Den är hett (😀) efterlängtad av såväl kunder som husbilstillverkare. I åratal har vi väntat på att den ska lanseras. Vi hade nästan givit upp när vi blev inbjudna till en förhandstitt på Caravan Salon. Nyhetsartikeln jag skrev om att Alde Compact 4000 D(iesel) äntligen var redo för lansering blev en av septembers mest lästa.

Nu har jag upplevt värmaren och dessutom fått en djupare insikt i varför det tog sådan tid att förverkliga den.

Här i del 1 går jag igenom tekniken och utvecklingen av värmaren. I del 2 redogör jag för hur jag upplevde värmaren.

Av Stefan Janeld

Jag måste erkänna att jag länge tjatat hål i huvudet på Aldes personal om att de ska lansera en dieselpanna. För fem-sex år sedan fick jag veta att den var under utveckling. Trodde då att den skulle lanseras inom ett år, typ. Jag menar, hur svårt kan det vara att byta ut brännaren till en som går på  diesel istället för gasol?

Riktigt svårt visar det sig. Jag ska försöka förklara varför.

Helt nyutvecklad intelligens

En dieselvärmare kan inte jobba som en gasoldriven värmare eftersom det ska förglödas och efterglödas. Det ger längre starttider. Så i de fall en gasolpanna stänger av helt, ligger dieselpannan helst kvar på sparlåga för att vara redo att snabbt reagera. Men om temperaturen inte faller stänger den till sist av. Då blir det längre startsträcka när energin väl behövs. Detta innebär att dieselpannans algoritm måste vara mer förutseende.

I en kall bodel räknar systemet ut vilken glykoltemperatur som krävs för att nå inställd temperatur. Sedan anpassar den brännarens effekt efter detta. Varefter temperaturen i bodelen stiger ändras algoritmen. Ju varmare bodelen blir, desto lägre konvektorverkan blir det. Vilket betyder att glykolen i systemet kyls av allt mindre och behöver allt lägre effekt av brännaren.

I en varm bodel försöker pannan balansera temperaturen på glykolen +/-0,6 grader. En precision som kräver precisa algoritmer. Man kunde inte ärva koncernkollegan Trumas algoritmer eftersom deras luftburna system arbetar helt annorlunda.

I en luftburen dieselvärmare kan man köra på ganska hårt till dess att värmaren är på gränsen att överhettas. När så sker är det bara att släcka brännaren och köra fläkten lite hårdare så kyls systemet ner. Detta kan man inte göra i ett vattenburet system, om man kör brännaren för hårt för länge kommer glykolen koka och det börjar spruta glykol ur expansionskärlet. Det får inte hända! Därför måste systemet vara trimmat så det hela tiden ligger väl under marginalen för glykolens kokpunkt men ändå ge nog med effekt för att få snabb och effektiv uppvärmning.

Ljudnivån en utmaning

Alde kallar sig i sin marknadsföring för ”den tysta värmen”. Det är deras signum och inget man vill tulla på. Att få en dieselvärmare lika tyst som en gasolvärmare är omöjligt. Men man ville komma så nära det bara går.

För att nå dit har man testat en mängd olika dieselpumpar för att hitta den tystaste. I det arbetet lärde man sig att det är mer än själva pumpen som spelar in. Hur pumpen hängs upp, fästs i bilen och var den monteras är avgörande. Man vill ha den så långt från bodelen som möjligt eftersom solenoiden i pumpen tickar. Nu ska sägas att moderna pumpar inte tickar alls lika hårt som för bara några år sedan. Men helt ”tickfria” blir de aldrig.

Även förbränningsfläkten ska vara så tyst och effektiv som möjligt. Det är fläkten som suger in luften till brännaren. Med effektiv menas att den ska ha hög precision så diesel/luft mixen blir korrekt.

Lukten då?

Det här med att det kan komma lite diesellukt när brännaren startar och stängs av. Det kan man inte komma ifrån. Men man kan mildra effekterna. Alde rekommenderar därför att man har fönsterbrytare som stoppar systemet när ett fönster öppnas. Vissa tillverkare har gått så långt att de fixerat fönstren ovanför skorstenen så man inte av misstag lämnar det öppet och får in diesellukt i bilen.

En annan rekommendation är att avgasutsläppet placeras på förarsidan, inte markissidan. Detta kan låta självklart men av produktionstekniska skäl placerar tillverkare ibland skorstenarna på markissidan. Något som kan bli direkt farligt med en dieselvärmare om man vill använda ett förtält. Blir som att vistas i ett stängt garage med bilens motor igång.

Alde har inga takskorstenar, avgaserna ska alltid ut på sidan av bilen. Jag frågar om man inte skulle kunna leda ut dem under bilen. Men det går inte eftersom husbilar har friskluftintag undertill som en del i att efterleva de stränga ventilationskrav de måste uppfylla.

Dieselvärmare drar mer el! Det vet ju alla. Eller?

Det är helt sant att en dieselbrännare tar mer energi vid start än en gasolbrännare. Övriga strömförbrukare – fläktar och cirkulationspumpar – drar lika mycket i båda systemen.

Dieselbrännarens extra strömbehov vid start har Alde kompenserat för i sitt styrsystem. Det stänger helt enkelt inte av dieselbrännaren lika ofta som i gasolpannan. Istället låter man den gå ner på sparlåga. Detta gör att man får samma genomsnittliga strömförbrukning för båda värmesystemen.

Båda pannorna, gasol och diesel, drar ca 1 – 1,5A vid 0°C.

I stora bilar och med fler temperaturzoner, ökar förbrukningen. Lika för både gasol- och dieselpanna.

Dieselförbrukningen ligger på 1 dl/kWh (1dl/h vid 1 kW effekt, 2 dl/h vid 2kW effekt osv). I kontrollpanelen kan du ställa in ett maxvärde för effekten och därmed begränsa dieselförbrukningen om du känner behovet att göra detta. Då håller pannan sig alltid under detta värde.

Om brännaren tillåts gå på max effekt vill den ha 6,8 dl/h. Men så långt går aldrig värmaren.