Ibland känns det som husbilsbranschen står och stampar. Att det är ont om verkliga nyheter men gott om nya textilier och fanér. Yta istället för innehåll.
Bra då att påminna sig om vad som faktiskt hänt. Det är en hel del.
Av Stefan Janeld
Jag testade min första husbil 2007. Det var faktiskt två olika husbilar. En Ci och en Laika som jag lånade av Caravanhallen. Jag minns att den billigaste av dem, en Ci på Ford kostade 399 000 kronor och hade en bodelsdörr som när den var stängd ändå var på glänt i över- och underkant. Det var inte fel på dörren. Det fanns två invändiga vred som man pressade in hörnen med så det blev tätt.
Laikan var en begagnad bil, minns inte priset men minns att kantlisterna på snickerierna var i ett plastmaterial som på några år krympt så pass att det fattades en dryg centimeter på varenda möbel.
Såna saker ser man inte längre. Inte ens i de mest prispressade husbilarna.
400 tester senare
Kommandes från båtlivet med sina gedigna och exakta snickerier var jag inte impad över husbilarna. Men jag lockades av livsstilen och bestämde mig för att jag ville fortsätta testa husbilar och hitta pärlorna. Idag har jag testat över 400 husbilar och sett tusentals. Alltomhusbilen driver jag med min kollega Lars Jarlerud, som var den som lånade ut de två första husbilarna jag testade. Han var på den tiden platschef på Caravanhallen i Haninge. Idag är han, förutom min kompanjon, en av Sveriges få av Handelskammaren tillförordnade besiktningsmän. Han brukar skoja och säga att den senaste riktiga innovationen i husbilsvärlden är kassettoaletten. Jag är inte fullt så hård i mitt omdöme.
Vridstarka motorer
Med nya motorgenerationen MJ, MultiJet, blev Fiats dieselmotorer vridstarka över ett brett varvtalsintervall. Mercedes och Renault var några år före med motorer som var starka över ett bredare varvtalsintervall. Även variabel turbogeometri började användas på fler motorer än bara de starkaste.
Upplevelsen bakom ratten var i det närmaste personbilslik vad gäller kraft och acceleration. Bränsleförbrukningen sjönk och alkovbilarnas rykte om att vara törstiga var inte längre sant.
Under åren har trycket i insprutningen ökats, motorvolymen minskats, bränsleförbrukningen gått ner, vridmomentet höjts.
Mer säkerhetsutrustning standard
Under många år fick man betala extra för saker som antisladd och dubbla airbags. Jag minns hur jag i test efter test klagade på att livräddande utrustning kostade extra. Särskilt i de billigare husbilarna lade man sånt på tillvalslistan. I Sverige tog faktiskt importörerna ett stort ansvar genom att vägra sälja husbilar utan sagda säkerhetsutrustning.
De aktiva assistenssystem vi idag tar mer eller mindre för givna var inte ens uppfunna (nåja) för femton år sedan. På den aktiva sidan har säkerheten i våra husbilar tagit stora steg framåt. Det är en mycket positiv utveckling.
Det återstår en del arbete med passiv säkerhet i husbilar.
Långa fuktskadegarantier
När det var bankkris och elände, 2008-2010, började tillverkarna bli mer måna om sina kunder. Fabrikat som tidigare varit nöjda med att sälja första husbilen till kunder och sedan låta dem välja ett annat fabrikat när de ville ha en mer avancerad och bekväm husbil hade helt enkelt inte råd att släppa kunderna längre. Tillströmningen av nya husbilister var för liten för denna affärsmodell. Så instegsfabrikaten, främst de Italienska och Franska, tog fram exklusivare modellserier, skickade med mer utrustning och till sist började man locka med långa garantier för att kunderna skulle våga köpa.
Det kan tyckas lite märkligt att instegsfabrikaten tog täten i utvecklingen av träfria bodelar, nya sätt att täta bodelar och ge långa garantier. Men det finns en logik. Deras rykte var dåligt, fuktskadorna legio. För att få kundernas förtroende var man tvungna att agera. Premiumfabrikaten hade redan ett gott rykte. De behövde inte locka med långa och, för tillverkarna, dyra garantier. Än idag har de exklusivaste fabrikaten de kortaste garantierna.
Högre lastvikter
Låga lastvikter var länge ett gissel för husbilstillverkarna. Kunderna ville ha husbilar med 3,5 tons totalvikt, gedigna möbler och gott om utrustning. Det hände att husbilar bara var godkända för en passagerare, trots fyra bältade platser. Helt enkelt för att det bara var ett par hundra kilos lastvikt.
Problemet gick inte branschen obemärkt förbi. Det satsades stora pengar på att hitta nya byggmetoder, lättare material och man till och med började trolla med bilarnas dimensioner – smalare, lägre. Allt för att spara material.
Idag är det gott om 3,5 tons husbilar med 500-800 kg lastvikt. Även helintegrerade. Ett resultat av mycket målmedvetet arbete av de stora koncernerna och chassiproducenterna. Exempelvis är bladfjädrar i komposit mycket vanligt idag. Hymer koncernen har gått så långt att det tagit fram ett eget lättviktschassi med integrerat dubbelgolv.
Bekvämare fjädringssystem
Under många år var klena framfjädrar ett gissel för husbilar. Särskilt helintegrerade modeller ”gick på knäna”. Idag ser vi aldrig en ny husbil som hänger över framhjulen. Fiat erbjuder förstärkt fjädring, likaså gör ett antal eftermarknadsproducenter.
AL-KO har en mängd komfort- och säkerhetshöjande chassiförbrättringar till sina chassin. Många tillverkare har dem som standard eller åtminstone på en tillvalslista så man kan få det från fabrik.
Vi har testat de flesta av de förbättrade fjädringssystemen på marknaden. Ni hittar dem vom ni följer denna länk och bläddrar bland sidorna.
Litiumbatterier
Detta är kanske den största landvinningen för husbilisterna. För när man har gott om energi kan man ha annan, mer användarvänlig, teknik ombord. Jag minns så väl att vi i Husbilsskolans monter på Elmia varje år pratade med besvikna husbilsägare som efter två dagar på campingen utanför mässan hade slut på el i husbilen. Idag är det i princip ingen som kommer till oss med detta problem.
Med litiumbatteriets inträde blev framförallt laddningen effektivare. Solpaneler, generator, 230 laddare – alla har de ett mycket enklare jobb att fylla ett litiumbatteri än ett AGM, för att inte tala om de trögladdade GEL batterierna. Och det faktum att man får ut ungefär dubbelt så mycket energi ur ett 100 Ah litiumbatteri jämfört med ett 100 Ah AGM batteri har stor betydelse.
Tack vare litiumbatterierna har vi dag allt mer kompressorkylskåp i husbilarna, dessa är inte alls lika känsliga för höga utetemperaturer som absorptionsskåpen är. Även dieselvärmare som är mer strömkrävande kan nu med fördel användas. Man kan till och med använda induktionshällar istället för gasolspisar i bilar med kraftiga litiumsystem.
Utan litiumbatterierna hade vi knappast sett gasolfria husbilar.
Man kan idag med ett välplanerat, inte tokdyrt, elsystem fricampa till dess vattnet eller maten tar slut. En omöjlighet för bara tio år sedan.
Mercedes utmanar Fiat
Länge var Fiat husbilschassiet nummer 1. Jag minns att Christian Forsberg, en av grundarna till Forsbergs Fritidscenter, en gång sade till mig att Fiat är husbilarnas Mercedes. Och jag måste så här i efterhand ge honom rätt. För det var först när Mercedes kopierade Fiats koncept och tog fram en framhjulsdriven version av Sprinter, anpassad att användas ihop med AL-KO chassi som deras försäljning tog fart.
Idag är husbilar baserade på Mercedes hett eftertraktade och bjuder bland de bästa körupplevelserna du kan få i en husbil.
I och med Mercedes satsning på husbilsbranschen har bilarna faktiskt blivit bättre. Inte bara de på Mercedes, även Fiat har fått steppa upp och likaså Ford.
En annan stor förändring i och med Mercedes Sprinters offensiv är att vi idag ser en trend mot mer och mer fyrhjulsdrift. Särskilt på plåtismarknaden.
Ska man nämna en negativ utveckling är det att det blir allt färre bakhjulsdrivna alternativ. Men man kan inte få allt.
Hantverk
Som ni förstår av artikeln har husbilar utvecklats betydligt och faktiskt blivit riktigt bra. Jag tycker att man idag kommit så pass långt att det mer handlar om att implementera allt på ett bra sätt, snarare än att det saknas teknik och funktionalitet. Branschens största problem, men också tillgång, är att det är ett hantverk att bygga husbilar. Svårt att få en lika jämn och hög kvalitet som robotbyggda personbilar.
Vad tycker du är de viktigaste framstegen i husbilsvärlden?
Eller väntar du fortfarande på något som du tycker saknas i dagens husbilar?
