Ergonomin i kupén är föredömlig. Jag sitter bekvämt, lägre än i Fiats originalkupé med ratten i bekväm höjd. Ljudnivån är behagligt låg, inget rassel från inredningen. Runtomsikten är bra. Känsla för bilens hörn och bilens plats på vägen kommer intuitivt. Körkänslan hade förbättras om vindrutan dragits ner djupare. Nu är körupplevelsen avslappnad istället för engagerande. Varför är den inte djupare nerdragen? Enkelt förklarat. Modellen har samma frontmask oavsett om den byggs på Fiat eller Mercedes. På Fiat kan rutan dras ner, men på Mercedes sitter ett och annat i vägen och därför får Fiatbaserade bilar lida av Mercedes egenheter.

Motorn är en 150 hästar stark version av 2,3 liters motorn. Den gör ett sitt jobb och hänger utan knot med även i uppskruvad trafikrytm. Det enda jag saknar från trelitersmotorn är den progressiva styrservon – härlig vid manövrering i trång trafikmiljö. Lådan är manuell och lättjobbad men knappast distinkt. Den automatiserade versionen är i mitt tycke Fiats mest harmoniska drivlina. Den skulle verkligen passa bilens avslappnade karaktär.

Chassit från AL-KO känns stabilt på motorvägen. Det är lätt att farten blir lite högre än planerat. Farthållaren är här en god hjälp. På sämre underlag, köldskadad asfalt och grusväg med potthål är färden fortfarande kontrollerad och bekväm. Det studsar inte om bakvagnen som vi upplever med Fiats tunga chassi.

Utrustningsnivån på komfortsidan är god – AC, farthållare, elspeglar, multimediastereo med GPS, backkamera, CD och DVD. På säkerhetssidan saknas allt utom bilbälte och två airbags. Antispinn kan beställas och likaså ESP finns att beställa i kombination med antispinn.