Nej då så dålig var den inte, men den var en av de sämre vädermässigt. Det regnade och blåste en hel del, men det gick ingen nöd på oss i husbilens värme. Totalt satt vi utanför bilen och fikade endast ca tio gånger under vår vistelse.
Rubriken har sitt ursprung i ett råd från en journalist som skriver i en annan facktidskrift. ”Du skall alltid börja med en negativ rubrik för att få många läsare”. Så nu väntar jag på en anstormning av goda läsare, även om jag är tveksam till rådet.
Av Stig Forsberg
Rutten i korthet
Vi åkte i början av december 2024 till Göteborg, monterade termogardin i Skene och lagade backkameran i Lindome. Tog färjan till Kiel, stannande vid Bowlinghallen i Lübeck och tog bussen till centrum. Två obligatoriska dagar vid Citti Park så att man kan äta smarrig frukost på café Junge, fortsatte ner genom Tyskland.
I Luxemburg blev det Remich, en trevlig liten stad där allt är nära. In i Frankrikes charmiga små städer lite hit och dit till vi nådde vår vändpunkt Pourcain, mitt i Frankrike på alla ledder.
Norrut, mot Remich igen, västra kanten av Tyskland upp mot Herford. Sedvanlig stau (kö på 30 km) där vi bara var 6 km från olycksplatsen. Säga vad man vill om tyskarnas sätt att köra, men vid en olycka så går de omedelbart och kraftig åt sidan så att det bildas en bred räddningsgata i mitten.
I Herford stod vi vid badet på ställplatsen med det passande namnet H2O. Slutliga returen via Celle, sedan Citti Park igen för goda frukostar och så Kiel. Många platser nu inte nämnda. Vi åker normalt bara 10 max 15 mil per dag och stannar minst två nätter på varje ställe. Vi var tillbaka i Sverige till mars 2025.
Marknadsundersökning
Vi besökte julmarknader i Tyskland där de pågår fram till nyår. I Frankrike blev det de vanliga veckomarknaderna vilka går av stapeln olika veckodagar. Vi kollade med turistbyråerna där vi var och fick veta vilka marknader som fanns i omgivningen. Den informationen styrde till stor del vår resväg.
Under det tyska valet var det full rulle i städerna och vi inbjöds av funktionärerna att rösta på deras parti. Besvikna konstaterade de att vi inte fick rösta som svenskar i Tyskland. Vi kostade den här gången på oss att äta ute minst två gånger i veckan, någon gång tre. Visst är det mysigt att fixa till en god middag i husbilen, men lika mysigt att äta på de lokala charmiga restaurangerna.
Vi träffade olika husbilsvänner, exempelvis Barbara och Lars-Erik som anslöt från Polen under nedresan. Vi höll ihop några dagar för att sedan splittras och spontant träffas igen under hemresan. Vi mötte inte så många svenska bilar under resan. Vi var för sent ute för de som åkte till Spanien/Portugal och för tidigt för de som skulle åka hem igen. Vi har under många år gjort den resan, men tycker nu att den är för lång. Vi tog då alltid minst sex månader på oss, tre månader för resan fram/åter och tre månader på plats på Iberiska halvön.
Att handla kändes inte så kul denna gång, allt var väldigt dyrt. Prisuppgångar generellt och med en svensk krona som fick räknas i det närmaste till 12 kronor mot euron så blev det inte kul. Dock måste sägas att grönsaker var mycket fräscha och prisvärda. Kvalitén på alla matvaror är mycket hög och värda sitt ibland höga pris. I Tyskland och Frankrike konkurrerar man med kvalité, i Sverige med enbart pris dessvärre. Erkännas skall att vi faktiskt sparade in lite på drycken till maten.
Vad slapp vi?
När man ser alla våra mat- och fikabilder kan man tro att vi gick upp i vikt. Det trodde vi med, men det slapp vi faktiskt otroligt nog. Vi slapp i stor sett minusgrader, vi slapp skotta snö och framför allt den hysteriska stressen kring jul och nyår. Så även om vädret inte var det bästa så hade vi en mycket fin, lugn och trivsam resa. Som alltid när man åker med husbil!
Nedan kan du se vår resa i form av ett bildgalleri. Klicka för större bild och bildtext.
