Ett kompakt format och stark motor är aldrig fel. Om inredningen dessutom är genomtänkt och välbyggd är det definitivt köpläge.

Testad av Björn Genberg och Stefan Janeld
Text och foto Stefan Janeld

Wow! Jag sitter som en kung. Kan tilta sitsen djupt baktill och lika högt framtill. Trots kort sittdyna får jag bra lårstöd. Jag sitter ”i” stolen, hålls på plats med en djup tillbakalutad körställning. Ratten på bra avstånd och växelspaken inom räckhåll. Alla pedaler nås med lätthet. Släpper kopplingen och rullar iväg. Ettan avverkas snabbt och känns egentligen överflödig. I knappt fyrtio knyck är det redan dags för fyrans växel… är det verkligen en tio år gammal motor? Fiats motorer från samma tid är trötta och trista, man får kämpa med dem. Den här är lika lättkörd som vilken modern common-rail diesel som helst. I alla fall upp till hundra. Där tar det kanske inte stopp, men det är maxfart om färden ska vara trivsam. Glädjande är att man kan ligga kvar på femman i hundra även om det går uppför. Otroligt hur lättkörd denna relativt gamla bil är.

Med dagens ögon känns utrustningen i kupén inkonsekvent. Norm idag är elspeglar, elhissar, luftkonditionering och i viss mån farthållare. Allt detta saknas. Däremot bjuds vi dubbla airbags, CD stereo, extraljus och till och med små extraljus monterade på backspeglarna. Sånt vi sällan ser och ofta avkrävs en extra slant för. Kupén är stramt formgiven, vilket gynnar rymden. Faktiskt upplevs kupén som rymligare än dagens utbud från Mercedes.

På motorväg är gången stadig om än lite vindkänslig. I rondeller lutar bilen osedvanligt lite även om man går in fortare än rekommenderat. På grusväg blir det lite gungigt, kan upplevas som mjukt. Men aldrig att det blir störande. Snarare förlåter chassit mer än det avslöjar, en trevlig egenskap i mina ögon. Att det är bakhjulsdrift gör chassit högt. Parat med dubbelgolv blir det ett rejält kliv in i bilen. Eltrappa finns. Väl inne är man direkt i vardagsrummet.

Någon hall existerar inte. Trappan döljer ett skofack, eller i alla fall en lucka in till dubbelgolvet. Risken att dojorna hamnar utom räckhåll är överhängande. Ytterkläderna får man hänga av sig i garderoben i köket.

I bodelen slås man direkt av det blommiga tyget. Har Laura Ashley gått på crack? är min första tanke. Men tyg är enkelt att byta ut och faktiskt vande jag mig snabbt. Snickerierna känns rejäla och träets lyster är varm och inbjudande. Dinetten är bekväm både som matplats och baksäte. Stora fönster ger härlig utsikt och bra ljusinsläpp. Den längsgående soffan är utmärkt plats att vila på efter maten.

Dinette och soffa går att bygga ihop till en mycket rymlig rundsoffa. Men på denna bil saknades en skiva, tror vi, för att få fullgod sittkomfort. Sittdynan har bara stöd på halva bredden och ryggstödet sitter klämt utan stöd bakifrån. Blir till att snickra själv för fullgod funktion.

Bäddar gör man på ett kick. Men vi saknade en iläggsdyna för att få ihop bädden. Med det som låg i bilen blev det en glipa på tjugo centimeter.  Med allt i ordning blir bäddmåttet 105×190 centimeter. Nog för en vuxen eller två barn.

Den enda fasta bädd som erbjuds är alkovbädden. Rejäl bäddyta, 145×210 centimeter, noteras. Men även låg takhöjd som kan verka avskräckande för de med klaustrofobiska tendenser. Två fönster ger ljus dagtid och hylla för bok och glasögon finns. En enkel läslampa av Biltematyp står för läsljuset.

Köket är rejält, gott om avställningsytor, men någon arbetsyta är det inte eftersom ytan är inträngd bredvid garderoben. Spis med tre lågor, rejäl ho, vars blandare har ett högt utkast, och en köksfläkt är fullgott. Skåp och lådor finns i legio . Kylen är akilleshälen, snålt tilltagen och lågt monterad kräver den planering och en ägare med frisk rygg och stadiga knän. Ser man bilen som den tvåpersonersbil den är funkar det perfekt. Faktiskt finns en sopkorg i eget utrymme. Sällsynt trevligt.

På toaletten ser man tydligt att den har några år på nacken. Duschen är trång, särskilt öppningen, och taket sluttar då det följer bilens taklinje. Hade man byggt bilen idag hade toaletten placerats längst bak. Man hade även varit generösare med trivselhöjande trädetaljer. Men det fungerar. Plus för en stång att hänga våta kläder på tork på inne i duschen.

Vill man använda bilen vintertid går det utmärkt. Dubbelgolvets extra fläkt håller varmluften cirkulerande och alla tankar frostfria; isolerdraperi mot kupén ger behagligt klimat inomhus. Att bilen är bakhjulsdriven är ett stort plus på hala vägar.

En sak värd att notera är storleken på tankarna. 150 liter vatten, 120 liter spillvatten. Det är mer än i många betydligt större moderna bilar. Även rutornas storlek är större än på dagens bilar.