Meny

.

La Strada Regent S

Kung i klassen?

La Strada Regent S är en exklusiv plåtis, byggd på Mercedes Sprinter av senaste snitt. Är den värd merkostnaden jämfört med de som är byggda på Fiat?

 

Text och foto: Stefan Janeld

 

La Strada är sitt Italienklingande namn till trots från Tyskland. I dryga tjugo år har företaget inrett skåpbilar i sin fabrik fem mil norr om Frankfurt. Bilarna är exklusiva, med ett tydligt premiumtänk i alla detaljer. Med de ambitionerna blir man ingen volymtillverkare, men man är störst inom sitt segment.

I Sverige har bilarna funnits i snart två år och redan kapat åt sig en god portion av marknaden för inredda skåpbilar – de flesta baserade på Fiat, men förvånansvärt många pryds av en stjärna i fronten.

Som en modern personbil

Bilen har ett nätt format, blott 593 centimeter lång och 204 centimeter bred. Körsmidig? Absolut!

Testbilen har 164 hästar att tillgå – räcker mer än väl, men bilen är inte lika pigg som jag förväntat mig. Den sjuväxlade automatlådan tämjer motorns kraft och ger bilen en värdig framfart.

Drivlinan är silkeslen, växlarna rinner i obemärkt. Glöm alla jämförelser med Fiats robotiserade låda.

De första milen störs jag av ett envist pip som ljuder till synes utan anledning. Så småningom förstår jag att den varnar för att jag byter fil utan att blinka. Blinkar jag håller den tyst!

En röd triangel i backspegeln varnar för fordon i min döda vinkel. En klart beroendeframkallande finess. Finns sådan backspegel att köpa till en två år gammal Ford Mondeo, månne?

Bilen slukar mil effektivt och i god komfort. Visst, jag sitter lite högt, men väldigt bekvämt.

Men allt är inte ”friden und fröjden”. I kurvor och rondeller tar jag det lugnt, annars lutar bilen obehagligt mycket. Det är inte någon fara men reptilhjärnan varnar. Särskilt hos de som sitter i baksätet.

Den mjuka sättningen gör även bilen känslig för sidvind. Jag åkte över Stora Bält i styv kuling när antisladdsystemet plötsligt aktiverades. Jag råder spekulanter att montera luftfjädring på bakaxeln, då styvas köregenskaperna upp utan att komforten blir lidande.

Svårare är det med vindbruset från den stora takluckan. La Strada har en lucka med maximal ventilation för bästa inomhusklimat. Offret är att man får mer vindbrus än önskvärt. Särskilt när det blåser hårt från sidan, som över Stora Bält.

Krånglar inte till det

Kvaliteten är hög. Alla snickerier är helt skrammelfria och känslan är gedigen. Väggarna är klädda i textil, det ger en dämpad ljudatmosfär ombord och bidrar till en ombonad känsla.

Att hitta reglage, lysknappar, förvaringsutrymmen och annat är intuitivt. Allt sitter där man förväntar sig och manövreras på enklast tänkbara vis. Bilen är helt fri från tillkrånglade ”smarta” lösningar och teknisk ekvilibrism. Enkelt handhavande och hög kvalitet ger bekymmersfritt boende. Vad kan vara mer premium än det?

Det finns gott om stuvutrymmen. Två personer har inga problem med sina prylar.  Lastvikten är 550 kilo, mer än nog i en så liten bil.

Testbilen har en Truma gasolvärmare som värmekälla. Jag hade föredragit dieselversionen. Helt enkelt för att det är enklare att tanka ett bränsle än att hålla sig med två. De två gasolflaskorna ombord kommer hålla kyl och spis igång i månader. Men ska man värma bilen med gasol blir det tätt mellan flaskbytena. Importören vittnar att de flesta väljer dieselvärmare.

Isolering och värmekapacitet är mer än nog att hålla boende varma vintertid. Runt möblerna löper luftspalter, även under madrasserna som vilar på tallriksfjädrar. Spillvattentanken är isolerad och uppvärmd av värmesystemet. Att använda La Strada Regent S som vinternöje går utmärkt, då man dessutom har glädje av bakhjulsdriften. Fyrhjulsdrift kostar extra.

Jag tycker

En sån här husbil köper man inte för boendekomforten utan för att man vill ha en körsmidig och allsidig bil som kan mer än bara vara husbil. Sedd i det perspektivet imponerar La Strada Regent S med sin kvalitet och väl uttänkta, enkla, lösningar. Det här är premium på ett funktionellt och komfortabelt vis snarare än publikfriande.

Plåtis på Mercedes är en fröjd att köra, både i trånga städer och på motorvägen. Drivlinan är bäst i branschen.

Men den mjuka chassisättningen förtar lite av glädjen. Vore bilen min egen hade jag styvat upp bilen med antingen luftfjädring eller ett rejält krängningshämmarstag bak. Kostar inte massor men gör underverk för stabiliteten i kurvor och sidvindskänsligheten.

Svaret på frågan i ingressen – är den värd merkostnaden jämfört med de som är byggda på Fiat – är Ja om vi  talar om två personer som vill ha raska dagsmarscher och en silkeslen drivlina.  Den som vill ha en bredare bil där det är enklare att snurra framstolarna, men inte bryr sig om känslan i drivlinan eller de tekniska finesserna nöjer sig med Fiat och sparar en slant.

Fakta

Vi gillar

  • Kvaliteten
  • Drivlinan
  • Körsmidigheten
  • Sovkomforten
  • Gott om stuv
  • Modernt utrustad förarmiljö
  • Konsekvent byggd för två

 

Vi önskar

  • Luftfjädring bak för att styva upp bilen i kurvor och rondeller
  • Dieselvärmare (finns som tillval)
  • Ett litet klaffbord vid sittgruppen att användas under färd
  • Större bränsletank, 75 liter är inte mycket för en resebil

 

Vi gillar inte

  • Vindbruset från takluckan
  •  

Utrustning testbil

Dubbla airbags, ABS, bromskraftförstärkare, filbytesvarnare, döda vinkelnvarnare, antisladdsystem, antispinnsystem, klimatanläggning, farthållare, elhissar, elspeglar, centrallås alla dörrar, stereo, luftburen värme, kyl med frysfack, draperi som insynsskydd, myggnät bodelsdörr, LED belysning, Froli tallriksfjädrar under madrassen

Dela denna artikel

Facebook
WhatsApp
Email
Utskrift