.

Vad är en vinterhusbil?

Jag vet, midsommar nalkas och termometern pekar på nästan 30 grader. Knappast rätt tid att prata vintercamping i husbil. Men det är nu många köper husbil. Och om vi ska dra några slutsatser av frågorna vi får in till Husbilsskolan.se är det många som vill ha en bil som de kan använda året runt här hemma.

Här förklarar vi i korthet vad som gör en husbil till vinterbil.

 

Av Stefan Janeld

 

Man kan vintercampa vid elstolpe i hart när alla husbilar på marknaden. Om värmaren inte räcker till förstärker man värmesystemet med en oljeradiator som kostar några hundralappar på byggvaruhuset. Visst, det kan bli kondens på en del ställen, kanske till och med bildas is någonstans i bodelen. Men du kommer inte frysa. Det kan däremot delar av bilens VVS system göra. Känsligast är tömningen till spillvattentanken. Den sitter ofta utsatt. Men lämnar man den öppen och skjuter in en balja under bilen slipper man det bekymret.

I princip alla tillkortakommanden i en enkelt byggd husbil kan man kompensera för med enkla medel.

Men är man en hängiven vintercampare lockar det inte att leka McGyver för att åka husbil i vinterväder. Du vill att bilen ska ta hand om dig, inte tvärtom.

 

Fricampa i minusgrader

Som jag skrev i föregående stycke kan man vid elstolpe klara det mesta. Men att fricampa kräver lite mer. Främst att den isolerade spillvattentanken värms av bilens värmesystem.

Det finns tre varianter.

I luftburna system leder man ner en värmeslang så den värmer upp utrymmet mellan tank och isolering.

I vattenburna system drar man ner rör mellan isolering och tank. Vanligtvis går rören under tanken eftersom värme stiger.

I bilar med uppvärmt dubbelgolv placeras spillvattentanken i dubbelgolvet och har det där varmt och skönt.

 

Inga köldbryggor

Bodelens väggar är inte bara en sandwichkonstruktion. Det finns reglar, skruvar, beslag och annat som kan leda in kyla i bodelen.

En bodels hörn är dessutom ofta helt oisolerade. Där är det bakstammens och väggens reglar som möts. I vinterbilar används en kilformad bit isolering invändigt för att slippa kallras i hörnen.

 

Luftspalter bakom alla möbler

För att undvika kondens och kallras måste varm luft cirkulera i alla bilens skrymslen och vrår. En inte helt enkel sak att lösa. Att bygga möblerna så att de tillåter luft att cirkulera fritt är både komplicerat och tidsödande.

 

Bra med ström

Vintertid är det inte bara kallt. Det är även mörkt. Lamporrna ombord är igång dygnets alla vaknar timmar. Visserligen är dagens LED lampor strömsnåla. Men alla bäckar små…

Värmaren drar också el. Pumpar och fläktar ska ha sitt. Den enda strömkällan vintertid är motorn. Solpanelen är inte särskilt effektiv, inte bara för att det är få soltimmar. De timmar den lyser kommer den i en snäv vinkel.

Det är viktigt att en vinteranpassad husbil har ett effektivt elsystem. Så all laddning sker effektivast möjligt. Det innebär grova kabelareor, dyrare regulatorer, gärna en kraftigare generator, laddförstärkare, litiumbatteri som på kort tid kan ta mycket laddning, en Efoy bränslecell som laddar batterierna oavsett väderlek och dygnet alla timmar om det krävs.

 

Gott grepp för drivhjulen

De flesta husbilar driver på framhjulen. Om det är ett långt överhäng minskar däckens kontakt med vägbanan. Mer så om det går uppför. Därför är det viktigt att en bil som ska användas vintertid inte är för tung bak.

Eller så köper man en bakhjulsdriven. På begagnatmarknaden finns det bakhjulsdrivna husbilar på Ford, Mercedes, Iveco och tunga lastbilschassin. På nybilsmarknaden är bakhjulsdrift allt mer sällsynt.

Äldre vinterbilar har poänger - kort överhäng, smala hjul som hittar fäste även i snö och slask
Bakhjulsdrift gör att husbilens däck får mer grepp ju brantare backen är. Många bakhjulsdrivna husbilar har tvillinghjul vilket dubblerar anläggningsytan. På bilden åker vi upp för en isig backe på sommardäck utan problem.
Bakhjulsdrivna chassin är svårfunna i lägre viktklasser. Tidigare generationer av Mercedes var alltid bakhjulsdrivna och populära att bygga vinterhusbilar på. Idag är de flesta husbilar på Mercedes framhjulsdrivna. På bilden en bakhjulsdriven från Nordic.

Aluminiumkjolar

De flesta husbilar har kjolar i plast. Vintertid blir dessa spröda. Ju kallare desto sprödare. Är man oförsiktig när man skiftar gasolflaska är det lätt att stöta till kjolen, som spricker.

På vinterhusbilar är kjolarna i aluminium. De tål såväl kyla som värme.

 

Plats för tjocka ytterkläder och snöiga skodon

Snöiga skor och ytterkläder behöver någonstans att rinna av. I husbilar tänker tillverkarna att detta ska ske i duschen. Det är vanligt med en hängare under takluckan. Gott så.

Men när de våta kläderna och skorna väl torkat vill man få in dem i en garderob. Då räcker inte små fjuttiga garderober. Vinterkläder är byllsiga.

I dedikerade vinterbilar finns garderober rymliga nog för dunjackor. Ofta är den vattenburna värmens expansionskärl placerat i garderoben. Som då är lika mycket torkskåp som garderob. I botten på garderoben en uppvärmd platta – rostfri eller gummiklädd – där skor kan stå och torka.

 

Vintertäcken

Husbilars hytt är en svag punkt. Stora glasytor. På halvintegrerade husbilar oisolerade dörrar. I de flesta husbilar som säljs i Sverige medföljer någon form av vintertäcke som ska isolera hytten. Det kan vara ett invändigt eller utvändigt. Ibland är det ett isolerande draperi.

Invändiga täcken har den fördelen att de blockerar den strålningskyla som kommer från de kalla ytorna.

Utvändiga täcken har fördelen att de kan göras stora nog att täcka hela fronten, inte bara glasytorna. Dessutom hamnar nollpunkten utanför glaset vilket gör att man slipper kondens. Till sist slipper man is och snö på rutorna. Man är körklar så fort man tagit bort täcket.

Med ett invändigt isolerat draperi slipper man strålningskyla, det ökar komforten.
Ett täcke över vindrutan håller den isfri och du slipper kondens.
Med ett utvändigt täcke som täcker hela fronten hindras att det drar in genom ventilationsgaller och man slipper ta bort snö och is från lyktorna innan avfärd.

Värmesystemets utformning

Både luftburen och vattenburen värme har tillräcklig effekt för att hålla en husbil varm. Hur väl de fungerar beror på hur värmesystemet byggts. Värmaren är nämligen bara en del av ett större system. I detta system ingår möblernas utformning, som vi nämnt tidigare i denna artikel.

I luftburna system är det viktigt att värmaren har placerats centralt i bodelen. Om den är placerad långt bak kommer det bli långa slangar med stora värmeförluster. Det ger ojämn värme i husbilen – svalt vid sittgruppen, varmt i sovrummet. Ju längre bil desto större blir problematiken.

I vattenburna system är det konvektorernas placering som avgör systemets effektivitet. Om de inte placerats för god konvektorverkan kommer värmen inte ut i bodelen.

 

Bra ytterbelysning

Lite ”utanför tävlan” är det värt att nämna att det är trevligt med bra utvändig belysning. Det är mörkt vintertid och att kunna lysa upp runt husbilen är mycket värt.

En lampa i gasolutrymmet är också välkommet, men mycket ovanligt eftersom lampan måste vara monterad så att den inte kan antända läckande gasol i händelse av att något går fel och det blir en gnista.

 

Bra hel- och halvljus

Att se var man åker är viktigt. På halvintegrerade husbilar är hel- och halvljusen alltid bra och fungerar väl i såväl snöyra som slask.

Värre är det på många helintegrerade husbilar. Där är lyktorna ofta infällda i frontmasken, av designskäl, och blir effektiva slask och snösamlare. Med resultatet att man irriterande ofta måste stanna och frilägga lyktorna.

Tyvärr är detta ett problem även på riktigt välbyggda vinterhusbilar.

Det är ofta dåligt upplyst runt husbilen. Även många markislampor är undermåliga.
Halvintegrerade husbilar har bra lyktor. På helintegrerade är detta ofta ett problem. Inte för att lyktorna är svaga, utan för att de är infällda och samlar snö och slask.

Kostar vikt och slantar

En bil med alla ovanstående kvaliteter får en tung prislapp. Merkostnaden kan bli så mycket som en halv miljon, i vissa fall mer, beroende på vilken typ av husbil (hel/halvintegrerad, alkov, plåtis) det är fråga om och i vilken klass den tillhör (mellanklass, premium). Men oftast landar det runt en kvarts miljon.

Inte bara prislappen blir tyngre. Bilen kommer också väga mer. Många, läs de flesta, vinterbilar passerar 3 500 kg i totalvikt. Det för med sig att man ska ha rätt körkort. B-kort taget före 1 juli 1996 eller ett C/C1.

Med högre totalvikt följer också andra trafikregler. Inte här hemma i Sverige. Husbilar är personbilar på våra vägar oavsett totalvikt. Men om du åker utomlands är det regler för tung trafik som gäller. Högre vägavgifter, lägre högsta tillåtna hastighet (80 eller 90 km/h beroende på land)

Så om du vet med dig att du vill spendera vintrar även i sydliga breddgrader kan det vara värt att väga dessa saker mot vinteregenskaperna.

Det som talar för att ta en vinterbil söderut är att den kommer vara en svalare bostad eftersom den är bättre isolerad.

Dela denna artikel

Dela på facebook
Facebook
Dela på whatsapp
WhatsApp
Dela på email
Email