Då var det dags att ge sig ut på vägarna igen. Denna gång är målet att möta våren i Holland. Husbilen är en Kabe Novum 750 LGB, en modell jag hyllat för sina vägegenskaper i ett tidigare test.
Ska inte sticka under stol med att jag har väldigt höga förväntningar på såväl husbilen som resmålet.
Av Stefan ”Stor Snubbe” Janeld
Första gången jag stiftade bekantskap med Novum 750 LGB var 2023, då var det en flång ny modell. Testet kom att handla väldigt mycket om det lättare chassiet, de nya materialen Kabe använt för att få ner vikten och framförallt köregenskaperna. Detta är den första husbilsmodell över 6,5 meter jag kallat körglad. Efter testet var jag så inspirerad av hur bilen uppträdde på de slingrande småvägarna utanför Tenhult att jag skrev en artikel med titeln ”De 10 komfortablaste husbilarna jag kört”.
Ni förstår att jag ser fram emot en komfortabel färd.
Första stoppet blir Helsingborg
Jag hämtar bilen hos Kabe i Tenhult. De har fyllt den med vatten, stoppat i ett litiumbatteri och två fulla gasolflaskor. Allt är funktionstestat. Känns tryggt.
Efter att ha lastat in mina egna prylar styr jag söderut. Mitt slutliga mål är Etten-Leur i Holland, där Thetford har sitt huvudkvarter. Jag ska nämligen få en tur i deras fabrik. Mer om detta i kommande artikel.
Från Tenhult styr jag söderut. Har inte bestämt mig för om jag ska natta i Helsingborg, Malmö eller på andra sidan Öresund någonstans. Det blir Helsingborg, helt enkelt för att jag lockas av att stå på piren i hamnen och ta bilder av fartygen som passerar sundet.
Jag får en av de sista platserna på piren, måste säga att man blir lite glad av att se hur många som faktiskt är ute med sin husbil i mars.
Något fotograferande av fartyg blir det dock inte. Dimman är så tät över sundet att det enda som vittnar om fartygen är deras mistlurar som tutar konstant under natten. Det ligger dock en häftigt bred bogserbåt i hamnen som jag får fina bilder av.
Hur i håvette kan man stänga A7:an genom Hamburg?
Jag går upp tidigt nästa dag. Vill hinna köra långt innan DIF ska möta (förlora mot, visar det sig) Malmö i sista kvartsfinalen i SHL klockan 15:15.
Eftersom det är dimma vill jag ta Öresundsbron, har inte upplevt den i dimma. Och nog var det lite speciellt alltid.
Färden genom Danmark går raskt, jag hinner passera Flensburg innan matchen startar.
När den är slut bestämmer jag mig för att köra några timar till. Vore fint att ha passerat Hamburg innan sista etappen ner till Holland. Eftersom det blivit lördagskväll tänker jag att trafiken troligen är gynnsam. Lastbilschaffisarna har nog hittat en plats att stå på under söndagen då de inte får köra och någon rusningstrafik är det knappast fråga om en lördagskväll.
Nu var det inte bara jag som tänkt i dessa banor. De som sköter de tyska motorvägarnas underhåll har haft samma tanke. De har helt enkelt stängt A7 genom Hamburg för underhåll.
Strax före Elbetunneln hänvisas jag till en ”umleitung”. Något bilens navigator inte har någon som helst uppgift om. Nåväl, jag kör av A7:an och följer de orangea skyltarna. Men det tar inte lång stund förrän jag är helt vilse. Och eftersom GPS:en tror jag är totalt dum i huvudet som svängt av A7 gör den allt i sin makt för att få mig tillbaka dit.
Efter en del irrande på gator så trånga att en husbil bör hålla sig undan kör jag in på en parkering och tar hjälp av Google Maps. Där har man koll på att A7 inte är ett alternativ och pekar istället på en väg till A1 och Elbebron.
Under färden till A1 åker jag utmed Elbe, ser Hamburgs stadskärna och kan även konstatera att ett Tivoli är på besök i staden. En inte helt otrevlig färd faktiskt. Tror att Hamburg är en stad väl värd ett längre besök i framtiden.
Efter en dryg timme befinner jag mig på bron över Elbe och kan åter åka i effektiv marschfart.
Vid niotiden svänger jag in på en rastplats, drar för plisséerna, äter lite varm västerbottenost och tomater, sedan är det läggdags. Det tog mycket energi att leta sig ut ur Hamburg.
Etten-Leur
Söndagens etapp blir underbart händelselös. Mestadels åker jag A28 och A27 genom Holland. Trafiken flyter bra. Farthållaren är ställd på 100 km/h. En lång sträcka med reducerad hastighet sista biten i Tyskland gör att den förväntade restiden på knappa 5 timmar landar på ganska exakt 6 timmar istället. Inklusive ett tankstopp där jag betalade €2:79 (30 SEK) per liter för dieseln. Tack för den Donald Trump!
Väl framme i Etten-Leur letar jag mig fram till Camperplaats de Rucphense Weide, en familjeägd husbilscamping som Thetford tipsat om. Det är nästan fullt här. Jag tar en av de sista fyra platserna. Holländarnas husbilssäsong är helt klart igång.
Temperaturen har passerat 18°C och solen lyser starkt. Träden har börjat knoppas, några står i blom. Skönt att vara framme. Nu blir det inga mer 60-milaetapper på ett bra tag.
Bed & Bus
En lite speciell detalj är att man på Camperplaats de Rucphense Weide har en buss besökare kan bo i, de kallar det Bed & Bus, lite roligt. Även receptionen är en buss. Jag frågar ägarinnan, Manon, om de tycker särskilt bra om bussar. Men det gör de inte, nästan tvärtom då det är mer jobb att hålla rent i en buss. Men det lockar besökare. Bussen är bokad varje helg under året och alla dagar under högsäsong. Lite smart att locka även de som inte har husbil till anläggningen.
I bildgalleriet kan du se campingen. Om du har planer att besöka södra Holland är det en trevlig plats att koppla av på. Gott om cykelleder och en kyrka som inte bara heter St Peterskyrkan, den ska även vara lika fin som den i Rom. Och när vi ändå pratar kyrkor, här finns Van Gogh kyrkan. Enligt internet var det här i Etten-Leur som han började sitt konstnärskap. Om det stämmer har jag ingen aning om.
I bildgalleriet kan du bekanta dig med Camperplaats de Rucphense Weide. Klicka för större bilder och bildtexter.
Bilen då?
Ni kanske undrar hur jag trivts med Novum så här långt? Det korta svaret är att jag stortrivts. Särskilt två saker uppskattar jag extra mycket:
- Den höga åkkomforten. Kort sagt består intrycket från min första provkörning för tre år sedan. Bilen går mjukt, det rister inte i bodelen ens på riktigt risig väg. På motorvägen är den kursstabil så jag kan köra väldigt avslappnat. Den ovanligt långa hjulbasen, 4400 mm, gör skillnad. De flesta tillverkare nöjer sig med 4000 mm när de bygger 7,5 meter långa husbilar. Motorn på 170 hk drar bra, jag kan enkelt göra säkra omkörningar.
- Sköna sängar. På hotell får jag ofta ont i ryggen, här sover jag skönt och vaknar pigg utan smärtor.
Även värmen imponerar. Jag är van att begära lite extra för att få den värme i husbilen jag önskar. Men det behöver jag inte göra i Novum. Tvärtom väljer jag lite lägre temperatur för annars blir det för varmt utmed sängen. Konvektionen i sovrummet är verkligen effektiv.
Bränsleförbrukningen
Jag roade mig under resan att jämföra bränsleförbrukningen i olika hastigheter. Nu när det är dyrtider är det lönsamt att hitta ekonomifarten. Jag fann att 100 km/h är en bra marschfart för mig. Man avverkar mil effektivt utan att förbrukningen skenar.
I tätare trafik lägger jag mig bakom en lastbil och håller avstånd. Det spar ytterligare bränsle, men på långa dagsetapper om 50-60 mil är det stor skillnad i restid om man åker 80-90 km/h eller håller 100 km/h. Lägg till det kötider och vägarbeten med reducerad hastighet.
