För lite mer än ett år sedan testade vi Dethleffs Just 90, en jubileumsbil på Citroën-chassi. En husbil vi tyckte om. Mycket hos Just Go känns igen från Just 90. Men priset är lite lägre och chassiet från Ford mer förlåtande mot en illa underhållen väg.

Detta är inget duelltest, men om det hade varit det hade Just Go vunnit med knapp marginal.

Av Stefan Janeld

Dethleffs har ett av marknadens bredaste sortiment. Tolv (12!) modellserier från insteg till premium försöker få din uppmärksamhet. Flera av dem i både halv- och helintegrerat utförande. Den svenska importören har valt att arbeta med tio av de tolv modellserierna. Fortfarande en hel del.

Komforten är hög

Jag finner snabbt en bekväm körställning, stolen i lägsta läget, ratten utdragen och i högsta läget. Lägger i Drive på automatlådan och ger lite gas. Sakta navigerar jag mig ut från Caravanhallen i Södertälje. Det är lite trångt mellan husvagnarna med sina förrädiska dragstänger som man kan svänga in i. Men backspeglarna är bra och jag är inte orolig. Ut på vägen och ökar farten. Motorn svarar direkt. Kraften är imponerande och likaså smidigheten som växlarna rinner i med.

På radion spelas en hemsk låt, jag är glad att se en bilstereo av gammalt snitt. Trycker på knappen för att byta station och hytten fylls av ljudet från Lisa Nilsson. Så skönt att slippa en stor pekskärm där jag måste hitta radiofunktionen och sedan lista ut hur jag byter station.

Det finns multimediasystem till Ford, med stor pekskärm. Men Just Go är en prispressad modell så Dethleffs har en enklare utrustad hytt som standard. Tack för det!

Jag nynnar med i Himlen Runt Hörnet och kör sakta längs Södertälje kanal, lite fortare än lastfartyget från St Johns i Kanada som går på lätten efter att ha lastat av någonstans i Mälaren.

Stortrivs bakom ratten när jag följer vägens kurvor och små backar. När vägen rätar ut sig trycker jag ner pedalen och vips är jag uppe i 90 km/h. Ljudnivån är låg, lite vindbrus, motorn surrar men jag tänker inte på den alls. Bodelen tiger still, mycket tack vare att chassiet inte fortplantar vibrationer in i bodelen. Fördelen med ett mjukare chassi.

Samtidigt som Lisa Nilsson tonar ut stannar jag för att ta lite bilder. Tack Lisa för trevligt resesällskap.

Med lite trixande snurrar jag runt förarstolen så jag sitter till bords. Måste trycka ner ratten för att lyckas. Men jag slipper öppna dörren som på tidigare generationer av Transit.

Välplanerat värmesystem

Värmaren har sin plats under soffan. En bra plats för en luftburen värmare. Det blir lite varmare vid sittgruppen än i sovrummet. Precis som man vill ha det.

Luftspalter bakom möblerna och utmed långbäddarna låter varm luft cirkulera och jaga väck kallras och kondens. Spillvattentanken är isolerad och uppvärmd med tömningsventilen innanför isoleringen. I sovrummet löper värmarslangen i det förhöjda golvet, man slipper sätta ner fötterna på ett kallt golv.

För att vara en inropare är det ett väl genomtänkt värmesystem. Köp till ett utvändigt isolertäcke så är bilen redo för vintern.

Svagheten vintertid hittar jag under bilen. Under garaget hänger elkablar i clips. Stora clips som lämnar gott om plats för snö, slask och grus att lägga sig på kablarna. Om jag var spekulant på bilen skulle jag be säljande företag att placera kablarna i en slang som skydd. Det är inget stort jobb, man kan skära en slits i slangen så slipper man koppla loss kablarna.

God lastvikt

Med 3 500 kg totalvikt anges lastvikten till ca 575 kg. Det räcker långt för två resande och även om man är en barnfamilj bör det vara nog. Det man ska tänka på är att de flesta stuvutrymmena (garage och garderober) och vattentanken är placerade bakom eller strax framför bakaxeln. Risk finns att man överlastar bakaxeln utan att ha utnyttjat hela lastvikten.

Det finns en varningstext om att inte överlasta garaget klistrad på garageluckans insida. Men det anges inte någon maxlast för garaget. Jag skulle säga att 150 kg är ett bra riktmärke.

I bildgalleriet kan du bekanta dig med bilen. Klicka för större bild och informativ bildtext.