Genom åren som husbilstestare har jag fått förklara och ibland även försvara mina tester. Kritiken har handlat om allt från att jag inte är hård nog till att jag är för negativ. Jag har även fått kritik för att jag inte gör skillnad på provkörning och test. Man menar att ett test ska vara mer omfattande, pågå under lång tid, medan en provkörning är kortare och inte lika informativ.

Jag anser att de alla har fel. Inte för att jag har rätt, utan för att jag har en annan utgångspunkt. Deras kritik baseras på att det finns bra och dåliga husbilar och att de dåliga måste avslöjas. Medan min övertygelse är att det inte finns några dåliga husbilar och inget att avslöja.

Innan ni mailar in arga kommentarer och ger mig exempel på husbilar ni ägt som varit urusla på alla vis. Läs vidare.

Av Stefan Janeld

Först ska vi reda ut skillnaden mellan prov och test. Det är ingen skillnad, orden är synonymer.

Det andra som jag vill ska stå helt klart är att jag vägrar skriva negativa texter. Det är nämligen ingen som tycker om att läsa negativa artiklar. Om ingen läser når inte konsumentinformationen fram till konsumenten och jobbet var förgäves.

Det betyder inte att jag duckar för det negativa. Men istället för att slå ner på något och skriva att det är dåligt, kan man faktiskt få fram samma budskap genom att föreslå en förbättring. Ett positivt budskap, trevlig läsning.

Jag är dessutom helt övertygad om att det aldrig byggts en husbil där tanken bakom är:

Nu ska vi bygga en riktig skithusbil och lura brallorna av kunderna.

Det är en märklig premiss när man köper en husbil att tro att någon vill lura en. Eller att som journalist ha den utgångspunkten.

De flesta tillverkare och handlare är lyhörda

Jag har aldrig mött en handlare eller producent som inte tagit till sig av kritiken vi ger och försökt åtgärda. Eller förklara varför de var tvungna att göra på ett visst sätt. Faktiskt är de alltid tacksamma för tips på bättre lösningar.

Ibland bjuds jag in att titta på prototyper eller ritningar för att ge feedback innan en modell sätts i produktion.

Huruvida de anammar min idé eller inte är ofta beroende på om den är ekonomiskt eller produktionstekniskt försvarbar. Ibland tycker de helt enkelt att jag har fel. Men de har i alla fall frågat. Det visar på intresse och vilja att göra en bra produkt.

Olika måttstockar

Husbilar finns i tre huvudsakliga klasser – insteg, mellan och premium. Beroende på vilken nivå testbilen håller anpassar jag mina förväntningar och krav. Det jag berömmer hos en instegsbil kan få negativ kritik hos en premiumbil.

På samma sätt måste jag ha en måttstock då jag testar en plåtis och en helt annan i ett test av en panelbyggd husbil.

Två exempel:

• 1: 400 kg lastvikt är okej i en plåtis för två. Men inte i en alkovbil för sex personer.
• 2: En premiumhusbil ska klara fricamping i sträng kyla. Ett krav jag inte ställer på en instegsbil.

Den enda relevanta frågan

I skrivande stund har vi på Alltomhusbilen.se 377 tester av husbilar, nya och begagnade. Varje test beskriver bilens för- och nackdelar. Texterna är neutrala, redovisar faktiska förhållanden för det aktuella exemplaret. Sist i varje test lämnar jag utrymme för personliga åsikter. Ibland, ganska ofta faktiskt, anger jag en målgrupp för modellen. En personlig reflektion för vem eller vilka den kan passa.

Det är nämligen den enda fråga som är intressant när man testar en husbil.

För vem/vilka passar denna husbil?

Så till det där provocerande påståendet om att det inte finns dåliga husbilar. Även den sämsta husbilen är bättre än ingen husbil. Eller hur?

Okej, nu kan ni maila mig om hur fel jag har. Klicka här