15-19 januari hölls vÀrldens, till ytan, största utomhusmÀssa för fritidsfordon i Tampa. NÀrmare bestÀmt 40:e upplagan av Florida RV Supershow. Vi var pÄ plats för att ta temperaturen pÄ Nordamerikas husbilsmarknad och se om vi kunde skönja nÄgra trender.
Det vi fick se var en marknad som tekniskt ligger lÄngt före den Europeiska. Men som ocksÄ brottas med mÄnga av de problem vi upplever hÀr i Europa.
Â
Av Stefan Janeld
Â
MÀssan fyllde i Är 40 Är. Man hade rÀknat med att slÄ förra Ärets besökarantal. DÄ passerade man 75 000 besökare, vilket var ett tapp pÄ 5 000 mot Äret innan. Men vÀdrets makter satte stopp för detta. Det var kallt och grÄtt vÀder och pÄ söndagen öppnade sig himlen i ett dagslÄngt skyfall. 68 612 besökare Àr ÀndÄ en respektabel siffra med tanke pÄ att mÀssan, pÄ grund av vÀdret, i praktiken var en dag kortare Àn vanligt.
Jag hade tur som kunde besöka mÀssan en dag innan dess öppnande. DÄ sken solen och det var tjugo grader varmt.
De som gick runt pÄ de 200 000 kvadratmetrarna (Caravan Salon har 110 000 kvm monteryta, 250 000 kvm total yta) kunde i lugn och ro bekanta sig med i stort sett hela Nordamerikas utbud av fritidsfordon. Montrarna Àr enorma och utstÀllarna visar hela sitt utbud. Totalt stÀlldes det ut 1 500 fordon.
Stort intresse, inte sÄ hög försÀljning
I samtal med utstÀllarna fÄr jag bilden av att de Àr nöjda. Kunderna Àr intresserade, ber om offerter, tar sig tid. Man pratar inte om inflation eller priser i lika hög utstrÀckning som Ären innan.
Det sÀljs en hel del. Vissa tillverkare slog till och med sÀljrekord. Men den totala försÀljningen har en bra bit kvar till av tillverkarna önskvÀrda nivÄer. Min gode vÀn, Chris, pÄ Winnebago berÀttar att marknaden nationellt Àr den tyngsta sedan finanskrisen 2008-2009. I Florida Àr det lite bÀttre. Positivt Àr att man ser ut att ha bottnat och att marknaden vÀnder uppÄt igen.
Nu ska man som Europé ha i Ätanke att det sÀljs ungefÀr fem gÄnger sÄ mÄnga fritidsfordon i Nordamerika som det görs i Europa. SÄ Àven ett dÄligt Är innebÀr höga tillverkningsvolymer.
Â
En annan marknad
I Europa Ă€r husbilsmarknaden mer Ă€n dubbelt sĂ„ stor som husvagnsmarknaden. Ca 160 000 husbilar och 60 000 husvagnar registrerades 2024. I Nordamerika sĂ€ljs det en halv miljon fritidsfordon. 80% av dessa Ă€r âtowablesâ, alltsĂ„ husvagnar. MĂ„nga av dessa husvagnar Ă€r av den större typen som fĂ€sts med en vĂ€ndskiva pĂ„ flaket till en pickup. SĂ„ kallade â5th wheelsâ. En typ av vagn som passar bra i ett land dĂ€r pickuper Ă€r ett vanligt vardagsfordon.
En annan skillnad Àr priserna. Om vi i Europa tycker husbilar blivit dyra Àr det ingenting mot i Nordamerika. HÀr kostar en 7 meters halvintegrerad husbil ofta tvÄ miljoner eller mer. Tre miljoner Àr inte ovanligt om det Àr en premiumbil baserad pÄ Mercedes Sprinter.
En 6,36 meters plÄtis pÄ Dodge RAM Promaster (Fiat Ducato pÄ amerikanska) hittar du inte under 1,5 miljoner. Vanligen kostar de nÀrmare 2 miljoner.
Vill man fÄ mycket husbil för slantarna Àr stora alkovbilar fynden. Finns 10 meter lÄnga för under tvÄ miljoner.
En marknad i förÀndring
NÀr vi pratar amerikanska husbilar tÀnker vi ofta pÄ de stora husbussarna. Men den marknaden krymper allt mer. IstÀllet Àr det husbilar av europeiskt snitt som ökar. PlÄtisar och smÄ halvintegrerade husbilar. För att inte tala om kompakta alkovbilar. Det stod rader av alkovbilar pÄ mÀssan. HÀr Àr det ingen som rynkar pÄ nÀsan Ät alkovbilar sÄ som man gör i Europa. TvÀrtom hyllar man fördelarna som biltypen ger.
De flesta husbilarna har slideouts. HĂ€röver har devisen alltid varit: âNo slide, no business.â Men Ă€ven detta Ă€r i förĂ€ndring. Jag ser en hel del husbilar utan slideout. BĂ„de alkovbilar och halvintegrerade. För att inte tala om alla plĂ„tisar. HĂ€r kallas de B-Class och har i mĂ„nga Ă„r varit den snabbast vĂ€xande fordonsklassen.
Faktiskt Ă€r de mindre fordonen sĂ„ pass populĂ€ra att italienska kompaktbilsspecialisten Wingamm stĂ€llde ut pĂ„ mĂ€ssan. Med framgĂ„ng ska tillĂ€ggas. Ăven Westfalia var pĂ„ plats och visade modeller snarlika deras europeiska modeller.
Vanligt med stora bensinmotorer
I Europa kan man inte köpa en husbil med bensinmotor. Men i Nordamerika Àr det en vanlig kraftkÀlla. BÄde Ford Transit och Dodge Ram Promaster (Fiat Ducato) har bensinmotorer pÄ ca 300 hk kopplade till automatlÄdor. Ford E350 Àr ett vanligt chassi, dÀr Àr motorn en V8 pÄ 7,3 liter.
I mindre husbilar Àr det bara de Mercedes baserade som har dieselmotor som standard. En motor vi ofta hyllar för dess styrka, men som I Nordamerika anses vara för svag för turer upp i bergen.
Till och med i de stora husbussarna Àr det vanligt med bensinmotorer, dÄ Fords V10:a. De största och mer exklusiva husbussarna har dock dieselmotorer, vanligen Cummins, Caterpillar eller Volvo. Alla med massiva vridmoment.
Faktiskt Àr bensinmotorer sÄ vanliga i Nordamerika att Truma tagit fram en vÀrmare som gÄr pÄ bensin, Truma Combi G (gasoline).
Inga lÄgbyggda chassin, men enkelt att ta sig in och ut
AL-KO Àr verksamma i Nordamerika. Men de sÀljer inte sina lÄgbyggda husbilschassin. Inte för att man inte försökt. Men tillverkarna har varit helt oförstÄende till konceptet. Deras kunder vill ha markfrigÄng, ju högre desto bÀttre. Helt enkelt för att de vill stÄ pÄ skogscampingar.
Jag argumenterade en gĂ„ng med en sĂ€ljare om att vĂ€ghĂ„llningen blev bĂ€ttre och komforten högre med ett AL-KO chassi. Han tittade pĂ„ mig med tom blick och sade kallt: âHusbilar körs i 50 mph, vem behöver vĂ€ghĂ„llning?â
Som en konsekvens av denna strÀvan efter markfrigÄng har de flesta bilarna flera trappsteg in i bodelarna. Vissa plÄtisar har till och med elektriska fotsteg till förarplatsen. Jag uppskattar detta. Oavsett hur hög en husbil Àr har man alltid en bekvÀm trappa in till bodelen. HÀr ligger de före de europeiska tillverkarna.
Alltid gott om energi ombord
Att amerikanska husbilar har sĂ€mre finish och generell kvalitet Ă€r fortfarande sant i mĂ„nga fall. Ăven om det finns tillverkare som bygger med mycket hög kvalitet och god finish. Men, om de ligger efter vad gĂ€ller âfit and finishâ Ă€r det en helt annan sak pĂ„ tekniksidan. HĂ€r ligger amerikanska husbilar lĂ„ngt före de europeiska.
MÄnga tillverkare har helt fÄtt bort gasolen frÄn bilarna. I premiumklassen förvÀntas detta av kunderna, oavsett storlek pÄ husbil. Detta Àr möjligt dÄ man installerar rejÀlt dimensionerade elsystem. 400 Ah litiumbatterier, 1000 W solpaneler och en 3000 W inverter Àr i princip en miniminivÄ.
VĂ€rmen Ă€r allt oftare diesel- eller bensindriven. Ăven de vattenburna systemen finns i versioner som drivs av bilens brĂ€nsle. Timberline Ă€r ett vattenburet system som Ă€r populĂ€rt, har nyligen introducerats i Europa pĂ„ CMT mĂ€ssan i Stuttgart. Jag ser en ljus framtid för Aldes nyligen lanserade dieseldrivna vĂ€rmare i Nordamerika.
Bodels-AC Àr mer regel Àn undantag, den har en vÀrmepump som rÀcker lÄngt sommartid. Tumregeln Àr att en AC behöver 100 A per timme. I bilar avsedda för de varmare staterna har man dÀrför batteribankar pÄ över 1000 Ah och 3 000 W solpaneler i fricampingpaketen. Spisen Àr en induktionshÀll och mikrovÄgsugnen har Àven varmluftsfunktion. KylskÄpet kompressordrivet.
Som ni förstÄr Àr elsystemen en del av förklaringen till de amerikanska husbilarnas höga prislappar. I billigare modeller Àr gasol fortfarande vanligt. Inte sÀllan i en vÀl tilltagen tank.
