Meny

.

Varför tar inte tillverkarna chansen?

Många husbilister har gemensamma önskemål på förbättringar i husbilar. Välkända brister som ingen tillverkare tycks intresserad av att adressera. Troligen för att de är desamma hos alla tillverkare och därför ingen konkurrensnackdel. Men tänk om en tillverkare faktiskt tog tag i saken. Då skulle de få en otrolig konkurrensfördel.

 

Av Stefan Janeld

 

Tillverkarna lägger miljontals kronor på annonser, mässor och andra saker för att höras och synas. De pratar frihetskänsla, naturupplevelser, upptäckarglädje, äventyr. Men hallå! Detta är ju inget som skiljer en husbil från en annan. Det är ingen USP – unique selling point. Själva husbilslivet kan väl branschorganisationer som Husvagnsbranschens Riksförbund marknadsföra istället. Så som RVIA gör i Nordamerica med sin Go RV:ing kampanj de kört i många år.

Istället borde tillverkarna, enligt mig, adressera sina kunders vardagsproblem och basunera ut sina lösningar på dessa i sin marknadsföring. Visa att de är lyhörda och förstår sina kunder.

Jag har några punkter som jag tycker är en bra start.

 

Marknadens bästa gasolutrymme!

Klockan är 3 på natten, det blåser småspik ute och regnet öser ner. Eller så är det -15 grader kallt och bäckmörkt. Du huttrar i sängen för värmaren har lagt av. Gasolen är slut.

På med jacka och i med fötterna i foppatofflorna. Öppna lilla luckan till gasolutrymmet, leta fram den fippliga plastnyckeln, ficklampan i munnen. In med nävarna i det minimala utrymmet mellan flaskan och gasolutrymmets tak. Det är trångt, svårjobbat. Du slår i knogarna, det gör ont. Nyckeln slinter. Vad som borde ta 2-3 minuter tar istället 15-20 minuter. Väl färdig är du antingen simpasur eller genomfrusen och har små sår på knogarna.

Gasolutrymmet är en de mest frekvent använda servicepunkterna på en husbil. Vintertid är vi där var tredje, var fjärde dag. Så varför har inte alla husbilar ett lättjobbat utrymme? Jag kan för mitt liv inte förstå detta. Om jag var husbilshandlare skulle jag vägra sälja husbilar som mina kunder regelbundet öser svordomar över.

Det ska inte vara krångligt att skifta gasolflaska. Det är inte svårt att göra ett lättjobbat gasolutrymme. Man kan göra det rymligt eller montera en släde.

Tystaste färden!

Hög komfort är många saker. Bekväma stolar, fjädring som filtrerar bort vägens alla ojämnheter. Den komfort som oftast förbises är ljudkomforten. Det kan handla om skrammel och gnissel från bodelen, vägljud, motorljud, vindljud.

Ofta är det ganska små saker som krävs för att få bukt med dålig ljudkomfort. Lite stomljudsdämpande material på väl valda ställen, en gummikudde i hörnen på överskåpen, lite teflonspray eller mjuka bussningar på taksängens leder. En vanlig källa till missljud på lite billigare husbilar är bodelsdörren och dess invändiga trappsteg.

Det finns en tillverkare som tagit tag i detta och fått ett välförtjänt rykte om sig att vara en tyst husbil. Det är husbilarna som byggs av Capronfabriken, Sunlight och Carado. Inte dyra bilar. Men oj vilken ljudkomfort. Denna ljudkomfort har även bidragit till deras goda kvalitetsrykte. För lågt ljud under färd upplever vi som ett tecken på god byggkvalitet.

Nu använder varken Sunlight eller Carado detta i sin marknadsföring. Men i tester och genom ägarnas goda vitsord har ryktet spridits.

 

Bekväm toalett!

Det finns byggnormer för precis allt i våra villor, radhus och lägenheter. Men inte för våra mobila bostäder. Om man i en villa eller lägenhet skulle montera en toalett med en sittring av storlek som de vi förväntas använda i husbilar, dessutom monterad så pass högt att man sitter och dinglar med fötterna, skulle man skratta åt den. Varför ska man acceptera detta i en husbil? Och säg inte platsbrist! Eftersom du får plats får en fullstor toa plats.

 

Inga trånga passager!

Det är konstigt. Ju billigare husbil, desto fler ska den kunna husera. De största och lyxigaste husbilarna är ofta planerade för två personer. Denna ambition att tillverka husbilsmodeller som ska passa alla gör dem ofta övermöblerade. Det gör att även relativt stora husbilar kan kännas trånga. Den tillverkare som vinnlägger sig om att göra husbilar med lite mer golvyta och inte har trånga passager ombord har helt klart en konkurrensfördel.

 

Alltid tillräckligt med ström ombord!

Den vanligaste frågan till Husbilsskolan på mässor är hur man ska få strömmen att räcka till. Eller varför deras bil inte klarar mer än ett par dagars fricampande. Tänk den tillverkare som satsar på ett elsystem som faktiskt är anpassat till hur husbilar används. Eller säg så här: Ett elsystem som ger ägarna möjlighet att få ut mer av sin husbil.

Bekvämaste insteget!

Husbilar säljs företrädesvis till en åldersstigen målgrupp. Med en del krämpor. Artros är inte ovanligt. Kanske har man till och med knä och höftproteser. Att då ha insteg som kräver att man övervinner en höjd in i bilen på 50-60 cm med två steg är oergonomiskt. Många helintegrerade har en steghöjd på en halvmeter in till förarplatsen. Det är inte oergonomiskt, det är vansinne.

En trappa är enkel och bekväm om steghöjd+stegdjup+steghöjd=60 cm. Rekommenderad steghöjd är 17-18 cm och minsta stegdjup är 25 cm. Det är inte svårt att ordna en bekväm trappa till en husbil. Med tanke på att det är första kontakten man har med en husbil borde det vara en prioriterad detalj.

Ett kliv på 43 cm är på tok för högt! Vi har testat husbilar där insteget är över 50 cm. 17 cm anses vara bekväm steghöjd.

Välorganiserade skåp och lådor!

Det första alla husbilsägare gör är att säkra glas och tallrikar så de ligger still och inte skramlar. Antihalkmattor, hyllor, avdelare. Tänk om tillverkarna redan hade inrett skåp och lådor med tallriksställ, glashållare, flaskhållare. Ofta finns inte ens hyllplan.

 

Praktiskt inredda garage!

Ett stort garage står på många husbilsspekulanters önskelista. Och alla fabrikat har modeller som uppfyller detta önskemål. En del garage är som små gästrum. Men ganska snart märker man att det är omöjligt att utnyttja den stora volymen. Det saknas hyllor, skåp, avdelare.

Blir att göra egna lösningar. Ofta snickrade och därmed onödigt tunga. Eller så har man plastbackar som man staplar på varandra och sedan surrar i lastöglorna.

Det finns ett fabrikat som gör marknadens bästa garage – Frankia. De har lösningar med trådkorgar man kan dra ut. Lucka på bakstammen så man enkelt når att komma åt saker som ligger mitt i garaget. Varför ingen tillverkare härmat detta övergår mitt förstånd.

 

Varför händer det inte?

Allt jag skrivit om i denna artikel finns det enkla lösningar på. Jag har hittat goda exempel på husbilsmarknaden för varje punkt. Hos flera fabrikat. Men det är inte så att fabrikaten är konsekventa med de fina lösningarna, det är snarare modell och årsmodellsbundet.

Tre saker tror jag hindrar att de goda lösningarna blir vanliga. Den ena har jag redan nämnt. Det är ingen konkurrensnackdel att inte lösa dessa problem eftersom det är lika illa ställt hos alla tillverkare.

Den andra är existerande affärsrelationer. Har man köpt sina toaletter av samma tillverkare i femtio år är det svårt att bryta den relationen. Särskilt som man kanske köper även andra produkter av samma företag. Slutar man handla en del produkter kan man gå miste om värdefulla volymrabatter.

Till sist tror jag man sitter fast i gammalt tänkande. Det som funkar i femtio år kommer funka i femtio år till.

Självklart spelar även saker som prisnivå, vikt och tekniska hinder in. Men husbilar är redan dyra. Man kan argumentera för att så pass kostsamma produkter inte ska irritera sina användare. I alla fall inte när det gäller vardagliga saker.

Jag låter ett fiktivt husbilsfabrikat exemplifiera hur det skulle kunna se ut om en tillverkare gick i täten och marknadsförde sina förbättringar. Skulle du lockas?

Dela denna artikel

Facebook
WhatsApp
Email
Utskrift