Besök på holländska lantgårdar

juli 5, 2022
Resmål

I Frankrike finns France Passion, i Italien Agriturismo. Svenska Swedestops har vuxit till 85 värdar inför 2022. Att med husbil besöka jordbrukare, vingårdar och andra lantbruk är populärt. Nu har även ett antal Holländska lantbruk öppnat upp för husbilsbesök i samma anda.

Våra holländska skribenter, Carla och Kees, har besökt sex av dem och fick se en ny sida av sitt hemland.

Text och fotografi: Kees och Carla Witvliet

I Holland har sjutton lantbrukare gått ihop och välkomnar husbilister att besöka dem. Året runt. Grundtanken har varit att skapa mer förståelse för livet på en bondgård. Initiativtagarna månar om kvalitet, lugn och ro. Vidsträckt natur kombinerat med mycket cykelnöje. Och det är just sånt som vi tycker så mycket om: att bestiga våra tvåhjulingar och sedan bara trampa på! Så den här resan ser vi fram emot.

Längs med Vecht-ån

Vårt första mål är ställplatsen ‘Vecht en Weide’ i Weesp. Ett passande namn eftersom infarten löper längsmed Vecht-ån. Och när vi sitter vid vår husbil njuter vi av den vida utsikten över ängmarkerna. Kisande mot solen med kaffekoppen i hand, en bra början.

Cyklarna står startklara så det är bara dra iväg. Byn Nederhorst den Berg befinner sig på ungefär två kilometers avstånd via en vacker cykelväg längs med Vecht-ån. Väl framme upptäcker vi att statskärnan inhyser hela två kyrkor som strider om äran. Den första är O.L.V. Hemelvaartskerk som är en juvel byggd i slutet på 1800-talet. När vi kommit igenom kyrkporten beskådar vi underbart vackra fönster med färgat glas, ett imponerande huvudaltare i vit sten och svart marmor som avbildar olika faser av Jesus lidande på korset.

Tornet på Willibrordskyrkan (från 1500-talet) som byggts på en kulle, är synligt redan på långt håll. Den här protestantiska kyrkan har en mer sober, men ändå stilfull interiör. De urgamla träbjälkarna, predikstolen från 1600-talet och gamla gravstenar i golvet drar våra ögon till sig. Och som om inte det var nog är byn också hem till slottet Nederhorst, just det som omvandlades till slottet ‘Bommelstein’ i filmen Ollie B Bommel.

Vi befinner oss i en vattenrik natur, vilket omgivningen ständigt påminner oss om. Vi tar turen runt den utsträckta ‘Spiegelplas’-sjön, mitt i ett naturskyddsområde kantat med stränder. Att det bara är cirka tolv kilometer till Amsterdam känns overkligt eftersom vi befinner oss i ett område som är så fridsamt och utsträckt. Den autentiska och stolta fästningsstaden Weesp med sina vackra broar ligger endast ett fyrtiotal kilometer härifrån.

Förresten, har du någonsin duschat i sällskap av en ko akkompanjerad av trevlig bakgrundsmusik? Jo du, det är en av sakerna man kan få uppleva på husbilsplatsen ‘Vecht en Weide’!

Bland tulpanerna

Vi styr kosan ett åttiotal kilometer längre bort, till Noord-Hollands nordligaste topp, nämligen till ‘Wieringermeer’-poldern. Där hittar vi den härliga campingplatsen ‘Bij Sijm’ i Middenmeer, allmänt kallad ‘Tulpan-bondgården’. Tyvärr kom vi för sent på året för att kunna se de blommande tulpanfälten. Men den vida utsikten är fantastisk. Vi träffar ägarinnan Truus som passionerat beskriver en tulpans liv på gården. Av henne lär vi oss om tulpaner som växer upp under vintern, i vattenfyllda lådor. Processen börjar redan i november och genom att man i accelererad form imiterar årstiderna kan färdiga tulpaner skördas från januari fram till Påsk. Och därför kan vi köpa tulpaner i affärerna även i vintertid!

För besökare som är intresserade finns det mycket att se och upptäcka här. Från infarten till campingen strålar cykelvägar ut åt olika håll. Vi beslutar oss för att cykla till Medemblik för att kolla läget. Efter åtta kilometer genom vidsträckt polderlandskap (polder – mark som torrlagts och vallats in) anländer vi till den minsta och äldsta staden i West-Friesland. Här brusar det av aktiviteter. En hamn full av liv, en pittoresk liten tågstation där en ångdriven spårvagn dagligen tuffar iväg till staden Hoorn. Ja, till och med ett bagerimuseum trakteras vi på.

Vackra husgavlar och dolda små inneträdgårdar stöter vi på under vår rundvandring. Vilken charmig liten stad!

Som avslutning njuter vi av utsikten över IJsselmeer vandrande över stadsvallen. Vi beslutar oss för att ta en extra cykelrunda till Den Oever. En härlig runda som belönades med råge. För här i fiskehamnen bjuds man på den bästa friterade fisken vi någonsin ätit!

Djurträff

Morgonen efter styr vi kosan mot Friesland, nittio kilometer bort. Vi kör över Afsluitdijk, som alltid bjussar på fantastiska vyer.

Väl framme stannar vi på en för oss okänd plats: Gården ‘Noordveld’ i Oudebildtzijl. Vi bjuds på kaffe och ägaren Sietse berättar entusiastiskt om sin kärlek till de djur som bondgården hyser.

På den vidsträckta terrängen betar alpacas, hjortar, rådjur (muntjaks) och en gullig vit wallaby. Ovanliga sorters ankor simmar fridfullt i dammen.

Som en självklarhet hjälper man till att fodra djuren vid tiotiden på förmiddagen. En unik erfarenhet!

Vi lämnar campingen och vandrar genom en ‘matskog’ (en skog där man kan plocka fritt av det skogen ger) och anländer vid en pittoresk liten by på tusen invånare. Ån ‘De Oude Rijd’ strömmar genom bykärnan med sin vackra gamla sluss från 1507. Här står också statyn av Gerrit Keizer (1874) som föddes som dvärg. När han var tjugotvå år gammal var han bara 98 cm lång, vilket förärade honom titeln som världens kortaste människa.

Vandrande genom byn stöter vi på ett fint kulturellt centrum som också omfattar Julianakyrkan (1806), en charmig kyrka med monumentstatus. Vi lär oss lite om bygdens historia, beskådar vacker konst samt den fina fjärilsträdgården utanför. Så även om man som by inte är så stor, kan man ändå bjuda på mycket! Och cykelvägarna är härliga. Vi rullar vidare till byn Sint Annaparochie. Och här får vi – hör och häpna – reda på att målarmästaren Rembrandt van Rijn och hans fru Saskia van Uylenburg gifte sig just här i den åttasidiga kyrkan (Van Harenskerk) den 10 juni 1634. Så lite visare än när vi kom lämnar vi den här trevliga provinsen. ‘Oan’t sjen’! (övers. “Vi ses!’ i Frisländsk dialekt).

Den historiskt torvrika Oost-Groningen

Vi lämnar den utsträckta landsbygden bakom oss för att sedan, efter drygt hundra kilometer, stryka ner i Onstwedde (i Westerwolde-regionen), närmare bestämt på husbilsplatsen ‘Op Streek’. Ägarinnan Jolanda hälsar oss varmt välkomna. Vi tilldelas en fin plats i solen på deras snyggt indelade och rymliga ställplats.

Deras mjölkproducerande bondgård ligger mittemot, på andra sidan vägen. På vår sida finns en liten timmerstuga där egenproducerade lantprodukter säljs till självbetjäning. Här kan du fylla din mjölkflaska men även inskaffa förstekta hemmagjorda köttbullar, för att inte tala om hamburgare, korv och olika sorters yoghurt.

Det är tydligt att Jolanda är en person som tycker om att ha en pratstund med gästerna och samtidigt har öga och förståelse för var och ens personlighet och känslor!

Omgivningarna är perfekta för den som vill cykla. Vi passerar byar med idylliska namn som Vlagtwedde, Wedde och Blijham. De utsträckta sumpmarkerna med tydliga spår av svunna dagars storskaliga torvutvinning är nu omvandlade till slingrande små vattendrag och bäckar. Typiska för den här regionen är de vackra små husen som står i långa pärlband längs med kanalerna.

På väg till den kända fästningsstaden Bourtange, femton kilometer längre bort, stöter vi på ett inbjudande café i Veelerveen. Lokalen är intill den romantiska kyrkan, byggd 1922, som också hör till och fungerar som lunchsal. Vilket härligt ställe!

Bourtange är en perfekt restaurerad fästningsstad som stiftades 1580. Här känner man verkligen de medeltida vingslagen och varje söndag organiseras visningar i kanonskjutning. Varje sommar hålls ett stort evenemang där slagen från det Åttioåriga kriget mot Spanien återupplivas. Slaget om Bourtange återspelas med soldater klädda i traditionella uniformer som möter varandra i strid. Verkligen en unik upplevelse.

Lantmuseet ‘Slaait’nhoes’ är en dold pärla i Onstwedde. Museet är beläget i en Saxisk korsvirkesgård som härstammar från 1700-talet och som familjen Nieuwenhuis själv har restaurerat. Namnet kommer från ordet ‘slaaiten’ som var namnet (övers. i lokal dialekt) på höloftet ovanför stallarna, som gjordes av träbjälkar som man lagt på rad intill varandra. Inne i museet vimlar det av intressanta saker. Var ögat når hänger, står och ligger det gamla bruksföremål, tvåhundra par skridskor i trä, kläder, leksaker, ja, listan är oändlig.

Geert Nieuwenhuis är en hejare på att berätta historier. Hans ord väcker föremålen till liv samtidigt som han går runt med oss och berättar, färgat med ordspråk som väller ur honom som ett vattenfall. Efter det kan man lugnt smälta allt man hört med ett gott glas dricka i den vackra trädgården.

Stallutsikt från sky boxen

Vårt nästa mål är Out-Lutten (i regionen Overijssel), som är ett grannskap i Hardenbergs kommun.

Ställplatsen ‘Langs de Esch’ ligger mittemot Hermas och Hans mjölkproducerande bondgård. Deras familjeföretag omfattar tvåhundratrettio kor som Herma älskar att berätta om. Vi tar oss en titt på kalvarna och hälsar på ett par söta kattungar.

På morgnarna och kvällarna kan man från ett inglasat rum beskåda hela mjölkningsprocessen med mjölkroboten. Otroligt hur lugnt det hela går till. Herma och Hans delar gärna med sig av deras livsverk och deras gäster är hjärtligt välkomna att delta!

Ett tips: På endast femhundra meters avstånd från ställplatsen befinner sig ‘de Lorkeershoeve’, en park med fåglar och fjäderfän. Vandrande i parken möts vi av bland annat eleganta tranor, ett uggleslott och förbipasserande påfåglar. De vita är helt otroligt vackra. En minigolfbana och mysig uteservering kompletterar besöket.

Med cykel tar det inte många minuter (7 km) att komma till Hardenberg, fint beläget vid ån ‘de Vecht’ med en fin promenad-stig längs åkanten. Börjar du bli hungrig? Då kan vi tipsa om ett besök på lunchrestaurangen ‘Blij op de Markt’. Deras flammkuchen är supergoda. Sånt blir man glad av!

Smarrigt värre på glassgården

Vårt sista stopp är ett litet campingparadis, ställplatsen “‘t Dommerholt” i Borculo som ligger i regionen Gelderland.

Detta mångfacetterade företag styrs av paret Erna och Wilbert. Medan Wilbert främst har ansvaret för mjölkkorna är Erna mer sysselsatt med catering. Ställplatsen är något dom båda månar om. Här finns i princip allt en husbilsresenär kan önska sig.

Sedan 1999 producerar Erna, med hjälp av dottern, bland annat glass. Håll i er: I den fina glassaffären bjuds det på så många som femtio olika smaker. Det vattnas i munnen när man kollar in de olika sorterna i skyltdisken! Du kan också ta dig en titt i ladugården där korna står som producerat mjölken till glassen.

Något du inte får missa är den lilla staden Borculo, som ån ‘de Berkel’ rinner genom. Mitt i centrum får vi syn på Brandkårsmuseet. Väl inne genomsyras interiören av brandkårens aktiviteter genom tiderna. Här ser vi brandbilar, vattenslangar och pumpar. De har till och med brandbilar i full glans från början av 1900-talet, alla i perfekt skick. Kul för de yngre som får klä ut sig till brandmän och springa runt i museet.

På Weverstraat står en fin, nyrenoverad, synagoga från 1877. En del av interiören är fortfarande i ursprungligt skick, med bland annat en mikwe (badhus) för tvagningsritualer samt kvinnogalleriet.

I omgivningarna finns det många fina cykelvägar. En av dem ledde oss till sädeskvarnen (från 1897) i Geesteren. Entusiastiska volontärer delar gärna med sig av deras kunskap om kvarnen som fortfarande maler mjöl på heltid.

Vi har verkligen njutit av vår (lilla) runda och det som överraskat oss mest är det hjärtliga välkomnande vi fått överallt. Alla familjer gör sitt yttersta för att slå broar mellan husbilsresenärer och den agrariska sektorn. På samtliga platser har vi bjudits på perfekt wifi-förbindelse samt bra sanitära anläggningar. Ni kommer att välkomnas med öppna armar!