Det är inte utan viss bitterhet jag följer den tyska marknaden. Inte för att jag missunnar tiotusentals tyskar att åka husbil. Nej, det som gör mig lite bitter är att Sverige kunde haft samma utveckling av husbilsmarknaden om inte våra politiker satt krokben. För husbilsmarknaden såväl som för sig själva.
Av Stefan Janeld
När vi i Sverige summerade 2017 års husbilsförsäljning låg den på 6 405 exemplar. Det var sista året med hyggligt rättvisande statistik. Därefter har skatter och nya utsläppsberäkningar påverkat statistiken på vis som gör den missvisande och kräver förklaringar.
Men en sak kan vi slå fast. 2017 låg Sverige på fjärde plats i den europeiska försäljningsstatistiken. Bakom Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Vår ökning på 20% var bland de högsta i Europa och allt pekade uppåt. Liksom det gjorde för de flesta länder.
Men så slog Bonus-Malus skatten till och den ihop med en svag Krona bromsade försäljningen.
Visserligen slutade 2018 års försäljningsstatistik med en fortsatt ökning. Men det var en sanning med modifikation. Av de 7 218 bilar som registrerades var över 2 000 osålda. De hade registrerats för att undvika den höga Bonus-Malus skatten.
2019 infördes WLTP. En ny beräkningsgrund för att fastställa personbilars utsläpp. Mer verklighetstrogen och därmed gav den högre utsläppsvärden. I Sverige är det CO2 utsläppet som ligger till grund för skattebeloppet. Husbilars skatt dubblerades i ett huj.
Nu bromsade försäljningen ytterligare.
I Storbritannien, som fick en liknande effekt av WLTP, tog politikerna ett snabbt beslut och undantog husbilar. De insåg nämligen det orättvisa och orättfärdiga i att så hårt beskatta husbilar.
I Sverige höll politikerna med och till och med vår Finansminister gick ut och sade att man skulle se till att mildra effekterna. Hoppet steg, men sjönk snart igen då det visade sig att man endast minskade karenstiden från 14 till 4 dagar. Skatten ändrades inte. Tvärtom har den sedan detta höjts på nytt.
Samtidigt som vi i Sverige haft denna minst sagt turbulenta tid har man i övriga EU låtit husbilsmarknaden vara i fred. Med resultatet att den växer och genererar rekordstora intäkter till statskassan.
I Tyskland såldes förra året 78 055 husbilar. 2018 var siffran 46 859 stycken. En ökning med 40% på två år.
I Sverige har, under samma tid, försäljningen av nya husbilar minskat med 80%. Om vi ska tro statistiken. Men den är som sagt missvisande efter alla registreringar av osålda husbilar för att slippa nya skattehöjningar. Om vi försöker kompensera för detta är minskningen snarare strax under 60%.
Skattehöjningen gav inga ökade skatteintäkter
Om våra politiker agerat som sina kollegor i övriga Europa kunde vi istället haft en ökning lik den i Tyskland. För kom ihåg, den svenska husbilsmarknaden växte snabbare än den tyska för tre år sedan.
Det blir förstås bara spekulation och gissning, men det är troligt att den svenska försäljningen av nya husbilar skulle ligga på mellan 9 000 och 10 000 husbilar.
Jag är helt säker på att dessa fordon fyllt på statskassan med betydligt mer pengar än Bonus-Malus någonsin kommer göra. Inte bara genom moms och fordonsskatt. Tänk vad många fler arbetstillfällen det skulle ge hos handlare och verkstäder.
Våra politiker lade alltså krokben för en bransch som frodades och samtidigt snubblade de själva på samma krokben.
Hemester har mildrat effekterna
Pandemin har varit en pådrivande faktor i det senaste årets enorma försäljningsökningar av husbilar i Europa.
Även i Sverige är det positiva tongångar. Det är ett stort sug efter husbilar. Handlarna har svårt att möta efterfrågan. Mycket positivt!
Men även om det nu upplevs som ett uppsving igen ska man komma ihåg att vi är på 2015 års nivå på försäljningen. Marknaden har alltså backat 6 år. Helt och hållet på grund av politiska beslut.
Bitter.
