Du som redan äger en husbil kan klicka vidare, du finner intet nytt i den här artikeln. Du som nyligen fått upp ögonen för husbilar, men inte vet i vilken ände du ska börja nysta, bör läsa med lupp!
Av Stefan Janeld
Alkov - Familjealternativet
Om ett barn ritar en husbil blir det en alkovbil. Det är den klassiska husbilen.
I alkoven ovanför bilens hytt finns en dubbelsäng. Ett effektivt sätt att utnyttja bilens längd.
Alkoven har sjunkit i popularitet de senaste åren och är ovanlig i nybilshallarna. Ryktet säger att alkovens ökade luftmotstånd gör bilen törstig. Fel. Våra tester visar att med de nya dieselmotorerna är skillnaden försumbar.
Halvintegrerad - Den populäraste biltypen för ett resande par.
Kallas så för att man behållit bilens originalhytt och integrerat den med bodelen. Saknar alkov och därmed försvinner två fasta sängplatser. Ofta kan man bädda om sittgruppen till en säng, med varierande resultat. På senare år har halvintegrerade modeller med en nedsänkbar taksäng över sittgruppen blivit populära. Men dessa är mer av karaktär ungdomssäng än för två vuxna. Undantag finns.
Helintegrerad – Lyxigare, bättre isolerad
Här har man opererat bort originalhytten helt och ersatt med egen front. Fördelen är mer rymd ombord och att bilen blir välisolerad över hela dess längd. Vanligen en lite dyrare biltyp men priserna har sjunkit.
Var aktsam med framaxelvikterna, integrerade husbilar är som regel framtunga.
Kompakt – Vardagsbil och fritidsbil
Inredda skåpbilar eller panelbyggda husbilar med motsvarande yttermått ryms i den här kategorin. Vanligast är skåpbilarna, kärleksfullt kallade plåtisar. Kan fungera lika bra som vardagsbil som semesternöje. Om man ersätter personbilen med en plåtis blir totalekonomin god.
En biltyp som är på stark frammarsch. I Europa står den för 30% av försäljningen.
Vattensystem
En husbil har alltid två vattentankar. En med färskvatten och en med använt vatten – en spillvattentank med andra ord.
Normalt huserar vattentanken inne i den varma bilen. Spillvattentanken däremot hänger vanligen under bilen. Ska man använda bilen vintertid är det klokt att spillvattentanken isoleras och i bästa fall även värms upp. I seriösa vinterbilar har man tankarna i ett isolerat och uppvärmt dubbelgolv.
Varmvatten får man via en varmvattenberedare, en integrerad del av bilens värmare. Det finns system med extern varmvattenberedare, men de är ovanliga.
Toaletten
En utvecklad version av den portabla ”porta-pottin” är den absolut vanligaste i husbilar och kallas kassettoa, döpt efter den lilla tank som man kopplar loss från bilen – kassetten. Den har sin plats innanför en utvändig lucka och rymmer cirka 17 liter.
Att tömma kassetten är varken jobbigt eller äckligt. Det finns riktigt bra kemi som bryter ner avföringen och förhindrar stank.
På campingar, ställplatser och även en del rastplatser finns tömningsstationer.
Värme
80 procent av alla husbilar har luftburen värme som drivs av gasol. Resten har vattenburet system, också det med gasol som energikälla. Det finns dieseldrivna system, men de är i minoritet.
Under gång kan man ta tillvara på motorns överskottsvärme via en värmeväxlare som kopplas till kylvattensystemet. En lösning som är vanligast på vattenburna system men finns även till luftburna.
Många husbilar har golvvärme. Den går vanligtvis på 230 volt och kan endast vara i bruk när man står vid elstolpe. I bilar byggda för vinterbruk är det relativt vanligt med vattenburen golvvärme.
Om husbilen har dubbelgolv är utrymmet mellan golven alltid uppvärmt, då värms golvet i bodelen av den stigande värmen.
Taksäng
I helintegrerade och halvintegrerade husbilar är det vanligt med en extra säng upptryckt mot taket. I helintegrerade bilar är den placerad över förarplatsen och i halvintegrerade över sittgruppen. En nackdel då sittgruppen blockeras när sängen används.

Stuvutrymmen
Här har vi två kategorier: ut– och invändiga. De invändiga hittar vi under sittplatser, under sängar, i överskåp och i bästa fall i garderober.
Utvändigt hittar vi ofta ett större stuv längst bak, ett garage. Det slukar en hel del, inte sällan ryms cyklar här.
En del husbilar, fler och fler, har ett så kallat dubbelgolv. Två golv med ett utrymme mellan. Där placeras skrymmande tekniska saker som batterier, vattentankar, elcentral och det frigör stuvutrymme inne i bodelen. Är dubbelgolvet rejält tilltaget kan förutom teknik även prylar stuvas där.
Chassi
Husbilar byggs företrädesvis på transportbilar. Absolut vanligast är Fiat Ducato, som har 80 procent av marknaden. Anledningen är att Fiat gått långt för att tillmötesgå husbilsbranschens önskemål. De har bland annat tagit fram ett särskilt camperchassi och har en lina i sin fabrik som endast bygger chassin som ska bli husbilar. Det ger säkra leveranser.
Andra basbilar är Ford, Renault, Mercedes och Iveco. Det byggs även husbilar på tunga lastbilar, de kallas Liners i branschen.
På exklusivare husbilar byter man ut originalchassiet mot ett specialchassi från tyska AL-KO, ett förzinkat chassi försett med individuell hjulupphängning vilket höjer komforten och förlänger livslängden.
Drivlinan
Dagens husbilar har en modern dieselmotor med commonrail insprutning som kraftkälla, starka motorer med högt vridmoment över hela varvtalsregistret. Tiden då husbilar var trötta och bullriga är förbi. Idag är de pigga som personbilar.
Växellådorna var företrädesvis manuella fram till för några år sedan. Idag är automat vanligare än manuell.
Fram till 2019 var Fiats automat en manuell låda med växlingsrobot. Du upplever den som en automat men den är lika bränslesnål som en manuell. 2020 lanserade Fiat en 9-växlad riktig automat.
Bränsleåtgång beror på körstil. Om du kör lugnt och ligger i ”husbilslunk”, 90 km/h, kan du räkna med en förbrukning kring litern.
Elsystem
Husbilars el kommer från batteribanken. Ett eller två batterier lagrar ström alstrat under körning. När du slagit läger har du el till lampor, teve, radio, kaffebryggare, telefonladdare. Men inte särskilt länge. Vanligen behöver man stötta motorns laddning med andra system.
Alla husbilar har en elcentral som kan ta emot 230 volt och ladda batterierna. Du kan även använda 230 volts apparater medan du är kopplad till fasta elnätet.
För att öka sitt oberoende av elnätet kan du montera solceller eller bränsleceller. Om du har behov av 230 volt även när du inte är inkopplad på elnätet finns det omvandlare som kan leverera 230 volt från dina batterier under kortare tid, typ brygga kaffe.
Vikten av lätta husbilar
Kommer du från båt? Då kan husbil bli lite av en chock. Tunna material, ofärdiga avslut, häftade möbler, tunna väggar. Varför? Helt enkelt för att spara vikt. Båtar kan vara hur tunga som helst. Men en bil måste följa de viktregler som finns.
De flesta har körkort med B-behörighet, det ger oss rätt att framföra en bil med max 3,5 tons totalvikt.
Om vi räknar baklänges från 3,5 ton och betänker allt vi vill få med oss i vår husbil blir viktproblemet glasklart.
Vi själva, vår personliga packning, vatten, köksutensilier, mat och dryck, sängkläder, bränsle, campingmöbler, cyklar och så vidare blir lätt 600 snarare än 300 kilo.
Att bygga en komplett bostad med möbler, elsystem, vattensystem, drivlina och chassi plus allt vi vill ha med oss och fortfarande hålla sig under 3,5 ton är ingen enkel sak.
Men det finns ett undantag, unikt för Sverige. Om du tagit ditt körkort före 1 juni 1996 så får du köra hur tung husbil som helst, bara den är registrerad som Personbil Klass 2 (PB2). Men kortet får aldrig varit indraget, då gäller inte undantaget.
Undantaget gäller inom hela EU, men det är inte alltid polisen känner till det. Bra då att ha med sig en förklarande text på landets språk. Finns att ladda ner här.