När husbilen fick sig en rejäl tvätt i mitt förra reportage om husbilstvätt fick jag en ny referens. Klart att husbilen skall se sådan ut. Man blir ju glad att se den.
Under hösten har den dock långsamt förfallit, sett riktigt skitig ut. Den rår ju inte för att ägaren är lat . När resorna fortsätter i höstrusk och på sliriga grusvägar ser den ganska snart tråkig ut igen.
Av Stig Forsberg
Numera har jag som sagts fått en ny referenspunkt för hur en husbil skall se ut, i alla fall min egen. Efter ett antal lokala resor till Grisslehamn, Trosa och Taxinge Slott kändes det som det var dags igen. Snö, slask, grus/salt och kallt ute gjorde inte att jag kände för att stå på gruset vid vår uppställningsplats för att tvätta. Jag återvände därför till Biltvätten i Länna, vilken ligger nära mig. Den här gången gick tvätten mycket lättare och smutsen bara rann av fick jag veta. Jag såg det inte själv, men det berodde enligt biltvättaren på att bilen vaxades inför vintern förra gången.
Skyliftarna bakom bilen användes inte
På öppningsbilden syns bakom husbilen två skyliftar. De tillhör grannen i industriområdet. Tänk annars vad praktisk med en sådan när man skall tvätta taket. Det räckte denna gång med att det bara spolades av med högtrycket för det var tämligen rent. Inga löv lägger sig längre på det och skapar svarta ränder på husbilssidorna.
Trevligt med ren bil
Jag hoppas att min nya tvättrutin håller i sig, för visst är det trevligt med en ren och fräsch bil.
Bilderna tagna före är inte rättvisande för bilen var ordentligt smutsig när jag lämnade den på kvällen. Det regnade ute och i lampljuset utanför tvätthallen blänkte den riktigt bra ändå. Så där bra som blöta bilar alltid gör. Den var dock tämligen smutsig, speciellt bakstammen med grus och vägsalt. Bilderna berättar.
