Womondo Pegasus premiärvisades på CMT i Stuttgart. Nu har vi fått oss en provtur på hemmaplan i Slovenien. En färd som ger oss anledning att strö både ris och ros över bilen. Mest ros.
Av Stefan Janeld
Jag vill börja med att säga att testbilen är prototyp, faktiskt samma exemplar som visades i Stuttgart, det kommer bli en del ändringar i serieproduktionen.
Hög åkkomfort
Jag hämtar bilen på en skidanläggning som heter Kope i norra Slovenien. Den ligger på 1 700 meters höjd och på testdagen ligger molnen så lågt att det är som att färdas i mjölk på den ringlande vägen ner. Man får ta det nätt, tvära kurvor dyker upp från ingenstans. Vägen är på sina ställen rejält frostbruten och det rister i bilen, men på ett dämpat vis.
Motorn på 190 hk gör sina försök att motorbromsa, automatlådan väntar till 3000 varv innan den växlar upp. Det är lite störande. Lådan är adaptiv och jag misstänker att tidigare förare inte har samma körstil som mig. Dag två passade lådan mig betydligt bättre.
Varefter vi åker ner mot dalen lättar dimman men ersätts av regn. Vägarna är sådär härligt mjukt ringlande och omges av höga berg och lummig grönska. Jag kör inte så mycket som jag följer en våg, känns det som. Det är ömsom 50 km/h och ömsom 70 km/h på de smala vägarna. Man får visa hänsyn och ibland stanna helt för att artigt släppa fram en lastbil eller buss. Jag trivs. Fjädringskomforten är mjuk, i vissa kurvor lite väl mjuk då jag instinktivt bromsar när bilen börjar luta utåt i kurvan. Motorn är inte så rapp som jag skulle önska, automatlådan tämjer den. Men jag saknar aldrig kraft att ta mig uppför de branta partierna.
Stolarna är bland de bekvämare du kan sitta i. De är skålade, har bra (justerbart) sittdjup och min 182 cm långa lekamen sitter lagom högt. Det är trångt mellan stol och vägg, så säkerhetsbältet fastnar ibland, löser det med att öppna dörren.
Vi angör motorvägen mot Ljubljana. Hastigheten passerar 100 km/h och nu ändras färdens karaktär. Att sluka mil med bilen är inga som helst problem. Men jag önskar att takluckan höll klaffen. Det låter som jag kör i hagel. Men det varken regnar eller haglar. De regnskurar vi åker genom gör inte ljudet värre. Det är helt enkelt takluckan som vibrerar i fartvinden och troligen behövs en list för att dämpa ljudet av plast mot plast. Detta är påtalat och vi räknar med att man åtgärdar.
Ombonad bodel
Det är en dämpad ljudatmosfär ombord. Alla ytor är klädda i en vadderad textil som är både ljudabsorberade och hindrar strålningskyla vintertid.
Spillvattentanken är isolerad som standard och töms med pump. Köper du vinterpaketet får du dessutom Trumas 6 kW dieselvärmare, standard är en 4 kW från Dometic. I vinterpaketet ingår även ett litiumbatteri och uppvärmning av spillvattentanken. Bilarna som tas hem till Sverige kommer ha vinterpaketet som standard.
Prioriterat funktion före golvyta
Man har verkligen gjort sitt bästa för att varje del av bilen ska vara funktionell. Köket är rejält tilltaget, sittgruppen har gott om plats, badrummet är en hygglig duschkabin och sängen bak rymmer två personer. Men genom att inte göra fler kompromisser har man i mitt tycke övermöblerat bilen en aning.
Passagen mellan kök och badrum är smal, jag hade gärna kapat badrummet 5 cm och fått en bredare passage. Likaså hade jag accepterat en kortare köksbänk för att få bredare insteg till bilen. Men det är jag, andra uppskattar säkert valen man gjort.
En sak som sticker ut i bodelen är baksätet. Två mycket bekväma stolar som kan dras isär så man slipper skava axlarna mot varandra, man kan även skjuta dem fram och tillbaka. Här sitter man bra på långfärden och även till middagen. Inte många plåtisar erbjuder god baksäteskomfort för två.
Bordsskivan är monterad på ett Lagun väggstativ, ingen pelare som bråkar med fötterna.
Jag tycker
Detta är som sagt en prototyp, det måste man ta i beaktande. Exempelvis är inte lösningen för att lyfta upp sängen för att ge plats för mer last färdig. Det finns några vassa kanter som behöver rundas till för skydda de boende och jag hoppas de tystar takluckan och kortar ner köksbänken.
Bilens styrka är den övertygande kvalitetskänslan, baksätet och bekväma färden. Att den lastar nästan 600 kg är inte heller illa.
Womondo byggs av Robeta. Det är en billigare modellserie än Robetas andra bilar. Men det man sparat in på är inte byggkvalitet eller material. Istället har man minskat antalet tillval för att få en mer rationell produktion. Exakt svenskt pris är inte klart men importören tror den kommer ligga på ca 1,4 -1,5 miljoner beroende på utrustning. Ett mycket konkurrenskraftigt pris med tanke på vad många andra tillverkare begär för sina plåtisar på Mercedes.
Fakta
- Modell Womondo Pegasus
- Årsmodell 2024
- Ursprungsland Slovenien
- Chassi Mercedes Sprinter
- Motor 2,0L 190 hk
- Vridmoment 450 Nm
- Växellåda 9 vxl automat
- LxBxH 593 x 204 x 258 cm
- Totalvikt 3 500 kg
- Lastvikt 570 kg
- Hjulbas 3 665 mm
- Diesel 71 liter
- Färskvattentank 100 liter
- Gråvattentank 78 liter
- Toatank Testbilen hade mulltoa, standard är kassettoa med 17 liter tank
- Grundpris ca 1 400 000 kr
- Svensk agent Wing Auto, http://wingauto.se
- Hemsida https://www.robetamobil.online/womondo/womondo-en
- Vi lånade bilen av Robeta Mobil i Slovenj Gradec, Slovenien
Jag gillar
- Åkkomfort
- Bekvämt baksäte
- Inga nakna plåtytor
- Kvalitetskänslan
- Stort kök (kan även anses som negativt då det stör entrén)
Jag önskar
- Att den var lite lättare att röra sig i
- Ett bredare insteg (smalare kök)
- Tystare taklucka i motorvägstempo
Stjärnan i fronten kostar en hel del. Men sett till helheten är Womondo prisvärd.
