Meny

.

Stor Snubbe kuskar runt i en Kabe Affinity Three. Del 8 – Snabbvisit i Holland

Ni som följt mina husbilsäventyr kanske minns att jag i våras spenderade några veckor i Holland. Ett av stoppen var en liten ort vid namn Anna Paulowna. Jag var där för att besöka den populära tulpanparken. Men det jag fastnade för var bageriets fantastiska bakverk. Så varför inte ta en sväng förbi och köpa sig en bakelse? Kan ju samtidigt återse tulpanparken och få lite fina blomsterbilder.

 

Av Stefan ”Stor Snubbe” Janeld

 

Inga planer blir helt som man tänkt sig. Mitt besök i Anna Paulowna är inget undantag från denna regel.

Den blomsterfyllda parken är helt tömd på blomor. Kvar är bara jordbäddar och namnskyltar. Det är tydligt att man inte planterar blommor som avlöser varandra med sina blommor. Man satsar allt på en kort men intensiv säsong. Mars, april, maj. Sedan är parken bara en lugn plats att ta en hundpromenad i.

Inga problem att finna en plats att parkera. Utmed huvudgatan finns massor av platser. Man kan även stå på en av flera större parkeringsplatser vid affärerna.
Parken utan blomsterprakten. Nog trodde jag att det skulle finnas något som blommade, men icke.
Namnskyltar redo för nästa år.
Vid entrén till parken finns ett gäng buskar. Dessa stod i full blom och lockade till sig hundratals fjärilar. Kul att fota dem, men jag hade behövt ett längre objektiv.

Bageriet levererade

När jag kliver in på Alkemade bageri blir jag först besviken. Den tulpanformade bakelse jag blev så förtjust i senast finns inte att hitta. Jag frågar och får veta att de endast gör den under tiden det är blommor i parken. Nåja, det finns en hel del annat att välja bland. Jag köper två bakelser och en limpa.

När jag på kvällen sitter i bilen och tar fram en av bakelserna sjunger mitt hjärta. Denna är precis lika god som den tulpanformade. Jag anar att man kan blunda och peka inne i bageriet och få en utsökt smakupplevelse.

Allt i Alkemade bageriets diskar ser otroligt smaskigt ut. Efter två besök och totalt fem olika bakelser har jag utsett detta till ett av världens bästa bagerier. Bakverken är precis lika smaskiga som de ser ut att vara.
I mitten av denna är det ett körsbär. Botten är nötig, lite seg men ändå krispig. Tänk Digestivebotten som en cheesecake men på Biscoff kex.
Denna smakar fräscht av apelsin, även denna har en fantastisk botten, seg och krispig.

Ställplats bredvid havet

Att hitta nattläger i Holland är aldrig några problem. Öppnar man Campercontact har man som regel ett dussin (eller fler) campingar eller ställplatser att välja bland inom 20-30 minuters avstånd.

Jag väljer en ställplats med full service (utom el) precis vid påfarten till Afsluitsdijk. Man kan inte förboka, det finns ingen reception. Man anmäler sin ankomst i en app som heter AanUit. Där specificerar man tiden man planerar att stå, vilken nivå på service som önskas. Ibland kan man lägga till el, i övrigt ingår de faciliteter som finns. Ibland inga alls, ibland både fyllning och tömning.

När man checkat ut produceras en faktura i appen som även mailas till dig. Inga kortbetalningar, inga kontanter. Fungerar toppen. Har jag en AanUit plats att välja på så tar jag som regel den.

När jag kommer fram till ställplatsen är det två andra husbilar där. Man står längs med en liten gata. Det finns bord och bänkar. Man separeras från havet av en bevuxen sanddyn. På andra sidan vägen växer höga träd. De ger skugga tidigt på kvällen och skuggan ihop med brisen från havet svalkar fantastiskt. Det finns ytterligare en ställplats bara minuter härifrån. Med intressantare utsikt. Men där kan man inte få skugga. Jag vill ha en sval kväll så jag byter utsikt mot skugga denna gång.

Nattläger vid havet. I andra änden av vägen ligger serviceplatsen med fyllning och tömning. Inga sopor dock.
En bil i taget vid tömningen. Ingen slang för vattnet, jag har alltid vattenkanna med mig.
Som ni kan se står man nära motorvägen som leder ut på Afsluitdijk. Men den störde inte det minsta. Den andra ställplatsen i området är på andra sidan motorvägen, i den lilla hamnen, med utsikt mot inloppet. Här är en bro som öppnas när båtar ska passera. En trevligare plats kanske, men den saknar helt skugga. Och med den värme som varit är skugga högvilt.
Afsluitdijk är en tre mil lång barriär. En gång var det på min bucketlist att åka här. Besvikelsen när jag väl gjorde det första gången var enorm, ett totalt antiklimax.
Jag stannade vid den enda macken längs barriären. Dels för att jag behövde fylla diesel och AdBlue. Men även för att ta lite fina bilder på bilen med vindkraftsparken i bakgrunden.
Vid gränsen in till Tyskland var det en halvtimmes kö. Jag har åkt här förut och det var likadant då. Lite märkligt eftersom alla andra gränspassager mellan Holland och Tyskland är helt öppna.

Vet inte var jag ska styra min kos

När jag nu sitter i bilen och precis sett Argentina vinna över England vet jag inte vart jag ska åka imorgon. Hade tänkt ta färjan till Rödby och så sakteliga leta mig hemåt. Återbörda bilen till Kabe.

Men när jag tidigare ikväll satt och skrev så knackade det på bilen. Det var Peter, marknadschef på Kabe, som av en slump stannat på samma rastplats utanför Bremen med sin familj. Han förklarade att det inte var någon som väntade på bilen, så om jag hade lust kunde jag få åka med den en tid till.

Ett så generöst erbjudande är ju svårt att tacka nej till. Så kanske att jag åker in en sväng i Polen, eller till Prag för att sedan åka in i Polen. Men efter att otaliga gånger bara kört genom Danmark skulle det kunna vara intressant att se mer av vår granne. Jag tycker mycket om skagenröra men har aldrig besökt danska Skagen. Jaja, jag vet, skagenröra har inget med Skagen att göra, den gode Tore Wretman bara döpte sin röra till det.

I nästa artikel får du veta vart jag valde att åka.

Dela denna artikel

Facebook
WhatsApp
Email
Utskrift