Ett av de vanligaste ämnena vi ger råd om i Husbilsskolan är värmare. Det finns ett antal lösningar på marknaden. Alla med sina för- och nackdelar.

I denna artikel redogör jag specifikt för hur jag upplevt att bo i en plåtis försedd med en Webasto dieselvärmare.

Av Stefan Janeld

Vi har skrivit flera artiklar om värme i husbilar. Både i praktik och teori. Om du scrollar ner till slutet av denna artikel länkar jag till några av dem.

Så här vill jag ha inomhusklimatet

Hur en värmare fungerar beror väldigt mycket på hur systemet byggts. Själva värmepannan är bara en del i ekvationen. En annan viktig del är hur de boende använder systemet. Därför anser jag det relevant att beskriva hur just jag använt värmesystemet.

Jag har alltid lite extra varmt i husbilen på vintern. Det är något speciellt att gå i mjukisshortsen barfota i en husbil när det är minusgrader utanför. Jag har ofta funderat på varför jag sommartid sitter bakom ratten i shorts och begär 18 grader i bilen när jag vintertid sitter i dunjacka och begär 25 grader. Har kommit fram till att det är en lyxig känsla att kunna påverka mitt klimat på detta sätt.

När jag bor i husbilen brukar jag ställa värmaren på 21 grader. I en plåtis brukar det räcka bra. Värmen sprids ofta väl i den kompakta bodelen. I större husbilar får jag ofta jacka upp värmen till 23-24 grader för att inte ha kalla områden i bilen.

Nattetid sänker jag som regel till 18 grader. Att reglera värmen i ett luftburet system är snabbt gjort. Jag ställer inte in några automatiska höj- och sänkningar av temperaturen.

Inga större modifieringar

Bilen jag använde var en Adria Twin 640 SGX Supreme. Enda modifieringen jag gjorde var att använda ett invändigt isolertäcke från Kama Fritid för bakdörrarna. Det sitter med magneter och monteras på mindre än en minut.

Jag hade med mig ett utvändigt täcke till hytten, men behövde aldrig använda det. Bilen har dubbla pappersplisséer till sidorutorna och en heltäckande rullgardin till framrutan. Alla takluckor hade sina gardiner fördragna. Det är otroligt hur väl en luftspalt isolerar.

Vädret

Temperaturen under min resa varierade kraftigt, från +10°C ner till -12°C. De flesta dagarna pendlade temperaturen kring 0°C. I tre dagar var det kraftig vind och jag stod inte i lä.

En natt var det -8°C och blåste rejält. Då fick jag öka värmaren till 24°C för att kompensera den extra kyleffekten. Husbilar är välventilerade och när vinden tar i märks det.

Drog mindre diesel än väntat

Under de 13 dagar jag var ute beräknade jag dieselåtgången till 1,5 dl/h. I broschyren anges en förbrukning på från 1,8 dl/h upp till 4,9 dl/h när värmaren går på max.

Min beräkning är inte exakt. Jag drog av 1 liter/mil för det jag körde och resten av förbrukningen tillskrev jag värmaren. Det är fullt möjligt att bilen drog mer eller mindre vissa sträckor.

Jag mätte bilens förbrukning under en körning från Stockholm till Sundsvall. Full tank vid avfärd och sedan tankade jag fullt igen i Sundsvall. Det landade på 1,03 liter. Även här finns felmarginaler. Om bilen lutar lite olika kan det skilja hur mycket man får i tanken.

Strömförbrukningen

Jag har inte haft instrument att mäta elförbrukningen. Det försvårar ytterligare att bilen hade kompressorkyl som också vill ha el. Och det är en stoooor kyl i denna plåtis, hela 140 liter. Som vi inte hållit fylld, vilket ökar elförbrukningen.

Värmaren anges ha en förbrukning på 15-40 W, i boost läge 55 W, översatt till ampere blir det 1,25 – 3,3 A, 4,6 A i boostläge.

Jag uppskattar att bilen slukar ca 3-4 A per timme så som jag använde den. Mer om det blåser kallt. Hur mycket av detta som är värmaren kan jag bara spekulera i. Och jag tycker om att spekulera. Kylskåpet drar enligt uppgift ca 1,5-2 ampere per timme. Så en kvalificerad gissning är att värmaren drog 2 A i snitt.

Komforten

Mina beräkningar vad gäller strömförbrukningen känns rimliga med tanke på att jag mestadels körde värmaren på halvfart. Den har tre effektlägen.

• Läge 1 hade svårt att hålla kylan borta.
• På läge 3 blev värmaren ganska ljudlig och den startade och stannade lite för ofta.
• På läge 2 hördes inte värmaren, varken brännare eller vindbrus från utblåsen.

Det karakteristiska tickandet från bränslepumpens solenoid man förknippar med dieselvärmare hörde jag aldrig. Så ljudkomforten var utmärkt. Jag kände heller aldrig någon diesellukt inne i bilen.

Värmaren hänger under bilen så den kan placeras optimalt mitt under bilen, det ger kortast möjliga slanglängder och maximerar effektiviteten. I praktiken märks detta genom att värmen sprider sig jämnt i hela bodelen. Vilket den gjorde i Adrian.

Ett gott råd

Jag tycker om att fricampa. Har man dieselvärmare och kompressorkylskåp och vill fricampa kräver det ett rejält batteri och god laddning från motorn under färd och gärna solpaneler för de gånger man vill kunna stå lite längre (mer än 2 dagar) på en och samma plats.

Med laddning av mobiler, surfplatta, kanske ha en TV igång, lampor och annat kommer det gå åt 50 Ah/dygn. Och lura dig inte att tro att det är mindre sommartid. På vintern är värmaren törstig på ström. Men på sommaren kommer kompressorkylskåpet dra mer.

Vore det min bil hade jag installerat 150-200 Ah litiumbatteri och en laddbooster från motorn. Då kan jag fricampa 2-3 dagar utan problem.