Vår chefredaktör, Stefan Janeld, skrev i en artikel nyligen att solceller inte behövs. Jag delar inte hans uppfattning och skall förklara varför längre ner i denna artikel.
Hans artikel tog upp hur en husbil av idag bör vara standardutrustad. Där delar jag till fullo hans uppfattning: Husbilars funktionella apparater och tillbehör är ålderdomliga, de tillhör en förgången tid. Jag delar som sagt den uppfattningen, men ur en annan infallsvinkel – säkerhet, eller låt oss kalla det backup, redundans.
Här kan du läsa om hur jag utrustat min husbil för att minimera risken för att behöva avbryta en resa.
Av Stig Forsberg
Under hela vår husbilstid, viken nu är 35 år, har jag av och till funderat på vad som kan hända om något fallerar när vi är på resa. Vad gör vi då? Jag har därför på hemmaplan i lugn och ro kompletterat husbilens, som jag upplever, svaga och kritiska punkter. Låt oss ta vår nuvarande husbil som exempel.
Bilen är 15 år gammal och jag beskriver några av åtgärderna i ungefärlig kronologisk ordning. Du behöver inte göra alla dessa åtgärder för att känna Dig trygg. Se det som inspiration och gör det Du anser Dig ha nytta av. Jag har gjort det för att få en kompetent åretrunthusbil, tycker dessutom det är kul att förbättra brister, teknikfreak som jag är.
Extra toakassett
Den bil vi har levereras med en extra toakassett i ett därför avsett lastutrymme i dubbelgolvet. Vi har köpt till extra toakasseter för våra tidigare husbilar. Den kommer ytterst sällan till användning utan finns bara där och ger en extra trygghet. Jag har senaste åren börjat växla kassetter varje halvår. På så sätt fördelar jag slitaget, det är ju dumt med en ny och en kraftigt sliten.
Bytt ut alla halogenlampor – brandrisk!
På den tiden bilen var ny var halogenlampor på modet. De drog mycket ström vilket var onödigt, men framför allt blev de så varma att de utgjorde en rejäl brandrisk. Att man brände sig på dem var det lilla problemet.
Extra cirkulationspump
Min Aldepanna är försedd med tillhörande cirkulationspump. Om den stannar tappar jag all värme i bilen. Katastrof om det är på vintern, då är det bara att snabbt leta åt ett varmgarage så att inte bilen fryser sönder. Jag har köpt en extra vattenpump som ständigt är monterad i expansionskärlet. Om originalpumpen stannar så kopplar jag bara 12 volt till den och har värme igen. Visserligen utan styrning av temperaturen från pannan, men varken bilen eller jag fryser.
Värmeväxlare från motorn
Med en värmeväxlare från motorn kan jag under färd utnyttja motorns överskottsvärme och värma upp bodelen. Det sparar mycket gasol vintertid. Det blir också ett nödsystem om värmaren inte går. På tomgång så fryser inte bilen samman.
Extra dieselvärmare
Inför en resa till Jokkmokks vinternmarknad 2010 monterade jag in en extra dieselvärmare. Inkopplingen gjordes så att även bilens värmepaket i förardelen togs med i kretsen. Fläkten kopplades om till bodelsbatteriet vilket betyder att jag kan köra värmepaketet precis som när motorn går. Ställa temperatur och riktning på de olika utblåsen. Funkar perfekt när jag på vintermorgonen vill slippa frontens kallras och inför avfärd frosta av vindrutan. Använder den ofta för att värmen i bilen blir jämnare, men framför allt för att spara gasol. Att jag kan värma motorn före avfärd är en annan fördel. Min bil har aldrig kallstartat vintertid, dvs gjort så kallade tusenmilastarter.
Förstärkt batteribank
Jag hade från början ett blybatteri på 100 AH kompletterat med en solcell och det räckte för oss just då. Med ökat antal elektriska installationer så kom batteribanken att med tiden bli för liten. Vi ville ha hemmets bekvämligheter så det blev installation av en omformare (inverter) som levererar 230 volt. Med den kunde vi installera och använda mikro, kaffebryggare, vattenkokare mm. Den har faktisk vid ett antal tillfällen hjälpt husbilskompisar som haft tomt batteri, både bodels och startbatteri. Jag har kunnat på ett enkelt sätt låna ut 230 volt för laddning utan att krångla. Jag har blivit deras elstolpe. Jag förlorar naturligtvis lika mycket i mitt batteri som de laddar.
Efoy bränslecell – vår vintersolcell
Solcellen funkar sämre på vintern med solens låga solenergi och dess låga infallsvinkel. Jag har därför installerat en Efoy bränslecell som står inställd på automatik. Det betyder att den bevakar batteriet och laddar det vid behov. Den laddar relativt lite, cirka 5 ampere, därför behövdes ibland en viss framförhållning om man visste att det skulle bryggas många koppar kaffe lite senare på dagen. Efoy var för tio år sedan en nödvändighet för oss. Idag har så många andra laddförstärkningar tillkommit att den sällan startar.
Litiumbatteri
Med den ökade 12-voltsanvändningen kom behovet ganska snart av en utökad batteribank. Jag har varit igenom olika batterityper under det senaste decenniets snabba batteriutveckling. Öppet bly, AGM och slutligen litium. Litium väger hälften och har dubbla kapaciteten och blir idag när priserna sjunkit rejält det naturliga valet. Att litiumbatteriet överlever fyra/fem AGM-batterier gör inte kalkylen sämre. Låt mig samtidigt slå bort myten från belackarna att litiumbatterier lätt fattar eld och brinner. Det är inte den typen av batterier vi använder i våra husbilar.
Solcellens nödvändighet
Med en ökad batteribank behöver även laddningen av den förstärkas. Det måste finnas en balans mellan batterikapacitet och laddning. Enklaste och billigaste sättet att skapa extra laddkapacitet är att montera en solcellspanel.
Fråga inte hur stor utan fundera på hur många Du får plats med på taket och lägg till fler allt efter Ditt behov ökar. Solcellen jobbar sommartid tolv timmar per dygn och sex timmar vintertid. Den jobbar ”gratis” och förstärker min backup. Monika och jag kör korta sträckor varannan eller var tredje dag och har därför stor nytta av våra solceller. De står oftast för den största delen av vårt laddtillskott. Batterierna är de allra flesta dagar fulladdade på kvällen eller långt tidigare. Därför, Stefan, behövs solceller, i alla fall för oss.
Laddförstärkning från generatorn
Det finns andra möjligheter att förstärka laddningen, som genom att lägga till en DC-DC förstärkare mellan generatorn och bodelsbatteriet. En bra lösning för den som kör ofta och lite längre sträckor. Naturligtvis helt beroende på hur mycket el man utnyttjar när man fricampar.
Eldrivet kylskåp
Jag har inte monterat någon kompressorkyl, men hjälpt ett antal vänner att göra det. Vårt kylskåp har fungerat under alla åren, möjligen för att det används flitigt. Inga långa stillestånd där kontakter och givare kan börja oxidera. Om det havererar så blir det ett kompressorskåp. Det har vi batteribank och laddkapacitet för numera.
Vad har detta kostat oss genom åren?
Ja det har kostat en del, men en del är faktiskt normalt underhåll, investeringar för ökad bekvämlighet, samt främst för att felsäkra eller som det heter numera, backup, redundans, fail proof. Priserna är grovt uppskattade efter vad de kostade vid installationstillfället. Allt arbete har jag gjort själv.
- – Extra toakasset. Levererades med bilen
- – Solcell 100 watt. Levererades med bilen
- – Byte till ledlampor, dyrt då, billigt idag. 1 000:- kronor
- – Extra cirkulationspump. 1.000:- kronor
- – Värmeväxlare. Var standard i bilen
- – Efoy laddsystem. 33.000:- kronor
- – Batteriuppgraderingar. 20.000:- kronor
- – Uppgradering solpaneler. 15.000:- kronor
- – Dieselvärmare, ombyggt värmesystem . 12.000:- kronor
- – DC-DC laddförstärkning. 7 000:- kronor
- – Totalt: 89.000:- kronor
Har det varit värt det?
Det har varit värt varenda krona under våra resor för visst har det hänt att något fallerat, men vi har lugnt kunnat fortsätta färden tack var våra backup system. Hur värderar man för övrigt trygghet? Betänk sedan att det skett under 15 års tid. Sett till bilens investering och den totala driftkostnaden över tidsperioden är det faktiskt ett relativt marginellt belopp.
Hur skulle jag gjort idag?
Det mesta lika med undantag för batteribanken. Jag skulle direkt installera litium 200 AH stöttat av samma solceller och DC-DC laddförstärkare.
