Tyska äventyrsplåtisar går det tretton på dussinet. För mig är de flesta ganska lika. Men ibland fångar en modell mitt intresse lite extra. Xbull är en sådan.
Av Stefan Janeld
Jag kan ibland undra varför det finns så många tillverkare av extrema plåtisar. Ingen når några volymer. De finns ena året. Borta nästa. När ska folk lära sig att dra lärdomar av andras misstag?
Missförstå mig inte, bilarna är fantastiska och jag både fascineras och beundrar hantverket, tekniken och dedikeringen. Men jag anar att det finns en och annan ekonomisk tragedi i kölvattnet av dessa satsningar.
Solitt bygge
Jag skulle egentligen till en annan tillverkare. Men det var så mycket folk i Xbulls monter att jag tog en lov runt bilen. Sedan in i bilen. Och det är jag glad för. Här snackar vi hantverk, smartness och kanske lite design. Inte design på ett sätt som skulle göra en italienare glad. Men Hulken skulle trivas. Ty all design är sprungen ur funktion och kvalitet. Om något behöver vara 2 mm tjockt för att fungera har man valt att göra det 20 mm tjockt i Xbull.
Rejält uppgraderad Sprinter
Om allt i bodelen är överdimensionerat för maximal livslängd är det inte sämre ställt under bilen. Den är självklart fyrhjulsdriven, fattas bara annat. Men man har också monterat höjningssats, kraftigare offroad-dämpare, luftfjädring med dubbla kompressorer för snabbare reglering, breddad spårvidd och diffspärr på bakaxeln.
Man har skyddsplåtar under hela bilen som ser till att inga stubbar eller stenar slår sönder något.
Två detaljer jag föll för
Allt ovan är såklart imponerande. Men det var två betydligt enklare ting som jag föll för. Det ena var mörkläggningen/isoleringen till rutorna fram. Den fästs med magneter. Tar 10 sekunder att få dit och en sekund att ta bort. Den lösningen skulle jag gärna se sprida sig som ett coronavirus i branschen.
Den andra detaljen var täcklocken till spis och ho. Fjäderbelastade stålkulor ser till att skivorna spänner fast och aldrig kan skallra. Jag säger bara WOW! Att lägga ner så mycket krut på den detaljen, som jag normalt löser med att lägga en disktrasa i glipan, visar på att inget lämnats åt slumpen ombord.
I bildgalleriet kan du se mer av denna extrema plåtis. Klicka för större bilder och bildtexter.
