Det vankas nyhetssäsong i husbilsbranschen. 2022 års modeller ska visas upp. Nya dekaler, nya textilier, ny fanér – i alla modeller. Sedan ett par nya planlösningar och en och annan innovation. Troligen färre än vanligt eftersom Fiat lanserar sina nya motorer och den nya förarmiljön. Det kan man rida på.
Att förnya varje år är kutym i husbilsbranschen. ”Ett måste!”
Men jag anser att det är fel. Helt fel! Tidshorisonterna är för korta i husbilsbranschen. För att förklara min tes låter jag VW Grand California stå modell.
Av Stefan Janeld
VW Grand California har massor av finurliga och skräddarsydda lösningar. Inga stora saker, det mesta har man sett tidigare. Men utförandet är i en klass ingen annan husbilsfabrikant kommer i närheten av. De har en unik stege upp till loftsängen, framtagen för just denna specifika modell.
Luckan till toalettens kassett är ingen standardlucka, de har gjort sin egen som snyggt smälter in i karossen.
Jag hittar väldigt få standardbeslag från husbilsfabrikernas underleverantörer. Många av de vanliga husbilsprodukter jag finner är maskerade till oigenkännlighet och smälter in i bilens formspråk.
Det jag känner igen är det elektriska fotsteget, värmaren, fönster, toalett och takluckor. Även om takluckorna klätts in på ett sätt som effektivt döljer deras ursprung.
Bilens känns som den byggts på samma vis som en personbil. Det finns ett ord som beskriver detta: Automotive
Med det menas att det är ändamålsenligt, har god passform, skön känsla i material, avancerad design.
Automotive är motsatsen till hantverksmässigt.
Husbilar byggs hantverksmässigt. Det är en del av charmen med dem. Gott hantverk är vackert att se. Men så är även inredningen i Grand California. Jag vill ha en mix av båda.
Dyrt med speciallösningar
Att bygga ”automotive” är dyrt. Skitdyrt. Att få tillbaka investeringen i olika verktyg och specialdesignade beslag kommer ta år. Men det gör inget. Grand California ska säljas i detta utförande i många år framöver. Med väldigt få, om några, ändringar. Precis som personbilar ser likadana ut i ett antal år innan de får en så kallad facelift som ger dem några år till på marknaden innan de görs om helt. Då har det gått fem år, minst.
Transportbilar lever i ett decennium. Nuvarande Fiat Ducato, som 70% av alla husbilar byggs på, lanserades 2006 och har därefter fått två facelifts och nu lanseras den tredje. Den kommer säkert leva minst fem år till. Så måste det vara för att tillverkarna ska få tillbaka sina investeringar.
Den VW Grand California jag sitter i nu är identisk med den som lanserades 2018 och kommer vara identisk med 2025 års Grand California. Under samma period har husbilstillverkarna gjort om – eller förnyat – sina modellserier åtta gånger.
Med husbilsbyggarnas korta tidshorisont kan man inte kosta på sig unika lösningar. Att ta fram formar för att gjuta små smarta plastdetaljer. Istället snickrar man eller förlitar sig på underleverantörer. Vars priser pressas genom att man bildat stora koncerner och gör centrala inköp. Samma stegar i alla bilar, samma gångjärn, samma handtag, samma tevehållare. Inte bara inom koncernen, inom hela branschen.
Möbelmoduler som skärs ut i CNC maskiner används i flera olika modeller och många gånger av flera olika fabrikat inom en och samma koncern. Även om de kanske inte passar exakt, men ”good enough”. Det viktiga är att det går fort att ta fram en ny modell och att kostnaden hålls nere.
Kunderna hänger inte med
Man uppdaterar sina modellserier för att hålla sig aktuella, fräscha, ha nyhetsvärde. För att locka kunderna att byta ut sin bil mot den nya, snyggare, årsmodellen.
Jag förstår tanken. Men tror den är fel.
Kunderna byter inte husbil varje år, oavsett hur mycket man förfinar och förnyar. Snarare kan det kännas snopet att den nya husbil man fick levererad i maj ser ut som förra årets modell redan i augusti. En känsla av besvikelse rent av.
Dessutom är beslutsprocessen ofta längre än ett modellår. Man ser en bil man gillar på hösten, tankarna gror under vintern. Man kör en sista säsong med befintliga husbilen för att sedan slå till på den nya modellen till förmånligt pris på höstens mässa. Bara för att på mässan upptäcka att bilen ser helt annorlunda ut. Eller kanske till och med utgått.
Om det nya utförandet inte passar börjar beslutsprocessen om, man måste hitta ett nytt objekt. Och så vidare.
Ökad produktion
Jag är övertygad om att en bättre taktik vore att behålla fanér, textil och dekaler flera år. Det skapar en profil, ett igenkännande – en identitet. Något för kunden att identifiera sig med.
En annan fördel är att det skulle öka fabrikernas produktionskapacitet. Eftersom de slipper ställa om sina fabriker varje år. Det kan ta upp till en månad, ibland mer, att ta fram demobilar till mässor och handlare. Under denna tid skulle man kunna bygga kundsålda bilar och korta ner väntetiderna.
Framförallt skulle det skapa ekonomiskt utrymme att göra fler speciallösningar i modernare, snyggare och mer ändamålsenliga material.
Minskade kostnader
Med längre serier, som löper över flera år, minskar även antal artikelnummer man som fabrik behöver ha i lager som reservdelar. Det är idag många gånger orimligt långa ledtider för att få fram en bordsskiva, lucka, dyna eller annan inredningsdetalj till en husbil med bara ett fåtal år på nacken. Helt enkelt för att fabrikerna omöjligt kan ha lager.
En mellanklasstillverkare erbjuder ofta två olika fanérstilar och mellan 6 och 8 olika textilval på dynorna. På ett decennium blir det så många lagerplatser att det blir ohållbart.
Det skulle sparas enorma summor om man behövde ha en tredjedel eller hälften så många lagerplatser. Och kunderna skulle bli nöjdare för de får sin reservdel inom rimlig tid.
Branschen har börjat agera
Det finns tecken på att några aktörer i branschen börjat tänka i samma banor. Hymer, med sin amerikanska ägare Thor Industries, har aviserat att man inte ska vara med på mässor varje år utan vartannat år. Det kan vara ett första steg i att inte förnya i dagens takt.