Det finns en mängd husbilsfabrikat i Europa. De 8 större ägargrupperna förfogar över 62 varumärken. Lägg till det ett femtiotal mindre fristående tillverkare. I Sverige brukar ett femtiotal fabrikat ha representation.

Den siffran är på nedåtgående. Är det en tillfällig trend eller kommer några fabrikat falla ifrån? Kommer andra ta deras plats? Låt oss spekulera.

Av Stefan Janeld

Det är naturligt att fabrikat kommer och går. Vissa läggs ner, andra startas. I Sverige har det inte varit ovanligt att en enskild handlare blir exklusiv representant för ett fabrikat. Det är en tung och dyr uppgift att ensam marknadsföra, sälja och hantera reklamationer för ett fabrikat.

En lansering kräver mycket

Att öppna en ny marknad är ingen liten uppgift. Många underskattar den. Mässor, annonsering, översättning av broschyrer, bestämma växlingskurs att basera prislistan på, prissättning, utrustning för att anpassa bilarna till svenska kunders preferenser.

Innan finanskrisen 2008 hade tillverkarna lagerbilar. De byggde bilar på spekulation. Handlare fick listor på vad som stod på fabrikerna och kunde köpa vid behov. Det minskade behovet av lagerbilar.

Idag har tillverkarna inga lager. De bygger vad handlarna beställt. Med andra ord: Europas lager av husbilar har flyttats från fabrikerna till handlarna.

Handlare som inte har de ekonomiska musklerna fabrikerna förfogar över. Som ett resultat av detta har lagret av husbilar minskat rejält i Europa.

De handlare som vill importera ett eget fabrikat kan bara sälja sina egna lagerbilar eller ta order på husbilar att levereras senare, ofta långt senare. Inte många kunder vill vänta över ett år på sitt fordon. Om handlaren inte har lagerbilar, bara ett par demofordon, kan det leda till att fabrikatet tynar bort på svenska marknaden.

Spelar det någon roll?

Att fabrikat kommer och går är som sagt naturligt. Inget att skriva en artikel om kan man tycka. Men det får konsekvenser. Utan svensk representation blir det svårare med reservdelar, service, kanske det finns garantier kvar som blir svåra att utnyttja om behov uppstår. Många fabrikat har idag långa fuktskadegarantier.

Å andra sidan.

Chassileverantören har verkstäder som tar hand om bildelen. Bodelen är utrustad med teknik och prylar som finns på öppna marknaden. Går en kyl, taklucka eller lås sönder är det en smal sak att ersätta.

Värre är det med saker som kjolar, bakre stötfångare och annat som är unikt för modellen. Kanske till och med unikt för årsmodellen. Såna här saker ändras ofta. Bra då att ha en svensk representant som kan sköta dialogen med fabriken.

Fabrikat på väg bort?

Idag är försäljningen av nya husbilar lägre än på många år. Att som handlare importera ett eget fabrikat är inte särskilt attraktivt. Det gör svenska marknaden fattigare. Idag är det ett drygt trettiotal fabrikat som har en försäljning som motiverar import.

Försäljningssiffror säger inte hela sanningen. Lyxiga husbilar som kostar flera miljoner kan vara lönsamma att importera i mycket små volymer. Men instegs- och mellanklassmodeller behöver större volymer.

Dessa fabrikat för en allt mer tynande tillvaro i Sverige. Kommer de finnas kvar? Kommer du sakna dem om de försvinner?

Ahorn – Ny importör har börjat jobba med Ahorn. Chansen är stor att de blir kvar.

Autostar – Bilarna passar i Sverige, men få handlare och ingen satsning från importören gör att de inte lyfter. I Norge är det ett populärt fabrikat.

Benimar – Har en handlare som agent. En handlare som tycks tappat intresset. Att bilarna fungerar i Norden är klart, i Norge säljer Benimar bra.

Chausson – Drar sig ur Sverige till förmån för tvillingfabrikatet Challenger. Ett beslut taget av fabriken.

Concorde – Har tappat rejält i förhållande till rivalen Morelo. Att de skulle försvinna helt från svenska marknaden är inte troligt. Volymerna behöver inte vara stora för att vara lönsamma i denna prisklass. Men det kommer krävas en rejäl satsning för att återta förlorade marknadsandelar.

Elnagh – Syskonfabrikat med populära McLouis. Men med betydligt färre modeller på programmet. Ett smalt modellutbud kan vara en fördel. Enklare att jobba med för handlarna. Men ska Elnagh lyfta behöver någon satsa. Hittills har det inte skett.

Etrusco – Har fått en bra start i Sverige. Men tillgången på bilar är begränsad och någon satsning på att öka försäljningen görs inte.

Giottiline – När Rapido Gruppen köpte fabrikatet trodde i alla fall jag att det skulle lyfta försäljningen. Man flyttade in i en ny fabrik, fokuserade tillverkningen till ett mindre antal modeller. Men i Sverige har det inte fungerat och idag är försäljningen noll.

Globecar – Tvillingfabrikat med Pössl. Är det kanske så att de som säljs registreras som Pössl?

Karmann – Kommer absolut finnas kvar. Här är anledningen till den låga försäljningen fordonsbrist.

La Strada – Det finns ett sug efter bilarna i Sverige. Men fabriken säljer allt man kan bygga på hemmamarknaden och vill inte öka produktionstakten. Ingen handlare tar hem lagerbilar. Den långa leveranstiden på en ny La Strada gör att många avstår.

Le Voyageur – Tappade fart under några år men har potential att sälja riktigt bra. Handlarnät finns. Min gissning är att de blir kvar i Sverige och att försäljningen kommer öka.

LMC – Var en försäljningsraket i Sverige under flera år. Men en dumpning av över hundra osålda tyskspecificerade modeller via en svensk bilhandlare fick befintliga handlare att se rött och överge fabrikatet. Med tiden kommer man säkert klättra i statistiken. De nya plåtisarna är intressanta.

Mobilvetta – Italienska premiumtillverkaren har utvecklat sina modeller senaste åren. Många skulle passa bra i Sverige. Tyvärr tycks importören tappat intresset. Till dess det ändras eller en ny kraft tar över är fabrikatet i praktiken borta från svenska marknaden.

PLA – Fabrikatet har lagts ner, modellerna som sålde hyggligt har flyttat in under Giottilines paraply.

Solifer – Klassiskt fabrikat som skulle kunna vara framgångsrikt i Sverige med rätt marknadsföring. Men intresse att göra detta tycks saknas.

Swift – Försvann i ett huj när Brexit var ett faktum. Någon ny lansering tycks inte vara aktuell.

Westfalia – Handlare finns. Modellutbudet likaså. Men produktionen räcker inte för att stilla efterfrågan i Tyskland och Frankrike. Kommer inte försvinna från Sverige, men ska det lyfta behöver det finnas mer lagerbilar hos handlarna.

Fabrikat på uppåtgående

Affinity – Kabe har skyndat långsamt med sitt dedikerade plåtisfabrikat. Men nu finns det en fullt utvecklad modellserie och tiden är mogen för en försäljningsökning.

Bravia – Importeras av KW Bruun som även importerar Peugeot till Sverige. Kommer säljas av Peugeot handlare. Om satsningen görs på rätt sätt och att Bravia kan leverera blir det säkert bra.

Challenger – Tar Chaussons plats på svenska marknaden. Ett beslut grundat på att Challenger har en stark position i Norge. Det förenklar för fabriken att ha samma fabrikat på alla nordiska marknader eftersom bilarna ämnade för Norden byggs med en annan specifikation än de som säljs i övriga Europa.

Dreamer – Lite av en raket på plåtismarknaden. Tumbo har i flera år varit ensamma om att sälja Dreamer men med tanke på försäljningsutvecklingen kommer säkert fler vilja sälja. Och då ökar försäljningen ytterligare.

Itineo – Detta instegsfabrikat har så sakteliga etablerat sig i Sverige och min gissning är att de kommer växa.

Robeta – Slovensk tillverkare av plåtisar i premiumklassen. Har ny svensk representation. Under 2024 kommer de satsa på att få ett fäste i Sverige. Jag tror de lyckas.