Det finns många ”sanningar” att ta ställning till när man letar husbil för åretruntbruk. De flesta problematiserar mer än de hjälper. Här ett försök att avdramatisera och mana till eftertanke. Jag utgår från de vanligaste ”sanningarna” och frågorna jag får till Husbilsskolan.
Av Stefan Janeld
Först av allt vill jag säga att man kan vintercampa i alla husbilar. Värmesystemet kommer hålla dig varm. Står du vid elstolpe kan du dessutom förstärka bilens värmesystem med 230 volts oljeradiatorer. Fricamping i sträng kyla ställer lite större krav på att du känner din husbil, vet dess svagheter och förstärker dem på olika vis.
”Man måste ha vattenburen värme vintertid”
Detta är nog den mest spridda husbilsmyten av dem alla. Men det är faktiskt ingen naturlag att vattenburen värme fungerar bättre än luftburen. Oavsett vilket system husbilen har finns det bra och dåliga installationer. Installationen är mer avgörande för systemets effektivitet än vilket medium som används för att föra ut värmeenergin i bodelen. Här kan du läsa en kort guide till vilket värmesystem som kan passa dina behov.
Några korta saker att reflektera över:
- – En vattenburen värmare från Alde har ca 6 kW värmeeffekt på gasol, det har även en Truma Combi 6.
- – En Truma Combi 4 har 4 kW värmeeffekt. I en modern villa på 120-150 kvm sitter värmepannor på ca 3 kW.
- – Det är enklare, billigare, att bygga ett bra luftburet värmesystem än ett effektivt vattenburet system.
När man betänker dessa tre punkter kan man dra flera slutsatser. Den viktigaste slutsatsen är att alla husbilar har en värmepanna med tillräcklig energi att värma de 12-20 kvadratmeter som en husbil vanligen är på.
Nästa slutsats är att eftersom ett vattenburet system är mer komplicerat att bygga är det troligen så att billiga husbilar med vattenburen värme inte har lika effektiva värmesystem som mer påkostade husbilar. Så troligen är det en god idé att välja luftburen värme i enklare husbilar.
”Isoleringen viktigare än värmesystemet”
Detta är något jag ofta får höra. Både från folk i branschen och husbilsägare. Och visst är det så. Men det kan vara ett väldigt förvirrande påstående när man betänker att alla husbilar under 7 tons totalvikt har väggar med ca 30 mm isolering. Förvisso isolering med lite olika egenskaper men knappast avgörande skillnader. Den stora skillnaden mellan olika isoleringsmaterial är hur de tar upp vatten.
Vatten leder värme 25 gånger effektivare än luft. Det vet alla som tagit dykcertifikat. Så ett isoleringsmaterial som kan ta upp vatten i sitt material, typ frigolit, kommer isolera illa om man har en vattenskada. Men så länge det är torrt har det mindre betydelse.
För pedagogikens skull kan jag berätta att man på flygplan letar fuktskador med värmekamera. Just för att där det finns fukt slipper värmen ut och ger utslag på kameran.
Med detta i åtanke blir den årliga fuktmätningen ännu viktigare. Eller hur?
Man ska se uttalandet om isoleringens betydelse i ett vidare perspektiv. Det handlar inte om själva isolermaterialet. Mer om saker som köldbryggor, otäta bodelsdörrar, genomföringar och såna saker. Om man riktar en värmekamera mot en husbil kan man se att det är runt dessa saker som värmen försvinner.
”Hur länge räcker gasolen när det är kallt ute?”
Vet inte hur ofta jag fått den frågan. Svaret blir aldrig kort och koncist, utan en förklaring av vilka parametrar som spelar in. Är man medveten om dessa kan man sedan anpassa sitt vintercampande därefter.
- Var står du? I skydd från vinden eller öppet?
- Hur varmt har du i bilen?
- Står ni stilla hela tiden eller åker ni på dagarna?
- Hur många är ni i bilen? Är ni vakna eller sover ni?
Om det är -20°C och stark vind kan du göra av med en P11 på ett dygn. Är det vindstilla räcker en flaska drygt 3 dagar om du har 21-22°C inne i bilen.
Om du inte kan stå i skydd för vinden. Sätt ventilationsreglaget i förarhytten på återcirkulation. Då blåser det inte in genom ventilerna i hytten.
Står man stilla ska värmaren stå för hela energitillskottet. Om man åker några timmar per dag får man värmeenergi från motorn ut genom bilens kupévärmare. Det spar gasol.
En människa avger också värme. Mellan 100 och 500 watt beroende på om man sover eller är aktiv. Är man fyra vakna personer i bilen kan man lägga ca 1 kW till värmarens effekt. Om alla sover, 400 W.
En klurig medlem i Husbilsskolan protesterade mot mitt resonemang om att de ombordvarande var levande radiatorer. Hon förklarade att det förutsåg att man gick i princip naken ombord för att energin skulle komma bodelen tillgodo. Istället hade hon och hennes man för vana att ha varma kläder ombord och sova i sovsäckar. Då behövde de inte ha lika varmt ombord.
Jag log när jag läste hennes svar. Det var menat att motbevisa mig, men bevisade faktiskt min tes. De isolerade in sin egen energi och kunde då spara på energi från värmaren.
En 6 kW Truma Combi förbrukar 450 gram gasol per timme på full fart. I en P11 finns 11 kg gasol, 11 000 gram. Så om värmaren måste arbeta på högvarv hela tiden blir formeln för att räkna ut hur länge en P11 räcker: 11 000 / 450= 24,44
En vattenburen Aldepanna har en maximal förbrukning på 460 gram/h, så den räcker lika länge om den behöver gå på max. Lyckligtvis behöver värmare mycket sällan gå på max. Oftast bara en tredjedel av maxeffekt.
