Efter en härlig natt ackompanjerad av epadunk och V8 muller från de lokala ungdomarna var det dags att dra vidare. Målet är Östersund. Valde en liten omväg som var väl värd besväret.

Av Stefan ”Stor Snubbe” Janeld

Den naturliga vägen från Mora till Östersund är E45, Inlandsvägen. Då tar det cirka 4,5 timme utan stop, jag kommer stanna och ta bilder då och då så räkna med en extra timme. Men jag valde att styra mot Särna för att där svänga höger mot Sveg och strax därefter ansluta till E45:an. Det tar en timme längre men bjuder lite fler fototillfällen och är en mycket vacker väg.

Det fanns en tanke att åka Flatruetvägen, Sveriges högst belägna asfalterade väg. Men det hade tagit närmare åtta timmar med fotostopp inräknade. Ingen omöjlighet, men jag ville komma fram innan mörkret och i tid för hockeyn kl 18, det är spännande i nedflyttningskvalet från SHL.

Tid att filosofera

När man sitter där bakom ratten och ser snötäckta fjäll i fjärran, djupblå sjöar och älvar i dalgångarna och häftiga isformationer utmed bergsväggarna är det lätt att tycka om Sverige. Det är också lätt att man börjar filosofera.

Jag började fundera på varför inte campers är en vanligare syn på vägarna. Jag möter en hel del husbilar. Både små plåtisar och stora treaxlade. Jag vet att ingen av dem åker i samma komfort som jag gör. Jag vet också att de är dyrare. Att ägarna kommer fortsätta sitta i samma säte på kvällen som de suttit och kört i hela dagen. De kan heller inte aktivera fyrhjulsdrift med lågväxel om de kör fast. Flera goda anledningar att köpa en camper. Och nej, jag har inte slutat älska husbilar. Men jag kan tycka att campermarknaden i Sverige borde vara större.

Är det kanske så att campers hamnat i samma bekymmer som Harley Davidson? Att man förknippas med en särskild livsstil. Har man inte polisonger och skinnbrallor kan man inte åka HD. Är man inte jägare eller äventyrare med morakniv i bältet har man inget i en camper att göra.

Jag är ju själv på väg ut i vildmarken för att ta bilder på campern i äventyrlig miljö. Så jag har absolut fallit för myten om campern som den äventyrliges val. Men faktiskt är campern som vilken mobil bostad som helst. Bara lite billigare att köpa och äga.

De som känner mig vet att jag är så långt ifrån en jägare eller äventyrare som man kan komma. Jag är en överviktig komfortbilist som gillar husbilsliv. Och om jag tycker camper är fantastiskt borde fler som jag göra det. Det är fler svenskar som är som jag än som är äventyrliga jägare.

Jag tänker att man kanske ska marknadsföra campers helt annorlunda? Placera dem i helt andra miljöer, med helt andra personer i bilderna. Ett uppklätt par på väg in till en teaterföreställning, glad barnfamilj utanför ett vattenland eller tivoli. Den unga influensern kan lika gärna leva ”camperlife” som vanlife.

För den som vill åka elektriskt finns det moderna elpickisar från Chevrolet, Ford och Maxus att montera campern på. Några elektriska husbilsalternativ finns ännu inte.

Det var lite fria tankar. Kanske du som läsare har egna funderingar som du vill dela med dig av? I så fall kan du maila oss.

I bildgalleriet nedan kan du se lite av dagens bildskörd. Klicka för större bilder och bildtexter.