På vägen upplevs bilen mindre än den är. Tacka den djupt nerdragna framrutan för det. Den ger god överblick och omedelbar känsla för bilens placering på vägen.

Men i korsningar, rondeller och utfarter får man se sig för, bilens A-stolpar är nämligen grova och ger en rejäl död vinkel som utan vidare döljer en bil. Backspeglarna av busstyp bidrar till den stora döda vinkeln. De är dock stabila under färd och ger utmärkt överblick.

Med backkameran och de dugliga speglarna är det problemfritt att manövrera bilen i trång förarmiljö.

Kraftkälla är självklart Fiats trelitersmotor på 177 hästkrafter och med 420Nm i vrid. I testbilen kopplad till automatlåda. Kraften räcker, jag har inga problem att accelerera för säker påfart i den täta trafiken på motorvägen.

Komforten är hög, jag sitter utmärkt i bekväma stolar med ratten i framför mig, inte i knät. Chassit sväljer mjukt ojämnheterna i vägen. Bilens vikt ger lugna rörelser. Den långa hjulbasen gör sitt till för en avslappnad körkänsla, bilen är kursstabil och tål rejält med sidvind. Här åker jag gärna långt; en milslukare av rang.

Vid gaspådrag gör sig motorn påmind, annars är det mest vindbrus som letar sig in. Från möblerna kommer det lite gnek från taksängen, i övrigt inte ett ljud.

Självklart är det full insättning på såväl komfortkontot som säkerhetskontot ombord – AC, farthållare, GPS, elhiss, elspeglar, stereo, backkamera, ABS bromsar, antispinnsystem, antisladdsystem, hillholder.