad varje solcell individuellt levererar till batteriet.

Höstens lågt stående sol har hittills lyckats ladda batteriet fullt under en dag. Detta även om solen mest varit skymd. De nya solpanelerna levererar var för sig 1-2 A bara det är lite solljus ute. Den äldre solpanelen är dock dålig på att ladda om inte solen lyser från en någorlunda klar himmel. Vintern får visa hur mycket effektivare laddningen blivit.

Olika lång monteringstid

Monteringen för den solcell som limmades direkt på taket var enkel: Ordentlig rengöring av limytan och fastlimning.

Solpanelen i glas var smalare, men lite längre och nådde då ut på den välvda delen av taket i fronten. Den slutade där taket hunnit sjunka 20 mm. Jag limmade därför först fast en tillkapad trall av syntetmaterial. Därefter limmade jag, efter igen noggrann rengöring, fast solcellens integrerade aluminiumvinklar. En undran jag hade var om jag skulle få ett tjutande ljud av vinden från trallens genomgående hål när bilen var i rörelse. En obefogad oro visade det sig.

Jag använde samma genomföring för båda panelerna. Jag kom ner i taket 40 cm från väggen, under taksängen, på bilens högra sida. Drog kablaget i kabelrännor intill väggen och följde väggen ner till platsen där jag placerat båda regulatorerna. Eftersom jag är lite nördig valde jag trots hustruns protester om att det var fult att ha regulatorerna där. Ett bättre alternativ är annars att sätta dem i batterilådan, men då kan jag inte följa de båda regulatorernas signallampor. Lamporna lyser rött vid laddning, grönt när full laddning har uppnåtts och inte alls när inget ljus längre finns tillgängligt.

Displayerna ger alla grunddata: Spänning och strömstyrka samt även värde på hur mycket energi varje solpanel levererat över längre tid. Jag noterar av och till en spänningsskillnad på 0,1 volt vilket troligen beror på avrundningsfel i regulatorerna. Detta har dock ingen praktisk betydelse.

En äldre solpanel togs bort

Jag hade i fronten en limmad solpanel som havererat under våren. Det berodde inte på solcellen i sig utan på att jag vid monteringen missade en sak. Taket välvde på två ledder, något som jag inte observerade. Resultatet blev att solpanelens nedre del fick två små veck. Dessa veck har med åren blivit större och större och till slut gav panelen upp.

I bildgalleriet nedan kan du se min installation. Klicka på bilderna för större bilder och informativa bildtexter.