Stig och Monika Forsberg har åkt husbil i snart 30 år. De första 13 åren bytte de bil fem gånger. Men sedan 2009 sitter de nöjda med sin Frankia 840 som snart fyller 14 år och har rullat 18 000 mil, i princip utan problem. En premiumhusbil som egentligen var för dyr för parets ekonomi, men som visat sig vara en ekonomisk vinstlott.
Jag tog en fika med Stig och Monika och pratade om deras husbilsliv i stort och livet med Frankian i synnerhet.
Av Stefan Janeld
Stig är en stor del av Alltomhusbilen.se, hans roll är teknikredaktör och chefredaktörens bollplank. Stigs tekniska kunnande, kunskapstörst och stora erfarenhet av husbilslivet har resulterat i några av våra mest lästa artiklar. Han är även en uppskattad lärare i Husbilsskolan.se. Många av de pryltester han utför sker med hans egen husbil som testplattform. En Frankia 840 av 2009 års model, med ett Fiat AL-KO-chassi från 2008.
Snabba byten
Som många erfarna husbilister har Stig och Monika haft ett flertal husbilar. Det började med en inredd skåpbil. Ett hemmabygge baserat på en VW LT31. En bekant ville först inte sälja den till dem för de bedömdes inte vara några husbilsmänninskor.
”Detta är den viktigaste husbilen av de vi ägt. För den väckte vårt intresse och fick oss att älska husbilslivet.” Säger Stig och tar en tugga av chokladsnitten Monika bakat.
Det må ha varit den viktigaste husbilen. Men efter två år ville man ha ett badrum ombord och lite mer komfort. Valet blev en Weinsberg alkovbil på Fiats Europachassi. Men med en 75 hk bensinmotor var bilen plågsamt undermotoriserad. Efter tre år bytte man till en piggare, helintegrerad, Bürstner. En kompakt bil utan fast säng.
”En mycket trevlig husbil som vi trivdes bra med. Men vi saknade fast säng. Så redan efter två säsonger bytte vi till en annan helintegrerad Bürstner med både fast säng och taksäng fram.” Säger Stig.
Efter tre år med denna bil var man säkra på att husbilslivet var något de ville fortsätta med. Barnen hade dessutom flyttat ut och ekonomin blivit bättre. Man började snegla på en fabriksny husbil. Husbilen man skulle ha livet ut. Det blev ännu en Bürstner, en Elegance 685.
”Den trivdes vi mycket bra med. Det mesta var precis som vi ville ha det. Även idag när vi går in i en 685:a så trivs vi mycket bra. Ändå började vi snegla på en större husbil. Vi låg ute allt längre perioder och åkte allt längre sträckor. En bil vi suktade efter var Bürstner Elegance 910. Men så åkte vi till Elmia mässan och gick in i en Frankia 840 med badrum bak och dubbelsäng utmed ena sidan. Vi föll som furor, vi kände direkt att vi hittat den för oss bästa planlösningen. Den kändes rymligare än Bürstnern och även om prislappen var tyngre kunde vi lösa finansieringen med ett lån på huset. Så vi slog till. Ett beslut vi aldrig ångrat.”
Vill hela tiden förbättra
Stig är tekniskt intresserad, händig och dessutom en något rastlös själ. Egenskaper som gör att han gärna pillar och pular med husbilen. Jag har flera gånger skickat på honom tekniska prylar som han monterat och testat. I tillägg har han haft många egna idéer om hur han kan få bättre vinterkomfort och öka oberoendet. Det har monterats solpaneler, Efoy bränslecell, Litiumbatteri, UV-C ljus för rent färskvatten och ett effektivare värmesystem som kan använda både gasol och diesel. Bara för att nämna några av alla förbättringar.
”Värmesystemet testade vi i köldkammaren hos Alde. Det visade sig att man inte fick ut tillräckligt av värmen med resultat att pannan slog av och på hela tiden. Jag monterade några boosterpaket och fick på så vis ut mer värmeenergi i bodelen.
Eftersom vi fricampar mycket, även vintertid, ville jag ha ett backupsystem för värmen ombord. Monterade därför en dieselvärmare som både stöttar och agerar backup. Nu kan vi känna oss trygga med att alltid ha värme. Värmaren är sammankopplad med bilens ordinarie främre värmepaket och kan användas för att hindra kallras från vindrutan. Den kan även förvärma motorn som aldrig har kallstartats ”
Var det något du behövde åtgärda direkt på bilen? Jag menar det är ju ändå en mycket exklusiv premiumhusbil.
”Inte mycket. Man kan alltid göra förbättringar efter egna behov och preferenser. Men om vi pratar missar som kräver åtgärd kommer jag bara på tre saker. Slangarna i vattensystemet är dragna i dubbelgolvet, liggande mot golvet. Dessa frös när det var riktigt kallt ute, kallare än tjugo minus. Jag lyfte dem och lade en skiva isolering under, sedan har det aldrig varit några problem.
Jag ordnade en bredare luftspalt utmed sängen, den som var i original var för smal och värmen som steg lyckades inte hålla kallraset stången.
Den främre mörkläggningsjalusin gnisslade när bilen var ny. Men en händig kille hos Forsbergs Fritidscenter konstaterade att den var för hårt spänd, han förlängde spännbanden som höll den uppe och sedan dess har den varit tyst.”
”Jo, en sak till. Framfjädrarna var för klena. Redan efter 600 mil var de slut. Byte till kraftigare och sedan dess har det bara varit slitagedelar som däck, bromsar och service. Just nu har vi ett spökfel i AC:n som läcker så sakteliga, men efter 14 års drift är det inget som irriterar mig speciellt.”
Nu när bilen inte är ny längre, har den några ålderskrämpor?
”Inte direkt. Om vi tänker oss chassi som en del av husbilen och bodelen som en annan har bodelen faktiskt inte bringat oss några som helst problem under alla år. Jag måste berömma Frankia för ett väl utfört arbete.
Det som gått sönder är Fiat delar. Jordpunkten till växellådan har gett upp två gånger, rostat sönder, med resultat att lådan går in i nödläge. Första gången stod jag handfallen, andra gången kunde jag fixa själv.”
Små irritationsmoment
Alla husbilar byggs hantverksmässigt. Menar du att det inte var mer att justera eller förbättra? Det låter nästan för bra för att vara sant.
”Olika personer är säkert olika känsliga. Det en kan leva med, retar gallfeber på en annan. Vi var erfarna husbilister när denna köptes och hade kanske mer realistiska förväntningar. Men om vi ska lista några irritationsmoment är de:
- – Kondens på framrutan vintertid. Löstes med ett utvändigt isolertäcke.
- – Ojämn bromsverkan på tandemaxlarna bak. Ett vanligt problem då de används så pass lite. Hade önskat trumbromsar istället, de är inte lika känsliga.
- – Dekalerna bleks av solen och ser med åren trista ut. Jag har bytt dem. Men i mitt stilla sinne kan jag tycka att man borde lackera en bil i denna prisklass istället för att sätta på simpla klistermärken.
- – När bilen var ny var inte LED lampor standard. Jag bytte alla direkt. Inte billigt! På den tiden kostade en LED–lampa 125 kronor.
- – Radiomottagningen är inget vidare.
- – Ett irritationsmoment för Monika är möjligen att bilen under resorna ibland är halvt nedmonterad, men när det väl är klart är hon glad för extrafunktionen som tillkommit.
Förbättringar baserade på användning
18 000 mil sedan 2009 är inte särskilt mycket. Men jag minns att ni i början nästan bodde i husbilen. Att ni låg ute 250-300 dagar per år. Inte många använder sin husbil så. Jag vet att du genom åren gjort en hel del förbättringar. Vilka skulle du säga är de viktigaste? De som gjort mest nytta i er husbilsvardag.
”Ja det har blivit mindre husbilsåkande med åren. Men även då vi var som aktivast åkte vi sällan långa etapper. Vi försöker hålla oss under 20 mil per dag. De vintrar vi spenderade i Spanien/Portugal tog vi sex veckor på oss att komma ner och lika lång tid hem igen.
De förbättringar jag är mest nöjd med är:
- – Kraftigare elsystem som laddar snabbare och har mer kapacitet.
- – Efoy bränsecell för fricamping vintertid då solpanelerna inte stöttar som på sommaren.
- – Fler solpaneler än i original.
- – Extra dieselvärmare, skänker trygghet vintertid. Alla husbilar som ska användas för fricamping vintertid bör ha dubbla värmesystem.
- – Tankflaskor för gasolen. Oumbärliga på utlandsresan och även här hemma underlättar de.”
Sista husbilen?
Stig och Monika har genom åren flirtat med tanken att byta husbil. Inte för att de är missnöjda. Men ombyte förnöjer och det kommer massor av fina modeller varje år.
”Jodå, vi tittar. Men hittar ingen som slår den vi har. Dessutom är det billiga mil nu. Värdeminskningen är tagen och bilen betald. Om vi byter blir det till en plåtis med långbäddar. I en mindre husbil skulle vi kunna upptäcka nya platser. Sådana vi inte dristat oss till för att Frankian är för stor. Med en mindre husbil blir världen större.”
Om ni skulle byta husbil. Vad skulle ni förvänta er i form av förbättringar. Sedan 2008 har det trots allt hänt en hel del. Vilka krav skulle ni ställa?
”Det första jag kommer att tänka på är en modernare drivlina, med riktig automat. Därefter:
- – Väldimensionerat och välbalanserat elsystem med litiumbatteri.
- – Modernare instrumentering. Varför inte en Head Up Display?
- – Rejäla strålkastare med rengöringsfunktion.
- – Bekvämare insteg, det vi har nu har för höga steg.
- – Bredare bodelsdörr.”
Slutsats
Stig och Monikas höga investering, i en exklusiv premiumhusbil, har betalat sig i få problem. Eftersom de inte lockats att byta har de fått ett totalt sett billigt husbilsägande.
Man ska komma ihåg att Stig är noga med skötseln av husbilen. Aldrig fuskar han med serviceintervallen. Fel tas om hand varefter de upptäcks och tillåts inte växa.
När bilen ska stå oanvänd en tid öppnas alla luckor och skåp, dynor ställs på högkant. Allt för att se till att luft kan cirkulera och kondens undvikas. Ingen fukt i madrasser eller andra textilier.
Vintertid är det alltid plusgrader i bilen.
Under somrarna i Spanien solskyddas hjul och instrumentpanel mot solens skadliga UV-strålar. Alla bodelens servicepunkter tas om hand årligen.
Denna omsorg har besparat dem många problem och säkert även en hel del pengar.
Om vi ska summera Stig och Monikas erfarenheter till ett handfast tips åt dig som letar husbil är det att en begagnad, välskött, premiumhusbil troligen är det bästa husbilsköpet du kan göra. Eller om du har råd, köp en ny och behåll den länge.
