Visst har det luktat lite avgaser när vi startat upp eller när vi stannat vid rödljus. Inte så att det stört, men vi har noterat det. Vid kontrollbesiktningen i början av november upptäckes det att grenröret var sprucket. När man lyfte motorhuven och lös med en ficklampa in i den ”brevlådestora” öppningen såg man mycket tydlig avgaserna stiga upp bakifrån motorn.
Av Stig Forsberg
Byta grenrör har man ju gjort många gånger från standard till extraktorrör. En enkel operation på 70 och 80-talet. Dessvärre mycket svårt på en helintegrerad husbil från 2009. Det är trångt, så trångt att det är omöjligt att komma åt grenröret mellan motorn och torpedväggen. Det är bara att bita i det sura äpplet och lägga timmar på att montera ur motorn. Verkstadstimmar är ju pengar, men det fanns ännu ett surt äpple att hantera.
Grenröret fanns inte att tillgå i Sverige. Det skulle sändas från Italien till Tyskland och sedan till Sverige. Beräknad leveranstid 2+1 vecka. Det rimmade illa med våra avreseplaner i början av december, söderöver mot Frankrike. Jag var orolig för att en eventuell försening skulle sabba dessa planer. Leif på Torvalla LCV, verkstaden som fick uppdraget att fixa till bilen, var lugn:
”Jag har koll på mina leverantörer och vet att det som de säger för det mesta stämmer. Vi hinner fixa Din bil, var inte orolig.”
Han fick rätt, delarna kom till och med fem dagar tidigare än utlovat.
Det var ju bra för då hann vi dessutom ombesiktiga och ta en extra provtur med övernattning till Trosa. Med en så stor operation tyckte jag det var bäst att kolla så allt fungerade, vilket det gjorde. Det fanns egentligen ingen anledning att det inte skulle göra det, men hellre testa hemma i närområdet än att komma på något mitt i Tyskland. Det som jag behövde ”efterjustera” var att fylla på en halv liter kylarvätska. Inte konstigt i sig att några små luftbubblor gömt sig i motorns många hörn.
Detta var vad som behövde göras
En trist uppräkning av ett antal arbetsmoment som gjordes. Hoppa över till nästa stycke om Du inte är lika nördig som jag är.
- Tömma AC systemet på gas.
- Demontera skyddsplåten under.
- Ta bort hjulen.
- Ta ner hjulupphängningen.
- Dra ur drivaxlarna.
- Ta bort balken under motorn.
- Tömma motorn på glykol.
- Koppla loss batteriet.
- Koppla loss alla elkablar.
- Koppla loss AC:ns inkoppling.
Däremellan plocka bort en mängd stag och hållare, innan man slutligen kan lyfta ur motorn. Eller som det blir i praktiken lyfta upp bilen så att motorn blir kvar på några lastpallar på golvet.
Efter diverse skruvande på den nu åtkomliga motorn var grenröret bytt. Det visade sig att vattenpumpen, efter 21 000 mil, börjat glappa lite. Den fungerade och läckte inte. Nu var valet enkelt: Fyra bultar bort, en ny vattenpump och fyra bultar tillbaka. Ställ det mot ett byte om en liten tid med ytterst krångliga möjligheter att komma åt. Det blev en ny vattenpump och dessutom två nya drivremmar för AC, vattenpump, styrservo och generator.
Dags att återmontera motorn – läs nu första styckets alla punkter baklänges. Det sista som gjordes före provkörning var att fylla AC-systemet med gas igen.
I bildgalleriet kan du följa arbetet. Klicka för större bilder och bildtexter.
Enkelt, eller hur?
För en bilmeck inte så knepigt, men tidsödande och så skall det ju hållas koll på alla skruvar, muttrar och brickor så de kommer tillbaka på rätt plats. För oss är det faktiskt en stor fördel att bilen fått fräscha vätskor och remmar. Det hade nog inte skett annars. (Skriver så för att trösta mig själv!)
Vi kom i väg med god marginal
Vi hann att packa och kontrollera allt noga innan vi gav oss av mot Göteborg. Vi tycker att färjan till Kiel är både tids- och kostnadseffektiv så den vägen har kommit att bli vår standardrutt de senaste åren. Vi passade på att äta årets enda julbord på resan. Vi är nu, närmare mitten av januari, på ställplatsen i Pourcain, Frankrike. Allt har hittills fungerat som det ska. Vågade inte skriva innan, man vet ju inte efter en sådan stor reparation vad som kan hända. Nu fortsätter vi och räknar med att var tillbaka i mars, förhoppningsvis till ett snart snöfritt Sverige.
Räkningen
Inte kul, men det fanns ju inget val. Att skrota en för oss perfekt husbil är inget alternativ. Den investering vi nu gjort kommer med största sannolikhet ge oss många många fler mil och upplevelser.
Material: 20 000 kronor
Timtid: 28 000 kronor
Vätskor: 1 625 kronor
Totalt ca: 49 625 kronor ink moms
Från denna summa avräknar jag ny vattenpump, nya remmar, byte av vätskor och allmänna justeringar som varande service och underhåll. Det blir c:a 14 000:- så min nettokostnad blev c:a 35 000:- kronor. Slaget på 21 000 mil blir det inte ens 2:-/mil. Inte mycket att säga om när totalkostnaden ligger närmare 100:-/ mil. Ni märker att jag försöker trösta mig själv!
Priser varierar kraftigt beroende på bilmodell. Helintegrerad är dyrast pga de trånga motorutrymmena. Även ort påverkar beroende på lokalhyror och lönekostnader. Att se sig omkring när man väntar på delar kan därför vara lönsamt. I mitt fall handlade det om närheten och förtroendet för verkstaden.
