Meny

.

2 myter och 1 svar om vinter i husbil

Det finns mĂ„nga ”sanningar” att ta stĂ€llning till nĂ€r man letar husbil för Ă„retruntbruk. De flesta problematiserar mer Ă€n de hjĂ€lper. HĂ€r ett försök att avdramatisera och mana till eftertanke. Jag utgĂ„r frĂ„n de vanligaste ”sanningarna” och frĂ„gorna jag fĂ„r till Husbilsskolan.

 

Av Stefan Janeld

 

Först av allt vill jag sÀga att man kan vintercampa i alla husbilar. VÀrmesystemet kommer hÄlla dig varm. StÄr du vid elstolpe kan du dessutom förstÀrka bilens vÀrmesystem med 230 volts oljeradiatorer. Fricamping i strÀng kyla stÀller lite större krav pÄ att du kÀnner din husbil, vet dess svagheter och förstÀrker dem pÄ olika vis.

 

”Man mĂ„ste ha vattenburen vĂ€rme vintertid”

Detta Àr nog den mest spridda husbilsmyten av dem alla. Men det Àr faktiskt ingen naturlag att vattenburen vÀrme fungerar bÀttre Àn luftburen. Oavsett vilket system husbilen har finns det bra och dÄliga installationer. Installationen Àr mer avgörande för systemets effektivitet Àn vilket medium som anvÀnds för att föra ut vÀrmeenergin i bodelen. HÀr kan du lÀsa en kort guide till vilket vÀrmesystem som kan passa dina behov.

NÄgra korta saker att reflektera över:

  • – En vattenburen vĂ€rmare frĂ„n Alde har ca 6 kW vĂ€rmeeffekt pĂ„ gasol, det har Ă€ven en Truma Combi 6.
  • – En Truma Combi 4 har 4 kW vĂ€rmeeffekt. I en modern villa pĂ„ 120-150 kvm sitter vĂ€rmepannor pĂ„ ca 3 kW.
  • – Det Ă€r enklare, billigare, att bygga ett bra luftburet vĂ€rmesystem Ă€n ett effektivt vattenburet system.
  •  

NÀr man betÀnker dessa tre punkter kan man dra flera slutsatser. Den viktigaste slutsatsen Àr att alla husbilar har en vÀrmepanna med tillrÀcklig energi att vÀrma de 12-20 kvadratmeter som en husbil vanligen Àr pÄ.

NÀsta slutsats Àr att eftersom ett vattenburet system Àr mer komplicerat att bygga Àr det troligen sÄ att billiga husbilar med vattenburen vÀrme inte har lika effektiva vÀrmesystem som mer pÄkostade husbilar. SÄ troligen Àr det en god idé att vÀlja luftburen vÀrme i enklare husbilar.

HÀr en fördjupande artikel dÀr ni i detalj kan lÀsa om hur vÀrmesystem ska vara designade för att vara effektiva.

 

”Isoleringen viktigare Ă€n vĂ€rmesystemet”

Detta Àr nÄgot jag ofta fÄr höra. BÄde frÄn folk i branschen och husbilsÀgare. Och visst Àr det sÄ. Men det kan vara ett vÀldigt förvirrande pÄstÄende nÀr man betÀnker att alla husbilar under 7 tons totalvikt har vÀggar med ca 30 mm isolering. Förvisso isolering med lite olika egenskaper men knappast avgörande skillnader. Den stora skillnaden mellan olika isoleringsmaterial Àr hur de tar upp vatten.

Vatten leder vÀrme 25 gÄnger effektivare Àn luft. Det vet alla som tagit dykcertifikat. SÄ ett isoleringsmaterial som kan ta upp vatten i sitt material, typ frigolit, kommer isolera illa om man har en vattenskada. Men sÄ lÀnge det Àr torrt har det mindre betydelse.

För pedagogikens skull kan jag berÀtta att man pÄ flygplan letar fuktskador med vÀrmekamera. Just för att dÀr det finns fukt slipper vÀrmen ut och ger utslag pÄ kameran.

Med detta i Ätanke blir den Ärliga fuktmÀtningen Ànnu viktigare. Eller hur?

Man ska se uttalandet om isoleringens betydelse i ett vidare perspektiv. Det handlar inte om sjÀlva isolermaterialet. Mer om saker som köldbryggor, otÀta bodelsdörrar, genomföringar och sÄna saker. Om man riktar en vÀrmekamera mot en husbil kan man se att det Àr runt dessa saker som vÀrmen försvinner.

VÀrmekamerabild pÄ en plÄtis. Man ser att förstÀrkningarna i skÄpet Àr dÀr det lÀcker mest vÀrme.
VÀrmekamerabilden av en halvintegrerad husbil visar tydligt var vÀrmen försvinner. Fönster, bodelsdörr, runt garagedörren.

”Hur lĂ€nge rĂ€cker gasolen nĂ€r det Ă€r kallt ute?”

Vet inte hur ofta jag fĂ„tt den frĂ„gan. Svaret blir aldrig kort och koncist, utan en förklaring av vilka parametrar som spelar in. Är man medveten om dessa kan man sedan anpassa sitt vintercampande dĂ€refter.

 

  • Var stĂ„r du? I skydd frĂ„n vinden eller öppet?
  • Hur varmt har du i bilen?
  • StĂ„r ni stilla hela tiden eller Ă„ker ni pĂ„ dagarna?
  • Hur mĂ„nga Ă€r ni i bilen? Är ni vakna eller sover ni?

 

Om det Ă€r -20°C och stark vind kan du göra av med en P11 pĂ„ ett dygn. Är det vindstilla rĂ€cker en flaska drygt 3 dagar om du har 21-22°C inne i bilen.

Om du inte kan stÄ i skydd för vinden. SÀtt ventilationsreglaget i förarhytten pÄ Ätercirkulation. DÄ blÄser det inte in genom ventilerna i hytten.

StÄr man stilla ska vÀrmaren stÄ för hela energitillskottet. Om man Äker nÄgra timmar per dag fÄr man vÀrmeenergi frÄn motorn ut genom bilens kupévÀrmare. Det spar gasol.

En mĂ€nniska avger ocksĂ„ vĂ€rme. Mellan 100 och 500 watt beroende pĂ„ om man sover eller Ă€r aktiv. Är man fyra vakna personer i bilen kan man lĂ€gga ca 1 kW till vĂ€rmarens effekt. Om alla sover, 400 W.

En klurig medlem i Husbilsskolan protesterade mot mitt resonemang om att de ombordvarande var levande radiatorer. Hon förklarade att det förutsÄg att man gick i princip naken ombord för att energin skulle komma bodelen tillgodo. IstÀllet hade hon och hennes man för vana att ha varma klÀder ombord och sova i sovsÀckar. DÄ behövde de inte ha lika varmt ombord.

Jag log nÀr jag lÀste hennes svar. Det var menat att motbevisa mig, men bevisade faktiskt min tes. De isolerade in sin egen energi och kunde dÄ spara pÄ energi frÄn vÀrmaren.

En 6 kW Truma Combi förbrukar 450 gram gasol per timme pÄ full fart. I en P11 finns 11 kg gasol, 11 000 gram. SÄ om vÀrmaren mÄste arbeta pÄ högvarv hela tiden blir formeln för att rÀkna ut hur lÀnge en P11 rÀcker: 11 000 / 450= 24,44

En vattenburen Aldepanna har en maximal förbrukning pÄ 460 gram/h, sÄ den rÀcker lika lÀnge om den behöver gÄ pÄ max. Lyckligtvis behöver vÀrmare mycket sÀllan gÄ pÄ max. Oftast bara en tredjedel av maxeffekt.

Med ett tÀcke över förarhytten fÄr man inte bara varmare ombord, man kan spara en hel del gasol.
Att man oroar sig för hur lÀnge gasolen ska rÀcka Àr naturligt. Det Àr trist att behöva gÄ upp i natten och skifta flaska.

Dela denna artikel

Facebook
WhatsApp
Email
Utskrift