Vi monterar litiumbatteri

Inte bara att koppla in

Att byta till litiumbatteri är lockande. De tar laddning fort, ger full spänning ner till sista ampèren och väger mindre. Man får uppfattningen att om man bara byter ut sitt existerande blybatteri så är man hemma. Men riktigt så enkelt är det inte ska det visa sig.

Av Stig Forsberg

Vi har skrivit mycket om litiumbatterier och alla dess fördelar. Själv är jag väldigt nöjd med mina seriekopplade 6 volts batterier på 245 Ah. Men att andra skriver om en sak är inte samma sak som att själv prova. Nu när priset för ett batteri kommit under 10.000:- kronor blir det lockande.

Jag har därför bestämt mig för att skaffa mig egen erfarenhet genom att testa ett 90 Ah litiumbatteri. 90 Ah låter inte vettigt när man för närvarande har 245 Ah i bilen! Nu valde jag i och för sig ett dyrare batteri för 25.000:- kronor. Orsaken var att jag ville ha ett batteri med ett bra BMS-system, Batteri Monitoring System. Det betyder att batteriet övervakar laddning och uttag så att inte batteriet kan förstöras. Om man kör ett litiumbatteri helt i botten så förstörs det. Vidare så har det aktuella batteriet en wifi-uppkoppling så att jag i en app hela tiden kan se vad som vad som händer. Denna funktion var viktig för mig som är lite nördig, kanske inte för en normal användare. Men passar mitt syfte att studera litiumbatteriets sätt att reagera i olika situationer.

Låt oss räkna lite på det

Om man är snäll mot sitt blybatteri så tar man ut 30 % av kapaciteten innan man återladdar. Det ger 30% x 245= 74 Ah. Nu är jag oftast inte så snäll, jag plågar ofta batteriet till 50%. Det ger 50% x 245= 123 Ah, men till priset av att jag sliter hårt på batteriet och tappar åtskilliga cykler på livslängden.

Ett blybatteri, så som jag använder det, klarar kanske 700 till 1.000 laddcykler. Ett litiumbatteri klarar 6.000 cykler och dessutom så kan jag inte misshandla det på samma sätt. Det betyder att det kan överleva många fler byten av blybatterier, därmed blir även ”batteriekonomin” långsiktigt klart fördelaktig.

Ett litiumbatteri ger snällt ifrån sig 99%, av sin kapacitet, men man rekommenderar att man inte skall gå under 5% för maximal livslängd. Det är dessutom skyddat av ett säkerhetssystem som gör att man inte kan köra sönder det. Det ger då 95% x 90= 86 Ah att utnyttja.

Eftersom litiumbatteriet lättare ger från sig ström kommer jag att använda det ”snällare” och under kortare tid. Hur kommer det sig? När jag kör vår vattenkokare, vår kaffekapselmaskin och vår mikro så använder jag när jag startar mellan 80 A respektive 160 A. Det inre motståndet i blybatteriet gör att spänningen snabbt sjunker och då ökar omformaren för 230 volt sitt strömuttag för att kunna leverera samma effekt, det betyder att jag mot slutet tar ut 85 A till 175 A ur batteriet. Vi talar om korta perioder max 5 minuter för mikron och två minuter för kaffemaskinen. Ibland kan det bli sex kaffekoppar på raken så visst får batteriet slita.

Med litiumbatteriet blev motsvarande slututtag av ström i stort sett oförändrat från starten 80 A respektive 165 A, eftersom spänningen i det mest belastade fallet inte blir lägre än 12,4 volt.

En väsentlig förbättring och ett snällare användande av denna typ av batteri. Jag räknar därför nu med att de 90 Ah skall räcka till, speciellt eftersom både solcellen och generatorn kan ladda upp batteriet snabbare. När jag står på stolpe räknar jag med att även den laddningen går snabbare. Hur det blev med den saken få jag återkomma till i ett senare nummer.

Installationen var mycket enkel – till att börja med

”Plug and play”säger datafolket, så var det här med. Det lite ovanliga är att man måste starta batteriet och att man kan tala med det via wifi med en app i telefonen.

 Batteriet är ställt i viloläge under transporten och man börjar med att ladda upp det. När det är laddat tar Du bort det gamla batteriet och sätter in det nya. Nu satt batteripolerna på olika ställen jämfört med de befintliga batterierna, men kablaget räckte till i det här fallet. Det betyder dock att jag måste klippa upp kabelstammens förankringar, dra lite i kablarna och förankra dem på nytt så det passar till polerna på det nya litiumbatteriet. Flera batterier kan kopplas i parallell och då kopplar man en datakabel mellan dem så sköter de den interna kommunikationen mellan batteriernas BMS-system att laddläget blir rätt mellan dem.

Nu är installationen klar för en normal husbil, men för mig visade det sig vara mer komplicerat. Jag har ju genom åren förstärk mitt laddsystem både med Ctek 250 en dc/dc laddförstärkare, starkare specialladdare för mina 2×6 volts batterier och en Efoy 210 bränslecell.

Allt naturligtvis för att alltid ha bäst möjligt laddade bodelsbatterier. Alla dessa tillbehör har laddkurvor för blybatterier vilka är annorlunda än de som passar för ett litiumbatteri. Detta betyder att jag fick återställa laddsystemet till original, dvs koppla bort alla dessa tillbehör. Efoys bränslecell kunde jag sedan koppla tillbaka efter att jag ställt om dess laddkurva.

Att montera ett ”plugg and play”-batteri fungerar säkert för en bil med original laddsystem, dock blev det för mig ett litet större ingrepp. Av detta kan man lära att man innan man skrider till verket skall ta reda på hur inkopplingen skall ske i just Din bil. I nio fall av tio är det nog bara att koppla in, men förvissa Dig om vad som behövs. Ett möjligt problem kan vara för klena kablage i bilens original laddsystem. Ett litiumbatteri kräver högre strömmar för att ladda sig så fort som det är möjligt och kan leverera mer ström, men just det kräver kraftiga kablage. I mitt fall är kablagen som väl är tillräckliga.

Funkar bra, men det är nervöst i början!

Om man är van vid att ett dygn tar 10% – 20% av batterikapaciteten så blir man lätt nervös när ett dygn helt plötsligt tar upp till 30 – 40%!

Det visar sig sedan att återladdningen går så mycket fortare än vi tidigare varit med om. Vi har ännu inte pga vintern kunnat se vad solcellen ger som bäst, men generatorn laddar tillbaka till 100% efter en till en och en halvtimmes färd. Nervositeten är därför bara en ovana som lägger sig snabbt.

När man väl lärt sig de nya dygnsvärdena på sin batteritankmätare så återkommer lugnet. Vi har ännu inte någon längre erfarenhet av litiumbatteriet för vi åkte i vinter inte söderöver och i Stockholmsområdet blev vår bil insnöad under en längre period. Vi har dock hunnit med några kortare turer och även en tur till våra husbilsvänner i Bollnäs.