Meny

.

Stor Snubbe kuskar runt i en Kabe Affinity Three. Del 1 – En helt unik plåtis

Affinity betyder många saker, alla positiva. När jag hör ordet användas i engelska meningar är betydelsen ofta ”förkärlek”. Som: ”Han har en förkärlek för små husbilar” (He has an affinity for small motorhomes). Vilket jag ju faktiskt har.

Ser därför fram emot att spendera några veckor i denna kompakta Kabe Affinity Three. Först en presentation av bilen. Inte ett test, testet gjorde för två år sedan. Kan vara idé att läsa det först.

 

Av Stefan ”Stor Snubbe” Janeld

 

När vi ändå är inne på ”affiniteter” (förkärlekar) så är jag väldigt svag för kluriga husbilar. De som går sin egen väg, där designteamet haft en vision och fullföljt den. På den polska fabrik där man bygger Kabe Affinity är teamet bakom bilarna i stort sett en man. Han heter Jacek och älskar att vara ute och campa i plåtis. Det är därför han jobbar med detta. Lika mycket som han älskar plåtisar så ogillar han att leka följa John. Han ser ingen vits med att bygga något som redan finns. Han vill tillföra något nytt, något speciellt och unikt.

Därför är Kabe Affinity Three inte lik någon annan 640 centimeters långbäddarsplåtis. Visst, layouten är den vanliga. Sängarna bak, kök och toa midskepps och en dinette framtill. Men där slutar likheterna med allt som byggts tidigare.

  • Sängarna bak kan dras ihop till en dubbelsäng.
  • Sängarna kan höjas för mer utrymme i garaget.
  • Garderoben i garaget kan fällas ihop så garaget blir bredare.
  • Baksätet har den djupaste sittdyna jag sett i en plåtis.
  • Baksätet kan snabbt göras om till en bra säng.

 

Skåpet är Fiats högsta. Ett normalt sett ganska fult skåp. Men Affinity har sin egen glasfiberhätta som förutom att den gör bilen snyggare även ger mer volym. Att det finns en rymlig hylla att lägga saker på gör lösningen bättre än på de flesta andra fabrikat. Man brukar få välja, takfönster eller förvaringshylla. Här får man både och.

Hättan över förarhytten är inte bara design som ger bilen en identitet. Den ger invändig volym och rymmer en praktisk hylla.
Soffan har den djupaste sits jag sett i en husbil, vi pratar bra lårstöd för långfärd. Här sitter jag gärna och jobbar, kollar fotbolls VM och äter mina måltider. Förarstolen är min fotpall. Den lilla hyllan bredvid bordet ger stöd för armbågen, har två drickahållare och under färd är det bordets förvaringsplats.

Det unika och fiffiga medför ett antal kompromisser

Bredvid soffan löper en praktisk hylla utmed väggen. Denna hylla trycker ut soffan en decimeter. Så passagen genom bilen känns ovanligt trång för en Fiat-baserad plåtis. Mer som i plåtisar på Mercedes Sprinter och Volkswagen Crafter.

Den flexibla sänglösningen medger inte att sängarna är hopbäddade i huvudändan. Man kan inte bre ut sig på samma sätt som i de flesta långbäddarsplåtisar. Å andra sidan kan man ju bädda dubbelsäng så är saken löst. Men då måste man använde en stege för att ta sig i och ur sängen. Det vill jag inte. Jag löste det på annat vis. Se bilderna.

Sängarna är normalbreda, men då de inte sitter ihop i huvudändan kan man inte bre ut sig. Man kan såklart bädda ihop dem. Men jag har valt att med hjälp av kuddar skapa stöd för en utsträckt arm.
Kuddarna på plats mellan sängarna.

Mina käpphästar uppfylls

För mig funkar Three utmärkt. De käpphästar jag personligen har svårast att släppa är:

  • Bekväm soffa – Detta är den bekvämaste plåtissoffa jag känner till.
  • Bekväm sitthöjd på toaletten – Bänktoan är i bra höjd.
  • Kök som inte blockerar ingången – Här håller sig köket undan.

 

Jag har redan spenderat en knapp vecka i bilen då jag skriver detta. Har åkt nästan 200 mil och som alltid då jag lever med en husbil en längre tid kan jag omöjligt förhålla mig objektiv. Så nackdelar jag först noterar är numera inte ens något jag tänker på.

Bilen är försedd med den starka 180 hästars versionen av Fiats 2,2 liters motor. Den behövs absolut inte, men det är många saker man inte behöver som man ändå uppskattar.

Till min glädje har jag kunnat konstatera att motorn inte är särskilt mycket törstigare än den 140 hk motor som är mer eller mindre standard i dagens plåtisar. Jag snittar en förbrukning på litern per mil. Och då har jag ändå ofta legat på 110 km/h med farthållare. Lägger jag mig bakom en långtradare är jag under 0,8 liter/mil.

 

Utrusta för hur du använder bilen

Hade jag gjort denna resa vintertid hade jag nog inte varit odelat positiv. Ty värmekällan i detta exemplar är den gasoldrivna Truma Combi 6EH. Inget fel på värmaren, men att det bara ryms ett stycke gasolflaska ombord gör vintercamping till ett nervöst företag. Man kan beställa bilen med dieseldriven värmare. Gör det om du tänker dig en lång säsong och vintercamping. Jag tror faktiskt det är hur konstruktören tänkt sig att bilen ska vara utrustad.

På denna resa är dock inte utmaningen att hålla sig varm. Det har varit +30°C de flesta dagarna hittills. Enda gången jag får nog med syre är nattetid då sval luft sjunker ner mot sängen genom den vidöppna takluckan.

Den enda gasol jag använder är till matlagning och att värma dusch- och diskvattnet. Gasolflaskan kommer räcka många sommarveckor.

 

Lite bilder från första etappen på resan. Klicka för större bilder och bildtexter.

I nästa avsnitt kommer jag tipsa om en höjdare till ställplats, med vad som kan vara Europas grinigaste ägare. Man får som bekant ta det goda med det mindre goda.

Dela denna artikel

Facebook
WhatsApp
Email
Utskrift