Efter ett par veckors umgänge med Drömmen var det äntligen dags. Första campingtrippen. Planen var att åka och fiska vid Dalälven med yngsta sonen, Elliott, och Chloe, vår mops. Men som alla bra planer sprack den. Inte så att vi inte kom iväg. Men något fiske blev det inte.
Av Stefan Janeld
Det första man måste göra när man ska campa i en så här pass liten bil är att köpa konceptet. Gott om plats är det ont om. Det man brukar ha i överskåpen får man hitta ny plats åt, ty överskåp finns inte. Och eftersom det är ont om plats får man trolla fram mer yta. Vi gjorde det genom att plocka ur ännu en stol. På så vis fick vi mer golvyta. Med tre kvarvarande sittplatser har vi varsin. Jadå, hunden har en egen stol. Inte för att vi tycker hon ska behandlas som en människa, men för att hon är lite harig och om hon får ligga på sin puff i en stol kan hon vara utan koppel med dörren öppen, ty hon tycker det är läskigt att hoppa ner från stolen.
Flexibel interiör
Taksängen kan man hålla bäddad. Men sängen på bottenvåningen behöver man bädda ut och ihop varje dag. Så sängkläder och kuddar ska ha sin plats.
Att stolar och förvaringslådor kan glida på skenorna i golvet är en stor hjälp. Vi kunde skjuta fram ena förvaringslådan en bit och på så vis få mer stuvutrymme bak i bilen.
Bilens flexibilitet är inget annat än imponerande. Att ha lösa stolar istället för soffa var jag först lite tveksam till, men nu inser jag till fullo fördelen.
Men skenorna samlar massor med smuts. Nästa tripp kommer jag ha med en liten dammsugare.
Elliott är också imponerad. När vi under en häftig regnskur (en av många) såg en film där en skåpbil var inredd som avlyssningsbil sade han: ”Jag ser med helt andra ögon på inredda skåpbilar nu, de är så smarta, så coola.”
Bara det nödvändigaste är med på resan
Eftersom jag är van att campa i små utrymmen sedan barnsben har jag inga problem att bara ta med det nödvändigaste. Vi är två personer, så två glas, två omgångar bestick, en kökskniv och en hög papptallrikar. I kylen finns enkelt käk och dricka. Vi planerar att äta huvudmålet på restaurang varje dag. Den lilla kylboxen svalde förvånansvärt mycket. Och jösses så kall den är! Man kan köra den på halvfart och ändå få ilningar i tänderna av den kalla drycken.
Ovanan märks
Jag må vara van att campa i små utrymmen. Och även vara självutnämnd expert på att packa effektivt. Ändå var det några saker som missades. Den lilla stekpannan står kvar på köksbänken hemma. Någon matta fick jag inte med mig. Det hade verkligen behövts med tanke på att vi står på en skogscamping och haft en hel del regn. Nåja, en handduk är nästan lika bra som matta. Och den lokala Coop hade stekpanna att sälja. Om än på tok för stor. Men i varje campare bor en McGyver så vi löser det genom att ha spisens båda lågor tända och får på så vis en jämnvarm panna.
Behöver bättre tältpinnar
En finess med bilen är att man kan fästa ett tält i den öppna bakluckan. Mer utrymme ger mer luft vilket i sin tur håller temperaturen nere. Mycket bra!
Men mindre bra är att på så pass stenig mark som det är på Älvkarleby Fiskecamp var tältpinnarna i plast värdelösa. Så tältet hängde bara från luckan. Det funkade eftersom det inte blåste särskilt mycket. Men jag kommer köpa bättre tältpinnar inför nästa campingtur. Och en matta att ha där bak.
Vattenproblem
En sak jag inte löst och som jag måste få hjälp med vid hemkomst är vattnet ombord. Den utvändiga duschen bak fungerar klockrent. Men jag kan inte få vatten ur kökskranen. Jag gissar att det finns en ventil någonstans som behöver öppnas. När jag aktiverar vattnet på kontrollpanelen slår pumpen till. Ty till duschen bak har man monterat en extern tryckvakt som reagerar. Men kökskranen har ingen egen tryckvakt monterad, som jag kan se i alla fall. Och det är inte heller någon microbrytare i blandaren. Återkommer med hur det löste sig. Troligen så enkelt att jag kommer rodna.
Lite bilder från trippen
Klicka för att läsa bildtexterna