Jag bytte för styvt 3 år sedan batteri från 245 AH bly till 90 AH litium. Det har fungerat helt efter min plan och räckt till bra. Vi har enkelt kunnat fricampa i 3-4 dagar om solen tittat fram lite då och då. Ett större energibehov, främst genom flitigare användning av kaffebryggare och mikro, har gjort att vi nu när hösten kommer och solen delvis försvinner valt att uppdatera till 150 AH litium.

Av Stig Forsberg

Valet blev även denna gång Super B, det nuvarande har fungerat bra och en gång nöjd betyder för mig att fabrikatet får förnyat förtroende.

Alternativet var att sätta in ett likadant 90 AH som jag redan har. Att koppla parallellt och låta den intelligenta kopplingen med en kabel mellan de två batteriernas BMS sköta balanseringen för batteriernas laddningsgrad. Det framstod dock både enklare och mer praktiskt att byta till ett batteri på 150 AH. Det är trots allt en ökning på 66% från nuvarande kapacitet.

Sålde det gamla

Prisnivån är hög, men det finns en stor begagnatmarknad för litiumbatterier. Med ursprungliga 5000 laddcykler så är även ett begagnat litium attraktivt. Mitt har kanske gjort 1000 cykler, det finns således ca 4000 laddcykler kvar att utnyttja. Det motsvarar livslängden för 4-5 stycken högkvalitativa blybatterier. Valet blev enkelt när en av mina husbilsvänner som är duktig, låt oss säga nördig, på batterier behövde ett till sin batteribank och köpte det gamla.

Utvecklingen går framåt

Mitt tre år gamla batteri kändes helt modernt. Med ett bra BMS system. Men utvecklingen av batterier går rasande fort. Det nya BMS-systemet är mer avancerat och batteriet har fått uppvärmning för att kunna laddas även vid minusgrader. Det jobbar så att det när det känner av minusgrader inte laddar batteriet utan använder inkommande laddström till att värma upp. När temperaturen stiger börjar det att ladda sig och ju högre temperatur desto mer övergår batteriet till att ta laddning.

Även laddningen i sig själv höjer temperaturen när batteriet jobbar. Med detta system slipper man ”offra” batteriets interna energi för att värma upp det. En stor påverkande faktor för ett litiumbatteris prisnivå är hur avancerat dess BMS är. Med en bra BMS får man ut mycket mer ur batteriet och antalet laddcykler blir högt.

Mer laddkapacitet

Större batteribank betyder behov av bättre laddning. Jag har därför utökat från två till tre solpaneler. Två är moderna och en är en äldre variant. Totalt 450 watt.

Varje solcell har sin egen regulator vilket betyder att jag kan utvärdera installationen och se skillnaden mellan de olika solcellernas effektivitet. Jag kommer återkomma med beskrivning av installationen och vilka resultat jag fått.

Var det bara att byta ut batterierna?

Ja nästan, detta var det närmaste ”plug & play” som jag kommit med batterier. Många gånger påstås att det bara är att byta rakt av, en sanning med stor modifikation om man vill få ut det optimala av ett batteribyte.

Jag började med att koppla ur alla olika laddare/regulatorer som finns i mitt laddsystem. När ingen extern laddning fanns tillgänglig kopplade jag först bort minuspolen. Därefter pluspolen. Satte nya batteriet på plats, kopplade tillbaka pluspolen följt av minuspolen. Kopplade tillbaka mina laddare och regulatorer. Nu återstod att starta upp och programmera om alla förbrukare, ställa klockor och söka radiokanaler.

Tar lite tid att vänja sig

Erfarenheten så här långt är god. Igen måste man lära om lite i sitt sätt att övervaka systemet. Urladdning 10% tar längre tid, lika som motsvarande uppladdning. Här är telefon-appen till god hjälp att lära sig hur installationen reagerar.

Jag är alltid i början väldigt nyfiken på hur det fungerar vid stolpen, med solcellerna och via generatorn/laddförstärkaren när motorn går.

Man följer i appen spänning(V), urladdning(A) och batteriets aktuella kapacitet (%).

Det jag saknar från den gamla appen är estimering av hur länge strömmen räcker och hur lång tid det tar innan batteriet blir fulladdat. Den saknaden går nog över med tiden.